I takt med att städerna växer minskar det gröna och odlingsbara utrymmet. Högre krav ställs på att effektivt utnyttja ytorna, både inom - och utomhus. Konkurrensen om utrymmet har lett till nya lösningar i form av vertikala odlingsbara ytor kallade växtväggar. Detta arbete är skrivet med målsättningen att grundläggande redogöra för vad en växtvägg är och vad som krävs för att anlägga en sådan. Avsikten är att ge en överskådlig bild av olika varianter av växtväggar samt redogöra för vilka krav som bör vara uppfyllda vid anläggandet av en sådan.

Följande uppsats analyserar Italiens decentraliseringsprocess och globaliseringen i anknytning till den sicilianska kriminella gruppen, La Cosa Nostra. Ett mönster urskiljs, som tyder på att förflyttandet av makt till de lägre nivåerna i det italienska samhället spelat mindre roll för den kriminella organisationens möjligheter att påverka och skapa sig en central roll i det italienska samhället. Globaliseringen visar däremot ett tydligare mönster på att ha haft en substantiell inverkan på den kriminella aktörens arbete. LCN:s villkor har förbättrats och de kan idag på ett mer självständigt manèer, mot tidigare, agera. Det teoretiska ramverket har hämtats ifrån Risse-Kappens verk ?Bringing Transnational Relations back in?.

Destilleri, saluhall och destilleri.Arkitketurskolans verksamhet ska flytta och uppgiften var att rita om nuvarande arkitekturskolan till Kontor, bostäder och offentliga/kommersiella verksamheter i gatauplan. Målet med projektet har varit att öppna upp den befintliga bygganden och få in en mer offentlig, öppen verksamhet i gatuplan. Byggnaden rymmer efter ombyggnad en saluhall som tar upp största delen av gatuplanet. Gatuplanets utfackningsväggar byts ut mot glaspartier som öppnar upp fasaden runt om hela kvarteret. Saluhallen verkar tillsammans med ett eget destilleri för brännvinstillverkning och ett bageri för knäckebrödstillverkning. På kvarterets innergård och tak finns åkermark där det odlas råg som förädlas på plats till brännvin och knäckebröd..

Det här är ett projekt som undersöker ett nytt sätt för bostäder att utformas. Hyresägenheter med fler rum, där kontraktet kan delas upp mellan de boende. Samtidigt värnas arkitektoniska kvalitéer, som burspråk i varje rum. För att minimera de uppvärmda allmänna ytorna i byggnaden går trapphuset och hissen utomhus, och binder samman lägenheterna med en slags loftbalkong. Varje våningsplan får sålunda en mötesplats där grannar kan socialisera.

Fluoroskopi är benämningen på kontinuerlig röntgengenomlysning av en patient. Eftersom patienten och även läkaren då utsätts för kontinuerlig röntgenstrålning måste strålningsdosen hållas låg, vilket leder till brusiga bilder. Det är därför önskvärt att genom bildbehandling förbättra bilderna. Bildförbättringen måste dock ske i realtid och därför kan inte konventionella metoder användas.Detta examensarbete avser att undersöka hur ortogonala s k. derivataoperatorer kan användas för att förbättra läsbarheten av fluoroskopibilder med hjälp av brusundertryckning och kantförstärkning.

Syftet med litteraturstudien var att sammanfatta den forskning och litteratur som finns om fullfoder i Sverige. Hur utformas ett bra fullfodersystem med hänsyn till näringsinnehåll, fodrets struktur och fiberinnehåll samt praktik i Sverige? I vilka besättningar lämpar sig ett fullfodersystem bäst? Definitionen på fullfoder är att alla fodermedel förutom vatten blandas samman innan utfodring. Det medför ett jämt flöde av fodermedlen till våmmen vilket stabiliserar dess miljö. Användningen av fullfoder blir allt vanligare i Sverige, framförallt eftersom systemet är enkelt att expandera och besättningsstorleken ökar.

Idag väljer många att sitta på caféer och andra offentliga platser för att arbeta eller ha möten, men få caféer är anpassade för detta. I mitt examensarbete jobbar jag med möbler för dessa platser och behov.Denna rapport som är en del av examensarbetet beskriver våra nya arbetsvanor och varför de har uppkommit. Det handlar om förändringar i arbetsorganisation, digital utveckling och olika faktorer som gör att många dras till platser mellan jobb och fritid.Ett designprojekt genomfördes i samarbete med arkitektbyrån Code Concept Development riktat mot restaurangen Urban Deli och deras utökade verksamhet på Sveavägen 44 i Stockholm. Resultatet blir ett förslag med bord och stolar som bygger på flexibilitet och möjlighet till förändring på en plats där många aktiviteter pågår..

