Sökresultat:
1579 Uppsatser om Urban skog - Sida 13 av 106
In search for sustainable alternatives to lawns : connecting research and landscape design
A large part of Sweden?s green, urban landscape is covered by lawns. Approximately 80 000 ha of maintained grass lawns are part of public courtyards, schoolyards, parks, golf courses, sport fields and traffic environments. Beyond this figure, the lawn is also an essential element in most private villa-gardens. Lawns have become a universal phenomenon through the dispersion of landscape aesthetics from the Western world.
Vilken värderingsmodell för verkligt värde redovisar växande skog till en rättvisande bild? : En jämförande studie av DCF, DREM och IHM under en lågkonjunktur.
Bakgrund: Skog beaktas av IASB som biologisk tillgång och skall redovisas till verkligt värde i börsnoterade företag inom EU sedan 2005. En tillgång kan redovisas till verkligt värde på tre olika sätt beroende på tillgänglig marknadsinformation. Om marknadsinformation saknas kan företag beräkna verkligt värde genom en egen värderingsmodell som baseras på antaganden. Denna tredje värderingsnivå är den som är utsatt för mest subjektivitetsproblem men är likväl den nivå där flest tillgångar värderas. Holmen AB värderar sina skogstillgångar med hjälp av en modell som kallas DCF.
En heterotopologisk analys av den kulturella infrastrukturen i Göteborg: Rio Rio-båten på kollisionskurs med ett stadsplaneringsmaskineri på drift.
This essays overarching aim is to contribute to the theoretical discussion of transformation processes that are shaping the urban landscapes and further to problematize contemporary planning discourses in Sweden. Drawing on the concept of Foucault?s heterotopia and actor-network theory for spatial analysis, the paper seeks to analyze the complex urban landscape transformation process as an emergent property of human and non-human actor-networks seeking to transform and order space. With the district of Rosenlund in Gothenburg as a starting point, this thesis intends to examine how the cultural infrastructure - used by the residents and visitors of the city - are related to the city's planning and development processes. The case study is based on a boat (Rio Rio) in Rosenlund canal that is defined as a cultural infrastructure.
Objektskoncentration vid slutavverkning
The study is made on behalf of SCA Skog Jämtlands förvaltning which is one of five administration units that SCA Skog consists of. The purpose of the study is to investigate which reduced expenses there are according to spatial concentration of cutting areas. By increasing the spatial concentration of cutting areas it will reduce the need of movements by trailer, also reduce the number of roads that you use during the activities.
To be able to perform the study, access to a annual cuttings in nine years have been made available. From this volume new annual cuttings has been created but more concentrated. The two different results have been compared and the results show that concentration of cutting areas generates reduced need for trailer transports and less km road that has to be maintained.
But then, if it´s practical viable can be discussed.
Kretsloppslösning med SBR och våtmark : Utredning av avloppsvattenrening vid Kvibille mejeri
Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmångfald. År 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade mossor och lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter är beroende av lång skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. På den tiden då bönderna själva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem.
Stora stadsparkers liv och död : betydelsen av och framtiden för stora stadsparker
Behovet och betydelsen av stora stadsparker tycks ha fallit i glömska i samband med förtätning av städer. Planering av nya stora stadsparker tycks numera inte stå på agendan. Få arkitekter, stadsplanerare eller landskapsarkitekter lyfter fram värdet av nya stora stadsparker. Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av nya och befintliga stora stadsparker i framtidens städer, samt om nya stora stadsparker planeras. Genom intervjuer med arkitekter, stadsplanerare och landskapsarkitekter i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Berlin, belyser denna uppsats yrkesverksammas syn på framtiden för, och betydelsen av, befintliga och nya stora stadsparker.
Kartläggning av Derome Skog AB´s råvaruinköp
Denna rapports mål är att få en geografisk överblick över vilka församlingar Derome Skog AB gör många respektive få råvaruinköp i. Hur mycket den verkliga volymen skiljer sig från den uppskattade, samt hur stor andel av antalet inköp som är PEFC ? certifierade.Information om virkesåren 2005-2007 hämtades och studerades från företagets affärssystem och kartprogram. Resultatet visade att antalet inköp var som störst virkesår 2005. Geografiskt sett hade företaget som flest råvaruinköp i församlingarna i nära anslutning till koncernens egna sågverk.
Urban Pedagogik: rum för förhandling
En av huvudmålen med arbetet var att få ökad förståelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var även intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vägar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstå hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. Därför har jag försökt titta på relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lättare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstår de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i både Sverige och ur ett internationellt perspektiv.
