Idag saknar många landskapsarkitekter tillräcklig kunskap om hur växter ut-veck¬las, vilket gör att många planteringar inte utvecklas som man planerat. Genom att använda sig av växt¬dynamik kan planteringar bli hållbarare, få för¬bättrade sociala, biologiska och estetiska kvalitéer samt locka fler målgrupper. Syftet med uppsatsen är att presentera exempel på kunskap som krävs för att gestalta dynamiska plan¬teringar i urban miljö. Studien utgår från frågeställningen ?Hur kan man gestalta en dynamisk plantering med naturlik karaktär i en offentlig park?? I arbetet presen¬teras två planteringsförslag för en kvarterspark i industriområdet Kungsängen i Uppsala.

The numbers of natural disasters caused by extreme weather are increasing through out the world. A large majority of the research concerning the climate shows that this is a trend that can be expected to continue. At the same time the urbanisation is increasing more than ever and for the first time in history more than fifty percent of the population lives in a city. How we build these cities will have a crucial importance for our adaption to the new climate. In Sweden, our capacity for an adaption are high because of our economic situation as well as our rather well built society.

Malmö riktar in sig på att växa inåt bland annat för att spara den kringliggande rika jordbruksmarken. Under de närmsta 20 åren räknar manmed att denna förtätning kommer att stå för majoriteten av de 100 000 nyainvånare staden förväntar sig att växa med.Ett av de områden där man redan idag planerar att bygga mer ärmiljonprogramsområdet Herrgården med intilliggande Rosengårdsfältet.Området är idag kraftigt nedgånget, segregerat, överbefolkat ochoroligheterna de senaste åren har blivit nyheter på en global skala. Manär därmed i starkt behov av en förändring och statushöjning. En nogaöverlagd och genomtänkt intensifiering av området skulle kunna vara enlösning på dess problem och samtidigt tillhandahålla välbehövliga nyabostäder till både Herrgården och Malmö.Men vad händer med utemiljön vid ett sådant projekt? Den utemiljö somför människan är ytterst viktig ur en mängd olika aspekter.

Durban, South Africa?s third-largest city is a socially segregated post apartheid society, struggling with high unemployment and AIDS. The city becomes even more complex with a changing climate, creating an influx of people to the city, putting scarce resources under further stress. Warwick Junction, an important transport hub in the centre of Durban, holds a large site of informal trading alongside the formal markets. This informal sector generates large financial flows and provides for a rapidly growing population. The aim of this thesis is to develop an approach that is realistic and relevant to planning and design of an urban context in South Africa.

My purpose with this thesis has been tostudy the intersection between Landscapearchitecture and Land Art. They both relateto the landscape in some way whetherit is to the urban landscape or thenatural landscape.What tangent points are there betweenthese two subjects, and can you learnsomething of the artists approach to thelandscape?Land Art is an art movement that began inthe late 60?s, what links are there to thecurrent landscape?Last summer, I travelled around the U.S.for a month and visited the three classicLand Art projects. Lightning Field in NewMexico, by Walter De Maria, Sun Tunnels inUtah, by Nancy Holt and the Spiral Jetty,also in Utah, by Robert Smithson.The sites where visited from half a day upto 24 hours and was described and analyzedwith text and photographs.To visit these sites has been crucial formy thesis and will affect my future workas a landscape architect. The use of themethod has been a thought of mine for along time, particularly to analyze ordescribe a landscape with images.

Vi står idag inför förändringar i klimatet så som ökad nederbörd och ökade temperaturer som kommer påverka våra städer. Klimatföränd- ringarnas förlopp är komplexa och behöver därför lång tid på sig för att reagera fullt ut på olika slags påverkan. Anpassning till klimatför- ändringarnas effekter blir därför en nödvändighet även om olika be- gränsningsåtgärder vidtas. Grönska har visat sig vara effektiv för att anpassa städer då den verkar temperatursänkande och även kan ta hand om nederbörd på ett effektivt sätt. Stadens utformning och tillgången på grönytor har betydelse för framtida klimateffekter vilket betyder att fysisk planering har en central och viktig roll i arbetet med att lindra klimatförändringarnas effekter.

