Jakten på den försvunna stadsmässigheten Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt byggande innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök. Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgång där begreppen stad, stadsmässighet, urban och urbanitet diskuteras.

Mot bakgrund av regeringens mål för klimat- och energipolitik ska Stockholm bedriva utveckling och utbyggnad av miljöprofilerade stadsdelar och ligga i frontlinjen inom området tillämpning av miljöteknik och kunnande i stadsutveckling, byggande och förvaltning till år 2030.Projektet är en oberoende förstudie om införandet av småskalig vindkraft för att öka mängden energi från hållbara energikällor för stadsdelen Kvarnholmen som 2011 är i utbyggnadsfasen.Projektets syfte är att sammanställa kunskap om befintliga tekniska lösningar, urval av passande vindkraftverk för området utifrån geografiska förutsättningar, infrastruktur, prestanda, störningspotential och kostnadsanalys. Målet är att bedöma hur stort energitillskott lokal vindkraft kan ge området.Sammanställning av kunskaper och befintliga lösningar har genomförts med information från publicerade vetenskapliga artiklar, böcker och skrifter inom området. Strategin för att enkelt och metodiskt presentera informationen är att inleda litteraturstudien brett för att mer och mer riktas in på huvudmålet, vindkraft i stadsmiljö. Innan vindkraften kan beskrivas måste vinden och dess fenomen redogöras därefter beskrivs vilka lagar och regler som styr uppförandet av vindkraftverk. Störningsmomentet är viktigt, då stadsmiljö med närliggande boende medför en känslig omgivning.Införandet av vindkraft på Kvarnholmen ger cirka 202 MWh per år i energitillskott med den uppsatta modellen.

Sandvikens stadsdel i Vasa är under utveckling. Stadsdelen präglas av stora kontraster mellan det natursköna havsnära läget och den genomklyvande motorvägen. Strukturen är storskalig, dels på grund av trafiklösningarna, dels till följd av att det är här som stadens idrottsanläggningar samlats. Bostadsbebyggelsen är begränsad.Nu smider flera aktörer planer för omvandling och exploatering. Hästfolket vill flytta ut travbanan ur staden, vilket skulle frigöra 0,15kvm mark för bostadsbyggande och nästintill fördubbla stadsdelens bostadsyta.

Den byggda miljöns utformning påverkar människans rörelsemönster och skapar förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil. Att promenera är en populär form av fysisk aktivitet och ett enkelt sätt att bryta en stillasittande livsstil. Invånare i promenadvänliga områden uppvisar en generellt hög nivå av fysisk aktivitet. Inom stadsplanering är arkitekten Jan Gehl en inflytelserik källa för hur byggd miljö bör utformas utefter människans behov. Han berör ofta ämnet promenadvänlighet men sällan med ambitionen att öka fysisk aktivitet. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka aspekter i byggd miljö som kan öka promenadvänligheten. Vilka aspekter styr promenadvänlighet och hur väl överensstämmer respektive skiljer sig Gehls forskning om promenadvänlighet med forskning om fysisk aktivitet i byggd miljö? En litteraturstudie inom forskningsområdet fysisk aktivitet i byggd miljö genomfördes för att få fram aspekter som gynnar promenadvänlighet.

In recent years many cities have seen an increase in bicycle traffic. This is a development that benefits both the environment and the individual cyclist. When the need for bicycle parking is not met several problems arise such as an increase in bicycle thefts, jammed sidewalks and a decreased interest in using bicycles. My aim with this paper has been to answer the question of how to create parking facilities in an urban environment based on cyclists' needs. Through a literature survey, following the method "Trattmodellen" (the funnel model) the question has been answered and divided under the headings cyclist, bike, bicycle racks, bicycle garage and bicycle operators and hosts.

I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur språket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrån ett diskursivt fält bestående av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik där Östhammar, Höganäs och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det präglar stadspolitiken, något som inte är oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

Urbaniseringstrenden utsätter storstäder för fler folk, mer rörelse och större efterfrågan pågodstransporter vilket i sin tur skapar trängsel. I stadskärnan är handeln ofta som mestcentraliserad och gods måste levereras dit på ett eller annat sätt. Problematiken som uppstår äratt städerna försöker minska den motoriserade trafiken samtidigt som den motoriseradetrafiken dominerar vid de urbana godstransporterna i form av paketbilar. Alternativa fordonbör därför implementeras, vilket konceptet Stadsleveransen i Göteborg börjat göra där en elbiloch en lastcykel används för leveranser i vissa delar av innerstaden. Vad som dock är oklart ärvilken fordonstyp som är lämpligast för godsdistribution i Göteborg utifrån kostnader,tidseffektivitet och de målsättningar trafikkontoret har för trafiken.För att kunna studera föreliggande problem granskades tidigare forskning och empiriskastudier inom området, men på grund av det relativt outforskade problemet behövdeskompletteringar i form av mätningar göras.

Study: Degree project in teacher education, Advanced Level 15pUniversity of Skövde Title: Using a blog as a tool for pedagogical documentation in interaction between two preschool teachers and parents. Pages: 39 Authors: Beatrice Johansson and Ellinor Pettersson Tutor: Urban Carlén Date: HT 2013 Keywords: Pedagogical documentation, interaction, blog, communication. The purpose of this study is to examine preschool teachers? use of blogging as a tool for pedagogical documentation and the parents? participation in the blog. The study examines the interaction between the preschool and the children?s homes as well as if the use of a blog contributes to a greater insight for parents in the pedagogical activities.In the latest curriculum, there have been a point of monitoring, evaluation and development, which seems to be a goal in the curriculum that creates uncertainty among the profession, how to configure them. Therefore, we felt that pedagogical documentation would be interesting to investigate.