Målet med detta arbete är att undersöka vad begreppet ekosystemtjänster kan innebära i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan användas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden är det växande intresset för hållbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. Frågeställningarna som har varit utgångspunkt för arbetet är: ? Vad innebär begreppet ekosystemtjänster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjänstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder består av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgård i området Rådhusrätten i Lund. Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjänster och fördelar som människor får från naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hälsa och symboliska värden.

Syftet med undersökningen är att utifrån begrepp som objektivitet, aktör, individ, struktur, kön och förmedlande, kunna åskådliggöra eventuella förändringar mellan olika läroböcker. Undersökningen baserar sig på sex olika läroböcker tagna ifrån tre olika läroplansperioder Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Undersökningen består av både en kvalitativ och kvantitativ analys. Frågeställningen för undersökningen är: Kan man i läroböckerna se ett samband mellan innehåll och gällande läroplaner utifrån nämnda begrepp? Metoden för undersökningen utgår ifrån begreppen, objektivitet, aktör, individ, struktur, kön och förmedlande.

Den här uppsatsen handlar om att undersöka om polymera solceller kan tillverkas på stålsubstrat. Polymera solceller är ett alternativ till kristallina solceller och tunnfilmssolceller där organiska material med halvledaregenskaper, det vill säga konjugerade molekyler och polymerer, används för att tillverka det aktiva lagret i solceller. Ett framgångsrikt sätt att tillverka sådana solceller är att blanda givarmolekyler och mottagarmolekyler i det aktiva skiktet. Detta kallas för en bulk-heteroövergång. När ljuset faller på skiktet exciteras en elektron i givarmaterialet och överförs till mottagarmaterialet.

Inom stadsdelsområdet Vantör finns ett nätverk med bilfria gångstråk som i många fall är inramade med park- eller naturmark. De nytillkomna stadsdelarna i Sverige byggda på 50 - och 60 ? talet karakteriseras också mycket av osammanhängande och utplacerade bostadsenklaver i ursprunglig bevarad natur. Dock har det offentliga vardagsrummet som tidsperiodens utemiljö planerades till att vara inte uppnåtts, och många av gångstråken inom Vantörs stadsdelar används inte i en större utsträckning. För att ta till vara stadsbygdens möjligheter med värden i den befintliga utemiljön och tillhandahålla trivsamma omgivningar för områdets boende, är det av intresse att uppmärksamma gångstråkens kvaliteter. Men även bristerna jämte mot brukarna av gångstråken är viktiga att förstå för samma orsak, och för att inte gångstråken på sikt ska utsättas för exploatering.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Under 1980 och 90-talen skedde stora strukturförändringar inom arbetslivet och reaktioner på förändringar blev ett område som man arbetat alltmer med. Den ökade effektiviseringen och de därmed ökade kraven i arbetslivet har lett till en markant ökning av arbetsoförmågan. Forskning har visat att psykosociala faktorer har stor betydelse för hur man mår.Syftet med uppsatsen är att få förståelse för hur organisationer konkret arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod där tre organisationer: Försäkringskassan, Länsstyrelsen och Polismyndigheten deltagit i intervjuer där deras enhets- eller personalchef har fått svara på hur de arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.I analysen framgår det att genom arbetsmiljöpolicy och handlingsplaner upprättas mål att jobba efter, där arbetsgivare och arbetstagare gemensamt arbetar för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. Det är ett sätt att skapa struktur och även en gemensam norm om hur de på deras arbetsplatser är mot varandra. Detta sker genom utbildning och information till anställda.

Detta kandidatarbete behandlar rumsbegreppet och dess komplexa uppbyggnad, bestående av både den fysiska och sociala dimensionen. Tidigare forskning visar att det råder en mångtydig uppfattning om vad som definierar ett rum. Det innebär att det offentliga rummet behöver defineras för varje sammanhang det förekommer i för att det ska kunna förstås. Det offentliga rummet har historiskt sett alltid haft en betydelsefull roll i samhället. Det har utgjort en arena för politik, handel och vardagliga händelser, och verkat som en central mötesplats i staden.

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, på vilket sätt den kommunala organisationen påverkar stadsodlingens förutsättningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit närvarande i svenska städer sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskärnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, två i Lund, en i Malmö och Umeå.