Sökresultat:
352 Uppsatser om Utökade skyddet för kända varumärken - Sida 17 av 24
UpphovsrÀttens sammanstÀllningsskydd och sui generis-skyddet för databaser. En adekvat skyddsnivÄ pÄ bekostnad av informationsfriheten?
Collections, compilations and databases currently stand under a solid intellectual property protection in Sweden. This legal protection is partly a product of the old Nordic ?catalogue-rule? seen in the former 49 § of the Swedish copyright act (upphovsrÀttslagen) but was further extended by the implementation of the EU directive on the legal protection of databases 96/9/EG and the new sui generis-right. Since major values are represented digitally combined with the fact that Internet serves as the main provider for information a strong legal protection for databases must be carefully crafted. When crafting this kind of legal protection the right to freedom of information is balanced against the database producers? interests of property protection as well as social and public interests such as increased innovation.
Headhunting som nÀtverksrekrytering - en myt?
Ett whistleblowingsystem, pÄ svenska kallat visselblÄsningssystem, Àr till för att underlÀtta för en anstÀlld att slÄ larm om oegentligheter pÄ en arbetsplats. Det kan vara en sÀrskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrÀttat för ÀndamÄlet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblÄsare kan Àven vÀnda sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrÀtta ett visselblÄsningssystem har blivit mer och mer populÀrt men konsekvenserna för den anstÀllde som visselblÄser Àr ofta av negativ karaktÀr. VisselblÄsaren kan exempelvis bli mobbad pÄ sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort frÄn sitt arbete.
Etnisk diskriminering i rekryteringssituationer : Hur skyddet ser ut i Sverige och vad arbetsgivare kan göra för att förhindra diskriminerande rekryteringar
Ethnic discrimination is still a problem in the Swedish employment market. The Ombudsman against Ethnic Discrimination received 154 complaints relating to discrimination due to ethnicity in the working life in 2012. In addition, reported unemployment rates in Sweden differ markedly between native-born and foreign-born. The purpose of this paper is to investigate how protection against ethnic discrimination in recruitment looks like in Sweden and describe different methods an employer may use to prevent that ethnic discrimination occurs in recruitment situations. The first and second issue of the essay concern what protection there is in Sweden against ethnic discrimination in recruitment situations, based on international and national law. The traditional legal dogmatic method, which describes the valid law, is used in these sections.
Att föresprÄka skyddet för barn
Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.
Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och m?jligg?r en etablering i Sverige?
Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt
som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar
flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r
mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige
utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan
motverkas.
Kan en svalglambÄ göra skillnad? : En retrospektiv studie av tal hos patienter opererade med svalglamba? vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 2000-2011.
Velofarynxinsufficiens (VFI) inneba?r en nedsatt fo?rma?ga att under tal och fo?dointag sta?nga till mellan mun- och na?sha?la vilket leder till ett avvikande tal. Operation med svalglamba? a?r en metod som kan anva?ndas fo?r att behandla VFI och tidigare forskning har visat goda resultat avseende dess effekt pa? talet. Dock menar vissa forskare att operationen kan ha negativa effekter och att den bakomliggande orsaken till insufficiensen kan pa?verka graden av framga?ng.
VattenskyddsomrÄden enligt miljöbalken. En studie om arbetet med att inrÀtta eller revidera vattenskyddsomrÄden i tre utvalda lÀn
EU:s ramdirektiv för vatten har lett till omfattande förÀndringar av den svenska vattenförvaltningen och medför att Sverige numera Àr bundet av att uppfylla vissa krav gÀllande skyddet för och kvaliteten pÄ vatten. Ett sÀtt att skydda viktiga vattenresurser Àr att en lÀnsstyrelse eller en kommun beslutar om att inrÀtta ett vattenskyddsomrÄde enligt 7 kap. miljöbalken. Genom inrÀttandet av ett vattenskyddsomrÄde kan föreskrifter utfÀrdas med stöd av 7 kap. 22 § MB som inskrÀnker möjligheterna att förfoga över fastigheter inom det skyddade omrÄdet och förstÀrker vattenintresset gentemot andra intressen.
Kapitalstruktur och finansiell stabilitet i fastighetsbranschen En djupg?ende analys av kapitalstruktur, skuldhantering och r?ntep?verkan p? stora svenska b?rsnoterade fastighetsbolag
De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt
och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade
inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad
f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag
v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.
Lagval för upphovsrÀttsliga förpliktelser : Om artikel 8 i Rom II-förordningen
Den hÀr uppsatsen syftar till att utreda vilket lands lag som blir tillÀmplig vid en internationell tvist gÀllande utomobligatoriska förpliktelser vid immaterialrÀttsintrÄng, sÀrskilt vid upphovsrÀttsintrÄng. Tyngdpunkten ligger i de problem som uppstÄr dÄ nÄgon gör sig skyldig till ett upphovsrÀttsintrÄng med relation till flera lÀnder.UtgÄngspunkten Àr Rom II-förordningen och dess Ättonde artikel. I artikeln stadgas det att tillÀmplig lag för en utomobligatorisk förpliktelse som har sin grund i ett immaterialrÀttsintrÄng skall vara lagen i det land dÀr skydd görs gÀllande.Vad innebÀr dÄ uttrycket ?dÀr skydd görs gÀllande?? NÀr det gÀller registrerade rÀttigheter, sÄsom patent och varumÀrken, innebÀr artikeln att tillÀmplig lag ska var lagen i det land dÀr rÀttigheten Àr registrerad. Det gÄr dock inte att tillÀmpa samma princip pÄ oregistrerade rÀttigheter.
