Detta Àr en kvalitativ undersökning som avser att studera arbetstagares utformning av sin sjÀlvpresentation pÄ sociala medier, och vilka effekter arbetsplatsen kan ha. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in vÄr empiri, och intervjuerna vi har genomfört har varit med anstÀllda som arbetar med IT. UtifrÄn Goffmans dramaturgiska teori, som Àr en gren av den symboliska interaktionismen, förklarar vi hur en bakre- och frÀmre region korsas pÄ sociala medier. Vi har observerat att man varken Àr privat eller offentlig pÄ sociala medier utan snarare befinner i nÄgon slags grÄzon mittemellan. Detta har bidragit till att det utformats strategier för hur man skall hantera riskerna och möjligheterna med sociala medier.

MÄlet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av innehÄllsanalys ta reda pÄ hur svenska samhÀllskunskapsböcker ger förtrogenhet till vÀrdegrundstÀnkande. I de svenska styrdokumenten fastslÄs det att elever ska fostras till ansvarsfulla medborgare och att detta ska ske med reflekterande kring vÀrdegrundsfrÄgor. FrÄgestÀllningen för detta arbete Àr: Ger ekonomiavsnitten i de svenska samhÀllskunskapsböckerna förtrogenhet för fostrande av demokratiska medborgare, kopplat tillvÀrdegrunden, enligt kursplanen för SamhÀllskunskap A? Tre lÀroböckerböcker i samhÀllskunskap har analyserats med hjÀlp av en innehÄllsanalys som bygger pÄ styrdokument och didaktiska modeller.Denna uppsats har kommit fram till att det finns skÀl att fundera kring det lÀromedlen förmedlar. Det saknas ett individperspektiv i böckerna som minskar möjligheterna att skapa förtrogenhet tillvÀrdegrundstÀnkande.

Belastningsskador har en tendens att öka bland ordningspoliser och blir ett allt större problem hosde poliser som jobbar i yttre tjÀnst. Vi kan redan idag som studenter pÄ polisutbildningen anse attutrustningsbÀltet Àr i vÀgen nÀr vi genomför övningar. Det Àr inte mÀnniskan som skall anpassa sigtill arbetsmiljön utan det Àr arbetsmiljön som skall anpassa sig efter det personliga behovet. EnenkÀtstudie har genomförts med ordningspoliser med skiftande tjÀnstgöringstid. Undersökningenvisar att den enskilde polisen inte behöver speciellt mÄnga tjÀnsteÄr bakom sig innan problem medexempelvis rygg och höft uppstÄr och dÀr utrustningsbÀltet Àr en bidragande faktor.

Ambitionen och mÄlet med mitt projekt var att visualisera delar av en berÀttelse med hjÀlp av den senaste datortekniken. Detta tog sin form av en 3d-animation. MÄlet var inte att producera en fÀrdig kortfilm utan att arbeta med utvalda delar. Projektet var indelat i tre block; en planerings- och researchfas, en produktionsfas och en reflektionsfas. Stora delar av magisterarbetet har bestÄtt av att producera innehÄll som sedan ska analyseras. Med arbetet vill jag att folk ska fÄ mer förstÄelse för 3d-tekniken som ett flexibelt och intressant konstverktyg.

I ABL 21 kap. finns tvÄ typer av lÄneförbud, det generella lÄneförbudet eller det sÄ kallade nÀrstÄendelÄneförbudet, och förvÀrvslÄneförbudet eller det sÄ kallade sÀrskilda lÄneförbudet. Syftet med det generella förbudet Àr huvudsakligen att förhindra kringgÄende av skattelagstiftningen och dÄ frÀmst lÄn som personer i ett aktiebolags nÀrhet tar för privat konsumtion. Till detta förbud Àr stadgat en rad undantag som till sin natur typiskt sett inte innebÀr nÄgon risk för skatteflykt. Lagstiftaren har dock inte tÀnkt pÄ riskerna för borgenÀrskollektivet i dessa situationer, utan fokus ligger pÄ riskerna för skatteflykt, vilket har kritiserats i doktrinen. Motivet för förvÀrvslÄneförbudet Àr istÀllet att skydda borgenÀrskollektivet, det finns inget skatterÀttsligt behov av skydd i dessa situationer.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med föreliggande studie var att beskriva prevalens av ryggsmÀrta hos ett slumpmÀssigt urval av svenska ungdomar ur SIH-studien 2004, Skola-Idrott-HÀlsa en nationell studie om barns och ungdomars hÀlsa och omgivande faktorers betydelse för deras fysiska aktivitet. Dessutom var syftet att beskriva köns- och Äldersskillnader samt hur stor andel av de med generell ryggsmÀrta 2004 som hade rapporterat ryggsmÀrta 3 Är tidigare. Vidare var syftet att koda ryggsmÀrtan i fyra olika fÀlt markerad pÄ smÀrtteckning, och undersöka om skillnader förelÄg mellan barn och ungdomar med lÀndryggsbesvÀr och de utan ryggbesvÀr i fysisk aktivitet, fysisk inaktivitet samt psykologiska faktorer sÄsom stress, nedstÀmdhet och trötthet. Metod: Barn och ungdomar 12, 15 och 18 Är svarade i enkÀt pÄ frÄgan: har du ont i ryggen idag, och markerade ryggsmÀrta pÄ en smÀrtteckning. Denna kodades och smÀrtan kartlades utifrÄn 4 anatomiska lokalisationer, eller fÀlt: 1)nacke, 2)bröstrygg, 3)lÀndrygg och 4)smÀrta i fler Àn ett fÀlt pÄ ryggen.

