Multinationella företag har i och med den ökade globaliseringen fått större möjligheter att investera och etablera verksamhet i länder i tredje världen. Företagen i dagens samhälle har en stor betydelse, och de förväntas ta ansvar för sin verksamhet, även då det gäller miljömässiga och sociala förhållanden. Studien syftar till att undersöka hur möjligheterna ser ut för multinationella företag att anta initiativ för miljömässiga och sociala dimensioner av sin verksamhet, ett sk CSR-arbete. Intervjuer med tre stora svenska företag, IKEA, SKF och H&M, har genomförts och ett antal dokument från företagen har också analyserats. Bland det som tycks vara av vikt för att kunna ha en hög ambition med ett CSR-arbete kan vi bl a notera att valet av konkreta verktyg för ansvarstagandet bör anpassas efter företagets kundbild och produktionsförhållanden.

Studien syftar till att belysa faktorer som kan påverka de möten som sker inom svenska sprutbytesprogram. Utöver målet med att minska smittspridning av blodsjukdomar ska sprutbytesprogrammen vara en kontaktskapande arena där deltagarna motiveras till vård och behandling. Den metodologiska utgångspunkten är en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre sprutbytesprogram har besökts och två stycken respondenter på varje verksamhet har intervjuats. Resultatet undersöks tillsammans med Wrights teorier om punktuella och relationella pedagogiska möten.

Bakgrund: Många företag tillämpar olika metoder för att styra sin verksamhet. Det grundläggande för företags utveckling är att använda en ekonomistyrning som passar för företagets verksamhet samt att ekonomistyrningssystemet tillämpas på ett optimalt sätt för att uppnå de bestämda mål som företaget formulerat. För att företag skall kunna uppnå en ekonomistyrning som fungerar på ett optimalt sätt, krävs det att företag kan hantera balans och fokus i både tid, rum och aspekter. Problem: Det problem som fångat vårt intresse och som vi vill undersöka närmare är om företag kan hantera balans och fokus inom sin ekonomistyrning. I den dynamiska omgivning som vi lever i krävs det att företag har en fungerande ekonomistyrning.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka när, hur och i vilket syfte pedagogerna och barnen använder sig av lärplattan i sin verksamhet. För att få syn på det ställde vi oss följande frågor. Hur resonerar pedagogerna kring användandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? När, hur och i vilket syfte använder pedagoger och barn lärplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? När vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de två förskolor i Skåne som vi har gjort vår studie på. Vår studie bygger på en metodtriangulering, det vill säga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förståelse för studien.

Studiens syfte är att undersöka vilken syn det finns på jämställdhet i kommunal verksamhet samt hur jämställdhet påverkar och påverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer är genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjälp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd åt analysen. Analysen är uppbyggd av fyra delar där de tre första redogör för resultat och analys av jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling separat.

Begreppet medarbetarskap är långt ifrån ett välkänt uttryck idag. Det handlar om medarbetarens förhållningssätt till sin arbetsgivare, till sitt arbete och till sina kollegor. Syftet med denna uppsats är för det första att få mer kunskap om begreppets innebörd. För det andra är syftet att få kunskap om hur medarbetare i en kommunal verksamhet uppfattar och praktiserar medarbetarskap utefter en kommunal policy. För det tredje är syftet att ge förslag till hur medarbetarna i undersökningen fortsättningsvis kan bidra till att uppnå ett gott medarbetarskap.

Med avstamp i en rad, såväl juridiskt som politiskt, kontroversiella domslut från EU-domstolen publicerade Hjalte Rasmussen 1986 sin avhandling On Law and Policy in the European Court of Justice. Rasmussens avhandling representerade ett nytt, mer kritiskt förhållningssätt till studiet av EU-domstolen och beskrev domstolens dömande verksamhet i termer av rättslig aktivism. Under de kommande åren skall också J.H.H Weiler, T.C. Hartley och Ola Wiklund komma att publicera sina bidrag till diskussionen om avgränsningen av EU-domstolens juridiska sfär från lagstiftarens politiska. Weiler underkänner Rasmussens normativa kriterier för att styrka EU-domstolens aktivistiska verksamhet och efterfrågar en rättslig måttstock för utvärdering av domstolens rättspraxis.