Att motverka dehydrering hos Àldre i teori och praktik
Syfte: Att kartla?gga likheter och skillnader i a?tga?rder och hja?lpmedel mot dehydrering hos a?ldre i teori och praktik.Metod: Initialt utfo?rdes litteraturstudier via universitetsbibliotekets so?ktja?nst OneSearch. Tre intervjuer utfo?rdes pa? undersko?terskor pa? gruppboende, demensboende och hemtja?nst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten.Resultat: Fo?ljande faktorer av betydelse fo?r att fo?rebygga eller motverka dehydrering identifierades samsta?mmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den a?ldre via dokumentation, (2) anpassning av tillva?gaga?ngssa?tt vid servering av dryck efter den a?ldres preferenser och tillsta?nd, (3) hemtrevlig miljo? med sociala interaktioner, (4) bedo?mning av va?tskeintag, va?skebalans och riskfaktorer via uppma?rksamhet, va?tskeregistrering och med hja?lp av flera andra yrkesgrupper samt med ha?nsyn till den a?ldres historik, (5) pa?minnelser (sa?rskilt vid demens) och en stor ma?ngd la?ttabsorberade drycker som intas succesivt vid diarre? och kra?kningar, (6) la?ttanva?nda och specialutformade hja?lpmedel.
Intrycksstyrning : Rekryterares upplevelser och hantering av kandidaters anvÀndning av intrycksstyrning i en arbetsintervju
Ett whistleblowingsystem, pÄ svenska kallat visselblÄsningssystem, Àr till för att underlÀtta för en anstÀlld att slÄ larm om oegentligheter pÄ en arbetsplats. Det kan vara en sÀrskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrÀttat för ÀndamÄlet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblÄsare kan Àven vÀnda sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrÀtta ett visselblÄsningssystem har blivit mer och mer populÀrt men konsekvenserna för den anstÀllde som visselblÄser Àr ofta av negativ karaktÀr. VisselblÄsaren kan exempelvis bli mobbad pÄ sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort frÄn sitt arbete.
SJA?LVFO?RSO?RJNING AV JORDBRUKSPRODUKTER I SVERIGE : Att fo?redra eller ej ur ett klimatperspektiv
Ma?nniskor har de senaste a?rhundradena bidragit till o?kade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatfo?ra?ndring som idag upplevs. Jordbruket sta?r fo?r en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen o?kar sa?tts ytterligare press pa? jordbruket att kunna fo?rse denna befolkningso?kning med livsmedel. Samtidigt o?kar detta a?ven pressen pa? miljo?n.
"Det a?r typ liksom en liten mig da?r i" : En kvalitativ studie kring trettona?ringars anva?ndande av smartphone
BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.
Inspiration eller intrÄng : En studie av skyddsomfÄnget inom möbelindustrin
I denna uppsats utreds hur stort skyddsomfÄng ett möbeloriginal har, det vill sÀga hur mycket en formgivare kan inspireras av ett original innan inspirationen övergÄr till att anses vara intrÄng i en skyddad rÀttighet. En god formgivning krÀver en ekonomisk insats som Àr förenad med ett visst mÄtt av risktagande. Formgivningsskyddet hjÀlper formgivaren att ÄterfÄ sin investering. PÄ EU-nivÄ regleras omrÄdet av Mönsterdirektivet och EG-förordningen för gemenskapsformgivning. Formgivningens utseende skyddas pÄ liknande sÀtt i de bÄda regleringarna och omfattar varje formgivning som inte ger ett annat helhetsintryck för den kunnige anvÀndaren.I den svenska lagstiftningen regleras omrÄdet av Mönsterskyddslagen och Lagen om upphovsrÀtt till konstnÀrliga och litterÀra verk.
Att vara en visselblÄsare i Sverige : En uppsats om rÀttigheter och skyldigheter
Ett whistleblowingsystem, pÄ svenska kallat visselblÄsningssystem, Àr till för att underlÀtta för en anstÀlld att slÄ larm om oegentligheter pÄ en arbetsplats. Det kan vara en sÀrskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrÀttat för ÀndamÄlet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblÄsare kan Àven vÀnda sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrÀtta ett visselblÄsningssystem har blivit mer och mer populÀrt men konsekvenserna för den anstÀllde som visselblÄser Àr ofta av negativ karaktÀr. VisselblÄsaren kan exempelvis bli mobbad pÄ sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort frÄn sitt arbete.