Den intensivvÄrd som kan erbjudas till patienter i Sverige idag Àr en mycket högspecialiserad och högteknologisk vÄrd. Den har möjliggjort livsuppehÄllande ÄtgÀrder till den grad att det blivit nÀstan omöjligt för en patient att dö utan att först blivit föremÄl för diskussion om att ta till alla tÀnkbara medel. NÀr intensivvÄrdsinsatserna inte lÀngre Àr meningsfulla för patienten, utan bara blir till ett utdraget lidande i vÀntan pÄ döden, tas ibland beslutet att avstÄ eller avbryta behandling. Syftet med studien Àr att belysa intensivvÄrdssjuksköterskans upplevelse av att vÄrda patienter dÀr beslut om att avstÄ eller avbryta behandling tagits. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie som bygger pÄ 8 artiklar.

Förmaksflimmer Àr en vanlig arytmi hos hÀst vars frÀmsta symtom Àr nedsatt prestation. MÄnga hÀstar kan emellertid leva asymtomatiskt och flimret upptÀcks som ett bifynd. Denna litteraturstudie syftar till att redogöra för fysiologi, patofysiologi, uppkomst och behandling av förmaksflimmer hos hÀst. Det finns tvÄ typer av förmaksflimmer; primÀr samt sekundÀrt till andra hjÀrtÄkommor. Den primÀra formen Àr vanligast hos hÀst. Flimret kan antingen vara paroxysmalt vilket innebÀr att det spontant konverterar till sinusrytm, persisterande vilket innebÀr att konvertering sker efter behandling, eller permanent nÀr flimret kvarstÄr trots behandling.

De finmotoriska förmÄgorna Àr oerhört viktiga vad det gÀller den mÀnskliga lÀs- och skrivförmÄgan, dÄ handen behöver vara trÀnad för att göra smÄ rörelser och ögonen ska kunna följa dessa rörelser. Barn som har svÄrigheter med de finmotoriska förmÄgorna blir beroende av andra, dÄ de kan fÄ svÄrt att klara av vardagliga bestyr sÄ som att klÀ pÄ sig sjÀlva och anvÀnda bestick. NÄgot som försvÄrar arbetet med de finmotoriska förmÄgorna utomhus Àr att barn anvÀnder vantar stora delar av Äret och att tillgÄng till materiel som utmanar handrörelser plockas fram mer sÀllan under vinterhalvÄret pÄ grund av kylan. Detta gör att barn inom I ur och skur-förskolor som oftast Àr ute fÄr mindre trÀning av de finmotoriska förmÄgorna under kalla Ärstider. Vi har jÀmfört I ur och skur-förskolor med förskolor utan den inriktningen, vad det gÀller arbetet med de finmotoriska förmÄgorna.

LÀroböcker har blivit en stor del av undervisning och det Àr viktigt att lÀroböckerna Àr rÀttvisa. Syftet och frÄgestÀllningen med uppsatsen Àr att fÄ fram hur drottning Kristina framstÀlls i lÀroböcker inom Àmnet historia. Jag har anvÀnt mig av hermeneutiken eftersom den handlar om att granska och tolka olika texter som handlar om drottning Kristina.Det speciella med lÀroböckerna frÄn 1920- och 1960-talet Àr att de innehÄller sammanfattad text om drottning Kristina utan nÄgon djupgÄende diskussioner. De belyser inte Kristina ur ett genusperspektiv utan fokuserar pÄ att hon var manlig, inte ville gifta sig och att hon abdikerade för katolicismen. 1980-talets lÀrobok finns Àven i en nyare version frÄn 2005 dÀr man kan hitta en skillnad mellan de bÄda böckerna.