Städer förändras när solen går ner. Nya rum och vyer framträder och känslan blir annorlunda; spännande, romantisk, skrämmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del på de som gestaltar dem. Ljussättning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan få människor att vilja och kunna vistas mer utomhus, även efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll såväl för stadens attraktivitet som för stadsmänniskans hälsa och välbefinnande, då vi året runt behöver vår utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation.

Old industrial sites bear witness of the unsustainable industrial developments in the past. Today many of them stand abandoned and empty, old structures lacking function in our present society. We have in this thesis participated in a visionary student competition arranged by IFLA, International Federation of Landscape Architecture by developing a proposal based on a vision of how Stockholm can stimulate a greener development. We have done this by turning an unsustainable industrial site in the city into an ecological node; Arboretum Lövholmen. Our aim is to develop an entry for IFLA?s visionary student competition by creating a new sustainable design for the industrial area of Lövholmen in Stockholm. We have worked with the following research questions: How can we create a visionary design proposal for Lövholmen that promotes sustainable development with the help of ecological design? How can the competition format be a design tool? How can the working process developing a competition entry progress? The competition demands have shaped our working process and functioned as a platform for the structure of this thesis.

Problemet med dagens standard för hygienrum och dess komponenter är att de baseras helt på tillgänglighet. Vilket i och för sig är en bra sak, sett utifrån att fler personer kan ha möjligheten att utnyttja bostadsfunktionerna även om de har vissa rörelsehinder. Men vi vill ta steget längre, inte endast se till tillgänglighet utan även se till vad som kan uppskattas, för att höja levnadsstandarden och uppskattningen av våra hem. Den svenska standarden är som tidigare nämnt baserad på tillgänglighet och är inte alltid anpassningsbar till nya lösningar och komponenter som kan förekomma i badrum, vissa saker ändras, får nya funktioner, kanske utökade användningsområden. Syftet är att försöka utöka möjligheten att nå högre kvalité för badrummet och samtidigt försöka se till de alternativa lösningarna som kan åstadkommas idag.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

Utformningen och projekteringen av offentliga miljöer har länge haft visuella intryck som utgångspunkt och fokus. Den fortlöpande urbaniseringen och förtätningen av städer leder till högre krav på offentliga platsers funktion och utnyttjandegrad. Fler människor ska kunna använda och dra nytta av allt färre områden. Det leder till att utformningen av urbana miljöer blir en mångfacetterad uppgift. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka val som kan göras i projekteringsskedet för att bättre hantera den högre ljudbilden och därmed utveckla en hållbar stadsmiljö. Fokus kommer att ligga på att arbeta med enklare förändringar som kan arbetas in i projekteringsprocessen.

Kryssningstrafiken växer kraftigt i Skandinavien och Göteborg är inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gått från att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och Nordsjöområdet. Utöver denna ökning finns ett mål om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt växer Göteborgs centrala stadsdelar och särskilt de i vattennära lägen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa områden är stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden är en relevant fråga som bör behandlas.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare, hamnar de offentliga miljöerna på undantaget? Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det också finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att får en större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya invånare, turism och företagsetableringar.

Planer på att bygga Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå har gjort att de berörda städerna börjat förbereda sig på en eventuell utbyggnad, bl.a. genom att utreda möjliga placeringar och utformningar på resecentrum. I Luleå utgör området Östra Stranden, öster om dagens järnvägsstation, den enskilt största kvarvarande markreserven för bebyggelse på centrumhalvön. Östra Stranden har därför potential att möta framtida efterfrågan på mark för expansion av stadsbebyggelsen. Idag utvecklas järnvägsstationer mot att vara mer än ett centrum för resande och transport.

Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som används har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som används har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som är framträdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som används inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnå syftet har följande tillvägagångssätt använts: ? Beskrivning av de två tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ?den traditionella, europeiska staden? och modernismens/miljonprogrammets planer.