Syftet med detta arbete Àr att bidra till en fördjupad förstÄelse för vad estetiska lÀrprocesser Àr och hur de anvÀnds i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger pÄ varför man bör anvÀnda sig av estetiska lÀrprocesser i undervisningen och hur de kan anvÀndas och vad man gör ute i verksamheten. Med utgÄngspunkt i att estetiska lÀrprocesser Àr bra dels för att frÀmja elevernas inlÀrningen och dels för den variation de ger, kan processerna ses som en hjÀlp för lÀrare att nÄ ut till fler elever med mera.    I rapporten intervjuas fyra verksamma grundskollÀrare frÄn tre olika skolor. TvÄ av intervjupersonerna kommer frÄn en skola med estetisk profil och de andra tvÄ kommer frÄn skolor utan estetisk profil. Litteraturundersökningar genomförs i omrÄdena kring estetik, estetiska lÀrprocesser och lÀrande i allmÀnhet.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. PĂ„ individuella program (IV) Ă€r siffran 85 procent. För att kartlĂ€gga skolsituationen för en elevgrupp pĂ„ IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en sjĂ€lvskattning av upplevd psykisk hĂ€lsa. Huvuddelen av eleverna presterade pĂ„ en ojĂ€mn kognitiv nivĂ„, inom normalvariationen.

Denna uppsats handlar om frivillig barnfrihet, dÀr det övergripande syftet Àr att lyfta fram och synliggöra kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva utan barn. Vi hoppas kunna skapa en medvetenhet om att barn och moderskap inte behöver vara en sjÀlvklarhet i alla kvinnors liv utan att det finns andra sÀtt att leva och förhÄlla sig till familjeliv och kvinnlighet. Vi vill pÄ sÄ sÀtt öppna för reflektion kring normer och vÀrderingar. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av Àr: Hur beskriver kvinnorna sitt val att inte skaffa barn? Hur upplever kvinnorna att de bemöts av omgivningen med avseende pÄ deras val? Hur ser kvinnorna pÄ kvinnlighet och hur beskriver de sin egen kvinnlighet? UtifrÄn vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor.

I vÄrt arbete har vi riktat in oss pÄ den enskilda polisen och hur han eller hon ska kunna motverka och förebygga fördomarna gentemot invandrare. Vi vill att varje individ, inte bara ska kunna stÄ för vad han eller hon tycker, utan med fördel besitta den kunskap det krÀvs att föra fram sina Äsikter och argument. Vi har, genom gediget sökande, kommit fram till olika hypoteser om varför och hur vi mÀnniskor kategoriserar och anvÀnder oss av stereotyper. Varför Àr dÄ förmÄgan att kategorisera sÄ vÀsentligt för vÄra kognitiva funktioner? Man kan förestÀlla sig en vÀrld dÀr vi inte behandlade objekt, till exempel en stol, som tillhörande en konceptuell kategori.

Betraktarens delaktighet i Yayoi Kusamas (f. 1929) film Self Obliteration (1967) mÀts genomen beskrivning och analys av collage, montage och narration ur ett ergodiskt perspektiv. Yayoi Kusama stÄr för ett av de mest kÀnda och omfattande konstnÀrskapen i vÄr samtid. Med mÄlningar, film, mode, skulptur, performance, happening och böcker försöker hon förstÄsig sjÀlv och universum. MÄlet i Self Obliteration Àr att förinta sitt jag och uppgÄ i nÄgontingannat.

VÄrt syfte Àr genom jÀmförelse mellan tvÄ olika perspektiv och anvÀndningar av begreppet dualism hitta metoder för att inte begrÀnsa strategibildning till valsituationer utan möjliggöra sÀtt att hantera motsatser och poler som komplement. Tanken Àr att ge undersökningen en utvecklande ansats. DÀrför valde vi att fokusera pÄ ett fallföretag som aktivt strÀvade efter tvÄ mÄl. Intervjuer har gjorts pÄ ledningsnivÄ och bland medarbetare för att belysa olika aspekter av strategibildningen. Teorierna vi har valt behandlar frÀmst planering och implementering av strategier samt organisation och strategibildning.