KLIPPANByggnadens form utgår från platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I gränsen mellan natur och stad vill den ta fasta på båda världars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra länken dem emellan.En klippa som sträcker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig själv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlänger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning från stad till park.Ett trappsystem placerat på den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.Härigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som gränsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat på markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de två övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras närhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljéer och kafé.Boendedelen är fristående och placerad ovanpå T-banestationen, men ändå integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------Utgångspunkten är mötet mellan stad och natur, park. Idén är att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin gränslandet och samtidigt har en självständig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mån separerade kvalitéer. Grönområde - urbanitet - närhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara på dessa kvalitéer genom att arbeta med mötet där emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfär skapas inom ramen för byggnaden och dess omgärde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur få ut något intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar från gaturum till park - från byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.

I dagens samhälle fortsätter inflyttningen till städer att växa och Stockholmsregionen fortsätter att förtätas. Detta medför att nya stadsdelar måste inkorporeras i redan befintliga. Arenastaden är en ny stadsdel som utvecklas i Solna som är en tätort i Nordvästra Stockholm.Att skapa nya stadsdelar för människan är viktigt för att uppnå en social hållbarhet. Det är även viktigt att ta hänsyn till omgivningens åsikter när nya stadsdelar inkorporeras i redan befintliga. För att uppnå en god stadsutveckling är en viktig faktor att det finns ett fungerade samarbete mellan de inblandade aktörerna.För att undersöka Arenastadens utveckling ur ett stadsplanerings- och samarbetes perspektiv har följande utförts.

The aim has been to see if physical education (PE) is more an arena for bullying than swedish language education, in a swedish urban school. Furthermore to get an insight in the students sense of exposure to bullying in the locker room and during PE class. In the purpose is also included to analyse the answers in a gender perspective.Questions are: Is PE to wider extent an arena for bullying compared to swedish language education? Is the students? opinion that they feel worried about being and changing clothes in the locker room due to other students bad intentions? Do the students think that boys and girls bully in different ways?The method used is a questionnaire answered by 69 students in seventh and eighth grade in Åsö compulsory school. Furthermore, interviews has been made with a boy, a girl at the school and a teacher in PE to get a deeper insight above the questionnaire.Results of the study showed that the students to a wide extent, 100 % of the girls (g) and 89 % of the boys (b) thought that bullying can look different between PE and swedish language class.

This paper originates in a study of Community Gardens in the United States. An overview of how and why the gardens have emerged, their functions today, and their effects and problems is presented. The reader will also be introduced to a selection of Swedish movements that correspond with the phenomenon of the American Community Garden. These are as follows; The Allotment Garden, the Swedish term Stadsdelsträdgård (a metaphor for a Community Garden in a Swedish urban context), Mykorrhiza Malmö Stadsodlare and The Allotment Plot. None of the above-mentioned Swedish movements can be described as an exact equivalent of the American Community Garden, but they all contain elements witch constitutes parts of the phenomenon.

Miljonprogrammet blev löftet om en modern bostad för alla bortom de odrägliga förhållanden som ansågs råda i städernas gamla arbetarkvarter. Men det blev aldrig en miljon lägenheter, industrins blomstring avtog snabbare än vad man hade väntat sig och det vi idag kan se när vi blickar tillbaka är de första stegen mot en ökad urban segregation. Sedan början på nittiotalet har segregationen i Sverige också kommit att fördjupas, något som visar sig från sin allra tydligaste sida i de stora städerna. Den boendesegrega-tion vi idag ser präglas av både sociala och etniska förtecken som direkt och indirekt påverkar människornas vardagsliv i de forna miljonprogramsområdena, och inte minst de ungdomar som växer upp där. I Göteborg är denna segregation ett tydligt faktum, vilket bland annat manifesterar sig i de ?satellitförhållanden? som framför allt präglar de nord-östra stadsdelarnas relation till den övriga staden, och i de ojämlika relationer som råder mellan olika stadsdelar och mellan centrum och periferi (Sernhede 2002).

Abstrakt Denna studie är ett examensarbete i mastersprogrammet inom fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Studien handlar om vilka möjligheter det finns för att planera bebyggelse i områden som riskerar att drabbas av översvämningar. Examensarbetet belyser den problematik som finns gällande osäkerheten kring hur mycket havsnivån stiger och hur kommunerna ska förhålla sig till det i sin planering. Utifrån en fallstudie av två svenska kustkommuner, Helsingborg och Nacka, belyses deras strategier och åtgärder för att hanterar den osäkerhet kring stigande havsnivåer genom fysisk planering. I fallstudien diskuteras två planeringstjänstemäns syn på den egna kommunens hantering av översvämningsrisken och vilken kunskap de besitter om den aktuella frågan.

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden. Syftet är därmed att studera hur det traditionella urbana offentliga rummet som mötesplats kan komma att påverkas av handelsverksamheters omlokalisering i staden. Syftet är vidare att undersöka hur det traditionella urbana offentliga rummet i mellanstora till stora kommuner kan stärkas och bli mer resilient som mötesplats oavsett handelsverksamhetens närvaro, för att främja en social hållbarhet.