Sök:

Sökresultat:

1073 Uppsatser om Urban woodlands - Sida 56 av 72

Att fysiskt utforma en attraktiv stadsdel - en strategiplan över Salöts södra udde

I planeringssammanhang är det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet är svårdefinierat. Dels därför att det är starkt kopplat till individens egna värderingar, men också därför att begreppet består av många faktorer. Det är därför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns många teoretiker som forskat inom området, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition på vad som utgör en attraktiv stad. Examensarbetet har lett fram till en undersökning av begreppet attraktiv stad, som sedermera lett fram till olika faktorer och beståndsdelar som bygger upp definitionen attraktiv stad.

Offentliga platser ? mötet mellan stad och människa; ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats.

Algblomning i dammar, i stad och på golfbanor :

Att anlägga våtmarker och dagvattendammar inom urban miljö och golfbanor är i dag av stort intresse. Vid nyproduktion eller ombyggnation av bostadsområden finns det idag ett stort intresse att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD). Dammar anläggs därför inom bostads- och industriområden för att fördröja flödet, d.v.s. att förhindra översvämningar och för att reducera mängden närsalter och tungmetaller. Dammarna på golfbanor byggs till stor del av spelstrategiska och estetiska orsaker, men till viss del även för att kunna användas som vattenreservoarer. Vissa konstruktioner och förhållanden medför dock att algblomningen tidvis blir mycket omfattande, vilket innebär att dammarna förlorar en stor del av sin prydnad och ger ökade skötselkostnader.

Erosion vid dagvattendammar : litteraturstudie med inventering av 13 dagvattendammar

Vatten har alltid haft en stark dragningskraft på människan. De flesta uppfattar vatten som avkopplande och rogivande. I alla tider har dammar, fontäner och vattendrag utgjort en väsentlig del av landskapsarkitekturen. I våra dagar utgör dagvattendammarna ett tillskott i vår miljö, där syftet i första hand är att fördröja dagvatten. Denna funktion kombineras i många fall av önskan om att skapa rekreativa våtmarksområden som kan utgöra ett positivt inslag, särskilt i urban eller halvurban miljö, där tillgången till naturen saknas.

Skiktning och strukturell utveckling i unga naturlika skogsplanteringar: :

Multilayered woodland types are an important part of the urban forest. The knowledge how to establish and maintain such plantations are not as deep as other knowledge fields concerning forestry. Therefore this study has looked upon how to achieve multilayered structures in young nature-like woodland plantations. As a theoretical base for the study three different major knowledge culture have been studied that concerns the subject, ecology, forestry and landscape management/design. This three theoretical framework concludes that many natural processes strive in the opposite direction of multilayered structures in their youth.

Stora Tuna - där staden möter kulturmiljö och jordbruksbygd

Stora Tuna är ett stadsnära landskap i Borlänges utkant. Området har som många andra liknande områden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och än så länge en begränsad utbyggnad av bostäder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och området står idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som är önskvärt runt våra expanderande städer och tätorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna är ett område som ligger strax fem kilometer söder om Borlänge centrum och som från olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse. Problemet som framkommit är att området saknar en aktuell plan och strategi som talar om i vilken riktning området ska utvecklas.

Våningspåbyggnad på befintligt byggnadsbestånd - Ett sätt att möta efterfrågan på centrala bostäder

An ever-increasing population, urbanization and visions towards sustainable cities clarifies the need of densification. When densifying existing urban areas adding storeys could serve as a residential densification, which would also meet the market demand for centrally located apartments. An increased understanding of the potential of vertical densification gives way to the aim of this thesis to increase the amount of centrally located housing.This thesis provides knowledge of adding storeys and how property owners can identify opportunities in their existing building stock.The first question, What kind of residential densification takes place in Sweden today? highlights ways of residential densification; development of brownfields, infill and adding storeys, where adding storeys is what this thesis then focuses on. The result came through a literature review that also clarified important factors when adding storeys.

Klädesfabriken : Textilförläggaren Anders Hansson på Mölneby i Östra Frölunda en protoindustrialist i 1800-talets Sjuhäradsbygden?

The purpose of this paper is to survey the textile based proto-industrialism in Sweden in the middle of the 19th century. This case study is founded upon Anders Hansson?s pre-industrial textile production at the estate of Mölneby, Östra Frölunda in the rural district of Kind in the province of Västra Götaland.Account books from the year 1853 related to Anders Hansson?s wool fabric manufacturing have been looked into and categorized using a quantitative research method. The research has also been supplemented with a number of interviews.The result of the survey shows that Anders Hansson?s business activities fit into Mendel?s theory of proto-industrialists at a practice level.By collaborating with a merchant in Gothenburg the fabrics were traded in unknown markets, as well as in more familiar neighbouring districts.