RIB Àr ett verktyg som kan anvÀndas vidverksamhet med riskhantering, förebyggande av olyckor, utbildning, för tillsyn, planering och vid genomförande av rÀddningstjÀnstinsatser. Meningen Àr att RIB ska kunna anvÀndas av personer som endast har en grundlÀggande datorvana utan att dessa ska behöva genomgÄ en omfattande utbildning i hur programmet fungerar.Syftet med examensarbetet har varit att identifiera brister i grÀnssnitt och struktur i RIB utan inblandning av RÀddningsverkets egna vÀrderingar och förutfattade meningar.Arbetet inleddes med teoriinhÀmtning varefter empiriska studier följde i form av genomgÄng av en marknadsanalys, intervjuer med anvÀndare samt observation av anvÀndare. Under arbetets gÄng utformades ocksÄ en utvÀrderingsmodell för anvÀndartest, denna lÄg till grund för ett utfört anvÀndbarhetstest.Arbetet har resulterat i en diskussion dör förÀndringar i RIB föreslÄs. Del föreslÄs förÀndringar i den övergripande strukturen för att göra RIB mer konsekvent i dess utformning och dÀrigenom göra det lÀttare för anvÀndaren att överblicka programmet. Dels föreslÄs förÀndringar i de olika delar som RIB bestÄr av som Àr tÀnkta att göra det enklare för anvÀndaren att överblicka all information i en akut situation..

Detta arbete har tagit upp frÄgan: Hur kommer det sig att mÄnga elever lÀmnar grundskolan i Äk 9, utan att nÄ mÄlen i matematik?Studiens huvudintresse riktas mot hur dagens speciallÀrare/resurslÀrare arbetar för att bemöta och hjÀlpa elever i svÄrigheter i Àmnet matematik, dÀr studiens problemomrÄde Àr att synliggöra Hur det kommer sig att mÄnga elever lÀmnar grundskolan i Äk 9, utan att nÄ mÄlen i matematik? Med avstamp i problemomrÄdet synliggörs syfte, som Àr att belysa vad speciallÀrare uppfattar kan medverka till att matematiksvÄrigheter uppstÄr och vilka ÄtgÀrder som vidtas. För att undersöka fÀltet anvÀnder vi oss av den kvalitativa metoden och fallstudie som metodansats. I studien ingÄr 14 intervjuer med speciallÀrare/resurslÀrare verksamma i kommunala skolor, pÄ olika stadier. Forskning varnar för kortsiktiga kunskapsmÄl samt att lÄta diagnoser och matematikboken fÄ ett alltför stort utrymme i undervisningen, men belyser vÀrdet av att söka förstÄelse för elevers matematiksvÄrigheter i den kontext svÄrigheterna uppstÄr.

GNSS-mÀtning med nÀtverks-RTK Àr en satellitbaserad geodetisk mÀtningsmetod som reducerar inverkande felkÀllor genom relativ mÀtning mot ett nÀt av fasta referensstationer.I Sverige har LantmÀteriet upprÀttat ett nÀt av fasta referensstationer kallat Swepos med ca 70 km mellan referensstationerna. En förtÀtning av Swepos-nÀtet till ca 35 km mellan referensstationerna pÄgÄr och berÀknas vara klar 2015. Det finns tidigare studier (Emardson m fl (2009) och Odolinski (2010 a)) kring osÀkerheten vid mÀtning i omrÄden med ca 70 km mellan referensstationerna och vid ett projektanpassat nÀt med ca 10-20 km mellan referensstationerna. Studierna undersöker ocksÄ hur lÄng tid som behöver gÄ mellan tvÄ mÀtningar för att de ska anses oberoende av varandra (korrelationstid). Detta arbete berÀknar standardosÀkerhet och korrelationstider vid mÀtning i det förtÀtade 35 km-nÀtet baserat pÄ statiska GNSS-mÀtningar pÄ olika avstÄnd frÄn nÀrmaste referensstation samt data frÄn en permanent monitorstation belÀgen i VÀxjö.StandardosÀkerheten (68% konfidensnivÄ) för mÀtningarna, vid förhÄllandena i denna studie, var vid mÀtning 0,1 km frÄn nÀrmaste referensstation 3,8 mm i plan och 6,9 mm i höjd (höjd över ellipsoiden).