Transporter och dess påverkan är ett miljöproblem eftersom transporter bland annat bidrar till ökad försurning, övergödning och växthuseffekten. Ett antal politiska mål har antagits som indirekt eller direkt syftar till att minska den miljöpåverkan som transporter medför. Transporter regleras både i speciallagstiftningar och i den övergripande miljöbalken. Transporter är inte tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, men enligt förarbeten kan transporter till och från en anläggning eventuellt tas med vid en tillståndsprövning av en miljöfarlig verksamhet. Genom att studier av miljöbalken och förarbeten erhålls ingen klarhet gällande detta.

Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lära oss mer om på vilket sätt lärare förhåller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn på barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans läroplan angående etik och moral och även tittat på vikten av att ha en väl förankrad yrkesetik. För att ta reda på hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Vårt resultat påvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tänkande.

The study explores different aspects of how a social organization is created and maintained in the space between the institution and the individual. Based on fieldwork, participant observation and individual interviews in the housing estate of Hageby, Norrköping, this ethnographic study examines how and why the organization ?Ditt Nya Hageby? was created, as well as the unanimity between the purpose of the organization and the engagement of the members. Two projects within the organization are especially examined, along with the roles of the two members behind them. The study presents three perspectives from which ?Ditt Nya Hageby? can be viewed.

Uppsatsen syfte är att belysa maskulinitetsnormer i utbildningsmaterialet Machofabriken. Utifrån en teoretisk förståelse problematiseras också hur handlingsutrymmet att göra maskulinitet kan påverkas för de deltagande killarna efter att de har tagit del av Machofabrikens verksamhet. De mer specifika frågeställningarna är:Vilka föreställningar kring maskulinitet ger utbildningsmaterialet Machofabriken uttryck för? Vilka maskuliniteter bör förändras och varför, och vad bör de ersättas med?Hur ska förändring genomföras, vilka är Machofabrikens verksamma komponenter?Vilka konsekvenser kan Machofabrikens verksamhet få för de deltagande killarna efter att de har arbetat med utbildningsmaterialet?Metod och material: En kvalitativ ide- och ideologianalys av utbildningsmaterialet Machofabriken som är uppsatsens empiriska material.Huvudresultat: Analysen av utbildningsmaterialet Machofabriken påvisade att problematiska maskuliniteter, många gånger med våldstendenser, framställdes i metodmaterialets filmer i större utsträckning än önskvärda maskuliniteter. Det tryckta textmaterialet med arbetsövningar och diskussionsfrågor har dock potential att lyfta fram hur maskuliniteter är en social konstruktion och därför föränderlig.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur några pedagoger arbetar och tänker kring matematik och förskolans yngre barn. Utgångspunkten i undersökningen var att förankra våra kunskaper till befintliga teorier om matematik, barn, lärande och förskolans verksamhet för att sedan göra empiriska undersökningar för att få inblick i hur kombinationen matematik och barn 1-3 år i förskolan förhöll sig i praktiken. För att besvara syftet har vi haft frågeställningar till hjälp däribland: vilka uppfattningar har pedagoger när det gäller små barns lärande mot matematik? För att få svar på frågeställningarna vände vi oss med en enkät till verksamma pedagoger på småbarnsavdelningar i Norrbottens län. Fyra förskolor visade sitt intresse och deltog i enkätundersökningen.

Syftet med det här arbetet är att beskriva och analysera svenska bankers etablering i Kina med fokus på regelverk, nätverksbildning och bankernas verksamhet. Vidare skall ett par tänkbara framtidsscenarier utforskas. Vi har använt hos av en kvalitativ metod där vi har koncentrerat oss på ett fåtal djupintervjuer för att sedan komplettera med telefonintervjuer och e-postenkäter. Fyra svenska banker har legat till grund för vår deskriptiva studie. Kinas öppnande mot omvärlden har inneburit att utländska företag givits möjligheter att etablera sig inom landet.

Syfte: Att analysera upplevda effekter vid tillämpningen av prestationsmått inom offentlig verksamhet. Metod: För att uppfylla syftet valdes en litteraturgranskning i kombination med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Teoretiska perspektiv: För att få en bred förståelse av styrmått byggs ett ramverk upp utifrån teori om styrning, effekter, prestationsmått inom offentlig verksamhet samt process- och produktkvalitet. Empiri: Tre olika befattningshavare inom Åklagarväsendet har intervjuats. Av olika befattningshavarna är en verksam kammaråklagare, en chef på mellannivå samt en byråchef vid Riksåklagaren iStockholm.