Miljölagstiftning och miljöledningssystem
en studie gällande hur systemen kompletterar varandra på transportområdet
Transporter och dess påverkan är ett miljöproblem eftersom transporter bland annat bidrar till ökad försurning, övergödning och växthuseffekten. Ett antal politiska mål har antagits som indirekt eller direkt syftar till att minska den miljöpåverkan som transporter medför. Transporter regleras både i speciallagstiftningar och i den övergripande miljöbalken. Transporter är inte tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, men enligt förarbeten kan transporter till och från en anläggning eventuellt tas med vid en tillståndsprövning av en miljöfarlig verksamhet. Genom att studier av miljöbalken och förarbeten erhålls ingen klarhet gällande detta. I ett flertal rättsfall har huvudfrågan varit ifall transporter är att anse som ett följdföretag som ska tas med vid en tillståndsprövning av en miljöfarlig verksamhet. Rättsfallen ger vid handen att transporter endast är att räkna som ett följdföretag i närområdet. Ett annat styrmedel än lagstiftning som kan användas för att minska transporters miljöpåverkan är miljöledningssystem. Miljöledningssystem är ett frivilligt instrument som används av företag för att uppnå bättre miljöprestanda. Ett företag väljer själva vilken av företagets betydande miljöaspekter de anser är viktigast att arbeta med. Vissa företag har transporter som en betydande miljöaspekt och arbetar aktivt med transporter i sitt miljöledningssystem, medan somliga företag har andra miljöaspekter som de arbetar aktivt med. Lagstiftning och miljöledningssystem är tänkta att komplettera varandra genom att lagstiftningen ska utgöra en miniminivå för företagen och ledningssystemet ska vara ett instrument för företag som vill arbeta utöver denna nivå. Idag är lagstiftningens miniminivå gällande transporter för låg för att skydda miljön i den utsträckning som behövs. Därför behövs det en höjning av miniminivån i lagstiftningen. En sådan höjning bör ske genom en direkt reglering av transportsektorn och inte bara genom tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Detta skulle medföra att även icke tillståndspliktiga verksamheters transporter regleras i större utsträckning. Direkt reglering av transportsektorn kan till exempel ske genom skatter, krav på miljöanpassade fordon eller andra avgifter.