GIS Àr inte lÀngre en ny teknologi utan har funnits i snart fem decennier. Trots det har GIS inte hittat sin plats i den svenska gymnasieskolan, jÀmfört med t.ex. webb-design och andra datorteknikkurser som har funnits under en kortare tid. PÄ den tekniska gymnasieutbildningen pÄ Polhemsskolan i GÀvle har GIS-utbildning bedrivits sedan 1999.De slutsatser som framkommer i rapporten Àr att en teknisk GIS-utbildning inte enbart Àr för elever pÄ tekniska gymnasieutbildningar utan Àven för elever pÄ andra gymnasieprogram eftersom de har samma förutsÀttningar att lÀra sig verktyget. Det konstateras Àven att det genom Ären har funnits bÄde nationella och internationella problem med att införa GIS-undervisning i gymnasieskolan.

Syfte: Syftet med denna studie var att jÀmföra Multilens Bilux Iris-glas mot deras vanliga polariserade filterglas pÄ syncentralspatienter med uttalade blÀndningsbesvÀr.Metod: I studien undersöktes 15 personer mellan 42-89 Är. Försökspersonerna som hade bokad tid hos Syncentralen i Kalmar fick valet att stÀlla upp pÄ en studie dÀr de skulle fÄ testa ytterligare ett filterglas. Patienterna Äterkallades efter ett par veckor dÄ synskÀrpetester gjordes i hög och lÄgkontrast med och utan blÀndningsbelysning. Undersökningen innefattade Àven en intervju under vilken patienten fick berÀtta vad han/hon tyckte om respektive glas.Resultat: Kontrast pÄverkade visus. Högkontrast visus pÄverkades inte nÀmnvÀrt med olika filterglasen eller blÀndning.

Osteochondros Àr en relativt vanlig sjukdom med en multietiologisk grundorsak, med Àrftlighet som den viktigaste och biomekanism som den nÀst viktigaste.NÀr fragmentet sitter pÄ ett lÀttÄtkomligt stÀlle och med operation i tid innan benbiten stÀllt till med skada har hÀsten en god prognos. Rehabiliteringstiden ligger pÄ ca 2 mÄnader och sedan kan unghÀsten eller den vuxna tÀvlingshÀsten börja trÀnas pÄ allvar och tÀvla med nÀstan lika bra resultat som en hÀst utan OCD.Det vanligaste stÀllet som drabbas av OC Àr hasleden. Föl kan fÄ lesioner som försvinner, men ingen förÀndring sker efter ca 12 mÄnaders Älder, beroende pÄ vilken led som drabbas. DÀrför Àr s.k. friröntgen onödig innan fölet blir 1 Är.Frakturer i kotleden kan antingen vara POF/Birkelandsfrakturer, eller bero pÄ trauma utan nÄgot samband med Àrftlighet m.m.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land som tar emot ett större antal flyktingar varje Är frÄn olika delar av vÀrlden. En stor del av den forskning som berör hur unga invandrare integreras in i ett nytt samhÀlle behandlar eventuell problematik, dvs. det handlar i hög utstrÀckning om de svÄrigheter dessa nyanlÀnda svenskar kan stöta pÄ i och med integrationsprocessen. I denna studie lÀggs dock fokus pÄ de positiva aspekterna av integration genom att undersöka hur en grupp, primÀrt riktad mot invandrartjejer, pÄverkar utvecklingen av gruppmedlemmarnas identitet. Gruppen som berörs i denna studie fungerade som en mötesplats för första generationens invandrartjejer dÀr de kunde umgÄs, lÀra sig sprÄket och göra olika aktiviteter ihop.

HÀlso- och sjukvÄrden erbjuder friska personer hÀlsoundersökningar i förebyggande syfte. I Sverige dör cirka 700 till 1000 personer Ärligen till följd av brusten bukaorta. Aneurysm ses hos cirka fem procent av mÀn över 65 Är och ger oftast inga symtom förrÀn de brister. Mindre aneurysm opereras inte utan följs med regelbundna kontroller och det kan upplevas obehagligt att brÄcket kan öka i omfÄng eller brista utan förvarning. Upplevelsen av att delta i screening och diagnostiseras med ett aneurysm Àr inte tillrÀckligt undersökt och syftet med studien var dÀrför att hos 65-Äriga mÀn som deltagit i screening, belysa upplevelsen av att leva med ett mindre bukaortaaneurysm som inte skall opereras.