Utvecklingen av datorer och deras förmÄga ökar klyftan mellan datorer och skapar en stor mÄngfald av hÄrdvarutillgÀnglighet. Kapaciteten som datorer besitter varierar kraftigt och dÀrmed Àven förmÄgan att hantera komplexa applikationer. Moderna applikationer erbju-der instÀllningar som anvÀndare kan anpassa för datorn, nÄgot som krÀver att anvÀndaren har tillrÀcklig kunskap för att förstÄ instÀllningarnas e ekt. Att vÀlja ut de optimala in-stÀllningarna för datorn Àr en process som Àr bÄde svÄr och tidskrÀvande. Detta arbete granskar hur ett dynamiskt adaptivt system automatiskt kan anpassa instÀllningarna för applikationen medan den kör, utan manuell extern inverkan.

Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillÄter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den pÄ Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och pÄ hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. SjÀlva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material anvÀnds framförallt Goldmans tvÄ böcker om Sovjetunionen ? med fokus pÄ efterordet i den senare boken ? samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen dÀr.

Inledning: Det Àr en unik hÀndelse att bli förÀlder. Pappan har mindre kontakt Àn mammanmed BVC de första mÄnaderna. Pappor tar inte ut sin förÀldraledighet i samma utstrÀckningsom mammor. Det Àr av stor vikt och betydelse för pappan att bli bemött av sjuksköterskansom unik individ med egna specifika behov.Syfte: Att beskriva pappans upplevelse av sjuksköterskans bemötande pÄ BVC.Metod: Pilotstudie, intervjuer med kvalitativ ansats. InnehÄllsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004) anvÀndes.Resultat: Vi har kommit fram till temat KASAM och kategorier: 1) Meningsfullhet 2)BekrÀftelse kÀnsla av tilltro/tagen pÄ allvar och 3) Individanpassning/ begriplighet.Diskussion: Syftet med studien har uppnÄtts genom att beskriva tvÄ pappors upplevelser avbemötandet frÄn sjuksköterskan pÄ BVC.

Med en stor central hall pÄ över fyra vÄningar skiljer sig byggnaden frÄn det klassiska konstmuseet. Rummet ger med sina vita betongvÀggar och massiva skala inte bara plats Ät konsten, utan förstÀrker den ocksÄ. Det diffusa ljuset frÄn takfönstret ger en sakral stÀmning och hallen kan hÄlla allt frÄn en enskild tavla till enorma statyer, men ocksÄ filmvisningar och teater. Samtidigt finns möjligheter till mer traditionella utstÀllningar i de mindre omgivande hallarna. I övrigt finns möjlighet till förelÀsningar och undervisning i anslutning till entrén och shoppen.     Byggnaden Àr ocksÄ mer Àn bara en konsthall för Uppsala och Ärummet.

UtifrÄn rapporter frÄn bl.a. Riksidrottsförbundet (2007) gÄr det att faststÀlla att aktivitetsytor som planeras för barn och unga idag inte anvÀnds jÀmlikt. Dagens planering tenderar att gynna killar i högre utstrÀckning Àn tjejer. Examensarbetet Breaking the Habitual ? Ett gestaltningsförslag för Hagebys nya aktivitetscentrum stÀller sig kritiskt till detta och strÀvar efter att bryta denna planeringsstruktur.

Tolkningen av EKG Àr en viktig metod vid diagnostisering av onormala hjÀrttillstÄnd och kan anvÀndas i förebyggande syfte att upptÀcka tidigare okÀnda hjÀrtproblem. Att enkelt kunna mÀta sitt EKG och fÄ det analyserat och presenterat pÄ ett pedagogiskt sÀtt utan att behöva rÄdfrÄga en lÀkare Àr nÄgot det finns ett konsumentbehov av.Denna rapport beskriver hur en EKG-signal behandlas med olika algoritmer och metoder i syfte att detektera hjÀrtslag och dess olika parametrar. Denna information anvÀnds till att klassificera varje hjÀrtslag för sig och dÀrmed avgöra om anvÀndaren har en normal eller onormal hjÀrtfunktion. För att nÄ dit har en mjukvaruprototyp utvecklats dÀr algoritmerna implementerats. En enkÀtundersökning gjordes i syfte att undersöka hur utdata frÄn mjukvaruprototypen skulle presenteras för en vanlig anvÀndare utan medicinsk utbildning.Sju filer med EKG-signaler frÄn MIT-BIH Arrhythmia Database anvÀndes för testning av mjukvaruprototypen.