Genusmönster vid friluftsutövande i Göteborg
This paper is a quantitative case study named Outdoor recreation of urban areas viewed through a gender perspective. The intention of this paper is, by studying gender pattern in outdoor recreation practices in Gothenburg, to describe gender patterns in outdoor recreation of Swedish urban areas. This subject is important to study because of the practices of outdoor recreation forward public health. Today many people suffer from diseases caused by stress and too little exercise, which could be prevented if they practiced outdoor recreation. Not everyone has the same possibility to practice outdoor recreation because of the inequalities between women and men.
Volymsrapportering vid drivningsarbete
Reporting harvested and forwarded volumes are important for the forest industry as it provides information of the size of the stock and facilitates logistics. Figures from Holmen Skog show low reporting frequency. The purpose of this study is to investigate the reason and find suggestions for improvement. A total of 17 machine operators were interviewed using a questionnaire combined with open questions. The results show that the majority of the machine operators find it simple to use the reporting system, although, some of them reports that it doesn?t always work as supposed to.
Analys av data från flyglaserscanning :
In forestry there are always needs of forest data to make good strategic decisions of different actions and economic winning. Usually this data gets from field-estimations made by forest workers with expensive costs and sometimes unsatisfied quality.
StoraEnso Skog is a great forest company in Sweden and they have part of the responsibility of the forest own by Bergvik Skog. Bergvik Skog is owner of 1, 9 million hectares productive forest land. Both Bergvik and StoraEnso have great interest in new inventory techniques to get the important forest data.
The company Foran Remote Sensing offers the opportunity with airborne laserscanning of forest and forest land. Foran got the mission of Bergvik and StoraEnso to laser scan Bergviks possession in Älvdalen, Dalarna.
Arbetslöshetens (o)kända ansikten : Ett arbetsmarknadsprojekt i Rågsved i en tid av avancerad marginalitet och territoriell stigmatisering
This essay intervenes in the politics of urban segregation in Stockholm. The main aim of the essay is to analyze and describe how advanced marginality and territorial stigmatization are expressed in the lived experiences of four unemployed youths, that have participated in a labor market training program located in the ?social vulnerable? area Rågsved. With a theoretical framework based in Henri Lefebvre?s production of social space the empirical findings are interpreted in regard to how the youths produce social space in dialectical interplay with urban politics, advanced marginality, territorial stigmatization, and their local neighborhood.
Funktionaliteten i skogsmaskiners GIS-system
Holmen Skog is currently using a GPS-program called TraktInfo, originally
developed within the company. They are now planning to switch to a new GPSprogram
or allowing the contractors to buy other programs available from the
logging equipment manufacturers. To be able to offer this flexibility, Holmen
Skog needs to obtain information about the features offered by the different
manufacturers in their specific programs, and also when the manufacturers are
planning to start selling programs adapted to the new standard called
StanFord2010.
According to the study, the manufacturers are hesitant to StanFord2010 and there
has also been a lack of clear signals from the customers and clients about what
kind of different new features to include in the programs.
The feature most frequently used by forest machine operators today is the option
to keep record of the harvester?s path by creating a ?log plot?. This feature was
not used to its full potential however, since only one out of eight of the forwarders
included in the study had computers that were compatible with the harvester?s
computer.
Biltrafikorienterade stadsdelars möte med ett hållbart resande - Hur påverkar konfigurationer av urban form vårt sätt att resa?
Efter andra världskriget blev bilen tillgänglig för den breda folkmassan och
utgjorde därmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens
framkomlighet och säkerheten kring bilens framfart formulerades
stadsbyggnadsprinciper till förmån för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och
dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tilläts dominera
stadsbyggandet. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms
tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrån frågan om vilka
trafikslag som prioriteras genom följande frågeställningar:
- Vilka konfigurationer av urban form kännetecknar biltrafikorienterade-
respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar?
- Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst
sätt att resa?
Metoden för studien är en analysmodell för urban form i förhållande till
trafikprioritering som tillämpas på de fyra tunnelbaneförorterna Vällingby,
Skärholmen, Akalla och Skarpnäck.
Biltrafikorienterade stadsdelars möte med ett hållbart resande : Hur påverkar konfigurationer av urban form vårt sätt att resa?
Efter andra världskriget blev bilen tillgänglig för den breda folkmassan och utgjorde därmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och säkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmån för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tilläts dominera stadsbyggandet. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrån frågan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frågeställningar: - Vilka konfigurationer av urban form kännetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sätt att resa? Metoden för studien är en analysmodell för urban form i förhållande till trafikprioritering som tillämpas på de fyra tunnelbaneförorterna Vällingby, Skärholmen, Akalla och Skarpnäck.