Offentliga platser ? mötet mellan stad och människa; ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona
Fysisk planeringSpatial planning - urban designUrban designOffentliga platserOffentlighetStadslivMötesplatsGestaltningTorg
Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett
socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den
fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska
planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska
förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan
Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god
offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen
kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget
i Karlskrona.
Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något
entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats. En offentlig plats
är ett komplext fenomen som är beroende av förhållandet mellan människan och
rummet, eftersom det krävs både sociala och fysiska strukturer för att kunna
skapa en offentlig plats. En grundläggande förutsättning för en offentlig plats
är dock att den ska vara öppen och tillgänglig för alla. Samtidigt går det att
ifrågasätta om detta är realistiskt eftersom tillgänglighetsaspekten inte
enbart är beroende av fysiska aspekter, utan även sociala och samhälleliga
strukturer som indirekt kan exkludera människor från platsen. De offentliga
platsernas funktion har även varierat i takt med att samhälletkontexten
förändrats och det uppstått nya krav och förväntningar. Traditionellt sett har
de offentliga platserna fungerat som enande mötesplatser för politiska,
ekonomiska, kulturella och religiösa intressen. I dagsläget har de offentliga
platserna dock förlorat en stor del av sin forna status och deras funktion
ifrågasätts från många olika håll.
Sett till den fysiska planeringens möjligheter att påverka och stärka
stadslivet och de offentliga platserna kan konstateras att ett flertal faktorer
spelar in. De fysiska strukturerna är en liten del av en större samhällskontext
som påverkas av både ekonomiska, politiska och sociala faktorer. Trots detta
har de fysiska strukturerna stor betydelse som arenor för samhällets olika
intressen, och den fysiska planeringen har därigenom en viktig funktion för
upprätthållandet av de offentliga platserna. De fysiska strukturerna fungerar
som ett ramverk för vad som är möjligt att göra på en viss plats, men de kan
inte förutbestämma vad som kommer att ske eftersom människor har en fri vilja.
Därmed kan den fysiska planeringen enbart ge förutsättningar till ett levande
stadsliv.
För att ta fram olika riktlinjer för hur det offentliga livet kan stärkas genom
utformningen av den fysiska miljön har verk skrivna av William H. Whyte, Kevin
Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte analyserats i en komparativ studie. Det har
visat sig att det finns ett samband mellan den fysiska utformningen och stadens
kvalitet, där syftet med den fysiska gestaltningen framförallt är att berika
upplevelsen av staden utifrån ett helhetsperspektiv. Teoretikernas riktlinjer
för hur detta ska uppnås skiljer sig åt, vilket kan förklaras av deras skilda
fokusområden gällande människans användning och upplevelse av platsen, platsens
fysiska och visuella utformning samt skalnivå i förhållande till staden som
helhet. Resultatet av den komparativa studien har dock visat på betydelsen av
sex övergripande faktorer: platsens identitet, förhållande till omgivningen,
tillgänglighet, funktion, utformning och yttre påverkan.
Med utgångspunkt i de faktorer som identifierades i den komparativa studien
gjordes en platsanalys på Fisktorget i Karlskrona för att identifiera problem
och möjligheter samt ta fram potentiella utvecklingsmöjligheter för att stärka
stadslivet och Fisktorgets funktion som offentlig plats. De huvudsakliga
problemen på Fisktorget visade sig vara bristen av en tydlig identitet och
funktion, Skeppsgossegatans barriäreffekt, avsaknaden av viktiga kopplingar
till omgivningen, en ogenomtänkt utformning samt yttre faktorers negativa
påverkan. I syfte att motverka den identifierade problematiken på Fisktorget
och även stärka platsens värden, med närhet till både havet och Trossös
stadskärna, utarbetades ett gestaltningsförslag för att förbättra platsens
identitet, förhållande till omgivningen, tillgänglighet, funktion och
utformning samt motverka eller stärka yttre faktorers påverkan.