Ronneby torg är beläget centralt i Ronneby stadskärna i sydöstra Blekinge. På denna plats går det att identifiera tre problem som utgör brist på människor (social hållbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hållbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hårdgjord yta med inslag av träd i dess kanter. Det finns ett behov från Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, då kommunen utlyst en förslagstävling av just denna anledning.

My essay is about the latter period of Anne Charlotte Leffler?s authorship. In Part I of my essay, I describe her path from the 1880s, where she described femininity as a shortcoming, as writes Ingeborg Nordin-Hennel, towards the 1890s and towards describing femininity as a possibility. This development took place on two levels ? on an outer level, where all the woman writers in the late 1880s were influenced and where they were pushed out by the male writers, and on an inner level with Leffler herself.Her late literary works depict new and more independent types of women, and eroticism is given a more prominent position.

Piles of deadwood are often retained in forests after management to support the biodiversity ofsaproxylic organisms which depend on deadwood to survive. Any knowledge about the crucial role ofpiles as suitable habitat of saproxylic organisms compared to single distributed deadwood objects thatare around the piles would help conservation actors to motivate more forest owners to supportsaproxylic organisms during their management. Therefore to give facts to this the saproxylic fauna ofdifferent pile positions (up and low) was studied and compared to distributed deadwood samplesaround each pile. Our study was focused on saproxylic beetles. Some other parameters such asdiameter, deadwood volume, pile volume and decay stage were assessed to define any effect.

Fytoremediering är samlingsnamnet på den marksaneringsmetod som utnyttjar växters förmåga att tolerera, extrahera, degradera eller stabilisera olika typer av föroreningar i mark och vatten. Att växters olika egenskaper genom historien använts för att utveckla och förbättra förutsättningar i bl.a. jordbruket är ingenting nytt. Vi lever i en tid där ett allt högre tryck på naturen och jordens resurser påverkas av att vi blir fler och fler människor som ska dela på dem. I våra postindustriella städer finns många restytor påverkade av de verksamheter som tidigare huserat där, med förorenad och förstörd mark som följd.

Hållbar stadsutveckling diskuteras och utövas flitigt inom stadsbyggnads-branschen och utbildningsväsendet. Dock anses det vara svårt att beskriva hur kommunal plan-, mark- och exploateringsverksamhet kan främja den sociala delen av hållbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen är att ta fram konkreta förslag till hur kommuner, genom stadsbyggnadsåtgärder och urban design, kan skapa en socialt hållbar stad. Det undersökts genom en litteraturstudie där teorier kring social hållbarhet beskrivs samt genom en fallstudie på Nacka kommun. Fokus ligger dels på att hitta indikatorer och verktyg som kan användas av kommuner generellt, och dels att ge utvecklingsförslag kring Nacka kommuns verksamhet för att förbättra deras arbete med social hållbarhet.Sex konkreta verktyg för att understödja arbetet med social hållbarhet sammanställs och diskuteras i uppsatsen.

Arbetets syfte är att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jämföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus är hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvårar, att människor befinner sig på samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra människor. Att se och bli sedd av andra människor är något som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i Borås med hjälp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier. Det visar på vilka sätt platsen kan ses som en barriär, och undersöker hur fysiska förändringar skulle kunna förändra det.

Participation, public art and participatory public art as phenomenons and subjects have been studied and discussed. With interviews and observations as a base, we have studied projects and discussed participation, effect and quality in relation to these. Furthermore we have looked at how the participatory art processes work in Sweden and England. This essay seeks to discuss the process of participatory public art and to emphasize the elements contributing to the quality of this process. It is up to us as planners to recognize the possibilities for a qualitative place. To mediate between different interests, for example between politicians and stakeholders, between economics and quality, between the place and its users, between individuals and the community, and in our case between artists, users and the municipality. Public art has gone from being about the product, an art piece, to becoming more of a process, from non interactive to interactive. Participation ranges from receiving information to play an active part in the process. Four cases have been studied, taken both from Sweden and England, showing the diversity of processes connected to Participatory Public Art. From interviews conducted in Sweden and England information and thoughts have been received and they show a higher degree of use of participatory public art in England, and also a higher consciousness.

Målet med uppsatsen är att beskriva vilka fysiska och sociala planeringsaspekter som kan verka trygghetsskapande på urbana platser. Målet har även varit att undersöka eskilstunabornas trygghetsuppfattning på Fristadstorget. De frågeställningar som ställts är vilka aspekter som kan leda till trygghet på en urban plats? Är Fristadstorget en trygg plats och finns det kopplingar mellan trygghetsupplevelsen och dess planering utifrån ett trygghetsperspektiv? Syftet med arbetet är att få en djupare kunskap och förståelse för hur vi som landskapsarkitekter kan skapa tryggare platser i staden. Två olika litteraturstudier har gjorts.

Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av översiktsplanen för Eslöv - öster om järnvägen. Den har blandstaden som förebild för stadsutveckling för ett stationsnära område som idag består till merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut bebyggelseexploatering i stadens periferi på god åkermark. Syftet med examensarbetet är att studera, beskriva och definiera stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska miljön. Begreppet sätts i kontrast till funktionsseparering, zonering och stadsutglesning. En blandning av funktioner innebär konflikter.

Every plan and program decided on by an authority or municipality, where the environmental impact can be considerable, must be environmentally assessed according to Environmental Code, the Planning and Building Act (PBA) and the Regulation on Environmental Impact Assessment.The purpose of this study is to examine the Environmental Impact Assessment (EIA) for The Region Development Plan for the Stockholm Region, RUFS 2010. The plan was approved by at that time the Regional Planning Office (Regionplanekontoret), which procured the process by consultants. RUFS 2010 includes two merged plans ie. a regional Development Plan (RUP) and the Regional Spatial Plan for Stockholm. It was necessary to establish an environmental assessment of RUP, but not for the regional plan.

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning.

This thesis has been conducted at Volvo Bussar ABunder a period of ten weeks. Within the organizationVolvo, the work is conducted with leaders and teamson every level; from production to top management.They have three tasks, besides executing their dailywork, they are expected to actively work on improvingtheir individual work as well as themselves as persons.The two latter are future value adding activities for theorganization. When doing so, however, it has beennoticed that they often lose the grasp of their dailywork. The question that consequently arises is whythis happens. Is it because of lack of time or it isbecause the co-workers do not have the competenceand simply do not know how they are to execute thethree tasks? Or, is it because the motivation to executethe three tasks is not enough? With this in regard, thestatement of issues for this bachelor thesis were thefollowing: how can the conditions for leaders and theteam be improved, in order for them to execute thesethree tasks.To find out why the execution of these threeassigments did not always succeed, the decision wastaken to conduct a survey and interview study in reallife and at the plants.

Title: A new battle, the same bottle: A case study of the visual communication of Absolut Vodka and how it?s positioned towards different market segments.Author: Anna von Friedrichs Grängsjö & Niklas SvanlindhTutor: Jessica GustafssonPurpose: To overview the visual communication of Absolut Vodka and how it?s positioned towards different market segments. Absolut Vodka is a brand that reaches a vast range of consumers through a single consistent marketing strategy. The hypothesis was that one can reach many different market segments with the marketing of a product by constantly keeping some components of the communication the same while constantly changing others. Key questions to be answered are: How do Absolut Vodka address their target audiences in their visual communication? Which market segments does the visual communication of Absolut Vodka seem to address?Method/Material: The research was conducted through a qualitative research study in which four Youtube videos by Absolut Vodka were analyzed.

Vi har under våren 2013 drivit ett fristående projekt för vårt examensarbete.Med inspiration från kommersiell livsmedelstillverkning och "Urban Gardening", konsten att odla utan jord, på limiterade ytor och med minimalt ljus ville vi skapa och utveckla en produkt riktad för det genomsnittliga hushållet och den gemene människan. Vi stöter på vårt problem i vardagen när vi lagar mat. Basilikan som hinner bli vissen tills nästa middag och rosmarinen som inte håller tills grillkvällen på fredag. Detta problem gav underlag för vår grundtanke som var att skapa en produkt som förlänger livstiden på färska kryddor, örter och plocksallat. Designad med fokus på hela produktcykeln, från inköp av material till återvinning formades en produkt helt olik från vad vi förväntat oss.

Syftet med detta arbete är att undersöka problematiken i strukturerna mellan bostadsbyggandets aktörer och deras förhållande till individen. Syftet är även att undersöka förutsättningar för bostadsbyggande där individen själv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. Utgångspunkten i arbetet är att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi ställer oss frågan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagsläget och vad det kan bero på. Utifrån ett teoretiskt angreppssätt som utgår ifrån strukturers påverkan och aktörers handlingar i samhället undersöker vi strukturerna fysisk planering och bostadsbyggande. Här presenteras även olika ämnen som behandlar individen och dess förhållande till boendet och påverkan inom stadsbyggande. I arbetets empiriska del undersöks byggemenskaper, vilket innebär att individer tillsammans går ihop och i egen regi planerar, bygger och förvaltar en bostad.