Förändring av grönområden i Västerås tätort det senaste seklet : Konsekvenser av att grönområden förändras

This thesis was done after a request from the county?s administrative board of Västmanland to provide the board with a better understanding of how green areas have changed within Västerås municipality over time.The purpose and goal of this study was thus to measure and analyze how much of the green areas within Västerås municipality that have disappeared during the past one hundred years as well as to provide a review of previous studies regarding the importance of green areas for humans as well as the biological diversity.In order to answer these questions I have in this study used a combination of a literature study, cartographic analysis as well as a time series analysis. The computer software used to do the measurements of the green areas was ArcGIS which is a geographical information system.In the cartographic and times series anlaysis measurements and analysis was made of the district map of 1911, the economic map of 1950 and the property map of 2011. The measurements show that the municipality has grown with 46,3 km2 over the last one hundred years. New neighborhoods? have emerged and the municipality has expanded.

Farstas nya stadspark : utredning av placering och ett gestaltningsförslag

Ett aktuellt ämne inom landskapsarkitekturen är den potentiella konflikten mellan förtätning och grönområden i städer. Ett sätt att kompensera förlusten av kvantitativa grönområden på grund av förtätningsprojekt är att omvandla delar av återstående grönområden till mer högkvalitativa parker med plats för många användningsområden samt öka tillgängligheten till dessa parker. Detta examensarbete behandlar ett sådant fall där vi undersöker platsen för och föreslår en gestaltning för en stadspark i Farsta, en 1960-talsförort 10 km söder om centrala Stockholm. Farsta är utsedd i Stockholms översiktsplan till en av ytterstadens nio tyngdpunkter. Dessa ska balansera innerstadens dominans och kommer därför att genomgå en omfattande förtätningar och bli mer urban.

Ett företags behov av en balanserad affärsidé för att överleva på en marknad : En fallstudie av företaget Klarna utifrån Normanns modell för en balanserad affärsidé

Denna uppsats är en fallstudie på fakturatjänst företaget Klarna. Klarna erbjuder betalningslösningar för företag inom e-handel samt underlättar och erbjuder ett säkert betalningsalternativ till slutkonsumenter som handlar över internet. Detta genom att ta över infodringen av betalningen från e- handelsföretaget som får beloppet inbetalt direkt av Klarna som sedan skickar ut en faktura till slutkonsumenten och ser till att driva in beloppet. Sedan starten har detta företag fått rejäla framgångar och tagit stora marknadsandelar inom e-handelsmarknaden i Sverige. Genom ett affärsidéperspektiv utreder denna uppsats huruvida framgångarna beror på en skicklig hantering av de olika komponenterna av en affärsidé, nämligen marknadsegment, produkt och organisationsstruktur.

Kommunal planering och miljö : En kvalitativ studie av två svenska kommuners förhållningssätt till miljökvalitetsnormerna för utomhusluft

I den industrialiserade delen av världen är luftföroreningar ett allvarligt miljö- och hälsoproblem. Det har resulterat i att man i EU och Sverige har tagit fram normer för att skydda människors hälsa. Normerna benämns miljökvalitetsnormer för utomhusluft och de fastställer nivåer för vilken luftföroreningsmängd som är tillåten.Nivåerna sätts utifrån vad som människor och naturen beräknas tåla. Det är främst urban miljö, d.v.s. i stadsmiljöer, som problem med höga halter av luftföroreningar uppstår och utsläpp från trafiken utgör en stor del av luftföroreningarna.

Det offentliga rummets föränderlighet: En studie om stadsutveckling i centrala Sundsvall

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förändras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i närliggande bebyggelse kommer att användas. Det offentliga rummets användande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tätort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden står inför två spännande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, är ett väldefinierat stadscentrum, som är tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

Rosen i parken - ur ett lekpersspektiv

Barnens rätt till det offentliga rummet i städerna är idag högst begränsad. Förutom förskolegårdar och skolgårdar är barn i städerna hänvisade till speciellt utformade lekplatser för sin lek. Studier av barns lek och lekmiljöer för barn har i första hand bedrivits i de miljöer där barn kan leka relativt fritt inom ett geografiskt avgränsat område. Bland annat har jämförelser gjorts mellan olika förskolegårdar för att ta reda på vilken typ av miljöer eller inslag i miljön som stimulerar till barns lek. Då det gäller barns lek i det offentliga rummet är forskningen idag högst begränsad.

Mellanlitteratur på bibliotek och i recensioner

This thesis investigates the reception of middle literature novels among critics in Swedish newspapers and at Swedish libraries. Works by three authors were chosen as representatives for middle literature: Helen Fielding, Nick Hornby and Tony Parsons. The investigation is based on interviews with librarians at the Gothenburg City Library, the total purchased number of books at public libraries in Sweden and analysis of Swedish newspaper reviews. The result is compared with theories by literary sociologists as Jofrid Karner Smidt, Janice Radway, Erland Munch-Petersen and Staffan Bergsten among others. It was found out that literary scientists and critics had a different way of looking at middle literature.

<- Föregående sida 56 Nästa sida ->