Neoliberalism står för så mycket mer än att bara vara en ideologi som tar steget ifrån statens kontroll. Förutom att ideologin strävar åt ekonomisk frihet finns det också andra tydliga attityder som riktar sig till samhället i helhet; den enskilda individen, den anställde och staden. Neoliberalismen har påverkat planeringen mycket. Framför allt har tron på marknadens goda effekter förstärkts, medan staten har fått ett betydligt lägre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gäller framför allt aktörer från den privata sfären.

Då vi 2006 skrev ett projektarbete om Brobyggarna i skolans verksamhet väcktes vår nyfikenhet för deras verksamheter på ett större samhälleligt plan. Därför har vi här utgått från att undersöka om Brobyggarnas utsagor om sina verksamheter stämmer överens med de uppdrag verksamheterna officiellt har. Vår uppfattning är att utvärderingar och rapporter på ett otillräckligt sätt knyter an till den svenska integrations- och storstadspolitiken och vi vill därför även undersöka hur väl förankrad denna politik är i Brobyggarnas verksamheter. Våra syften med uppsatsen är att ställa Brobyggarnas utsagor i relation till Malmö Stads målsättningar inom ramen för storstadssatsningen och integrationspolitiken, och analysera och diskutera förankringen av politiken samt om verksamheterna leder till integration eller ytterligare segregation. De empiriska resultaten har vi kopplat till teorier om demokrati och integration, vilka har visat sig vara grundläggande utgångspunkter för vår studie. För att underlätta läsarens förståelse för våra diskussioner och resultat har vi även redogjort för den politik som ligger till grund för verksamheterna. Vi anser att våra viktigaste slutsatser är, att integrationspolitikens otydliga direktiv leder till att Malmö Stads ambitiösa integrations- och demokratiarbete försvåras genom begränsningen av antalet bostadsområden, istället för att även arbeta övergripande i hela Malmö. Ibland riskerar arbetet dessutom att öka segregationen och stigmatiseringen på grund av fokuseringen på vissa befolkningsgrupper, enligt oss involverar integration alla.

SammanfattningArbetsterapeuten arbetar holistiskt med individen i centrum, utifrån individens egna förmågor i relation till aktivitet. Arbetsterapi som profession står med sin breda kompetens och breda förståelseperspektiv inför nya utmaningar. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeu-ters uppfattningar om att arbeta som coach respektive behandlare. Kvalitativ metod med ett målinriktat urval kombinerat med nätverksurval användes. Två fokusgruppsdiskussioner genomfördes.

Vårt syfte är att undersöka vilken syn på arbete med lärstilar pedagoger har på grundskolans tidigare år jämfört med pedagoger på grundskolans senare år och hur de praktiserar detta i sin undervisning i jämförelse med varandra. Finns det några likheter och skillnader mellan de två åldersinriktningarna? Detta med utgångspunkt i vad pedagoger som utger sig för att arbeta med lärstilar säger i våra kvalitativa intervjuer. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av en inledande enkätundersökning för att finna lämpliga informanter som utger sig för att arbeta med lärstilar. Därefter har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultaten av empirin visar på både likheter och skillnader mellan grundskolans tidigare år och grundskolans senare år.

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien är att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av statistik från Polismyndigheten i Karlskrona och en enkätundersökning. Studiens enkät innehåller 21 frågor och följande sju ämnesområden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rädslan över att utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmälningsbenägenheten och frågor om polisens agerande. Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som påverkar människors trygghet.

I den här litteraturstudien är det den historiska utvecklingen gällande stadsplanering, med funktionalismens ideal och utmaningar som står i fokus. Vilka är dagens utmaningar i stadsplanering? Vilka ideal fanns det under funktionalismen? Vilka spår kan vi se idag och kan vi använda oss av funktionalismens idéer i dagens planering? Vi står inför många utmaningar i dagens stadsplanering. Klimatförändringar och den globala urbaniseringen sätter allt större press på städerna. Man benämner tiden 1930-1975 som funktionalismen epok i Svensk stadsplanering. Under funktionalismen var den största utmaningen att lösa den akuta boendebristen som skapats på grund av att allt fler flyttat in till städerna på grund av industrialiseringen.

Sverige har med sina åtaganden inom EU Battle Groups tagit ansvar för en militär verksamhet som kräver storamått av rörlighet med snabb insatstid. Troliga konflikthärdar kommer inom en överskådlig tid att uppstå långtifrån Skandinaven vilket kräver planering och snabba transporter med stor kapacitet samt lång räckvidd. Enallvarlig kapacitetsbrist i en svensk Battle Group utgörs av bristen på nationella resurser för strategiskatransporter. Avsaknaden av egna militära strategiska transportresurser gör att behovet av civila aktörer och nyagemensamma samverkansformer inom kommunikationstjänsten aktualiseras.Uppsatsens syfte är att analysera hur EU Battle Groups insatstid påverkar transporterna och desstransportförberedelser.Metodmässigt bygger uppsatsen på ett antal frågeställningar vars svar söks genom litteraturstudier ochkvalitativa intervjuer. Den teoriansats som ligger till grund för denna uppsats är systemteorin vilken i sin turhar kompletterats med System Dynamics och dess systemformalisering av materielflöden.Resultat visar på att EU BG med nuvarande resurser inte kan hålla uppsatta tidskrav men med bättreförberedelser kan transporterna påskyndas.

Syfte:Denna uppsats syftar till att ta reda på hur klädesföretag kan etablera sig på en redan mogen marknad. Detta har belysts genom att studera och analysera tre svenska jeansföretag. Målet var att finna vilka de viktigaste faktorerna är för att etablera klädesföretag på den svenska marknaden.Metod:Först genomfördes kvalitativa intervjuer med de tre jeansföretagen. Intervjuerna redogjorde för företagens etableringsstrategier samt identiteter, vilka användes som grund för de enkätundersökningar som sedan genomfördes. De kvantitativa enkätundersökningarna av företagens potentiella och befintliga kunder, gav svar på olika faktorers vikt vid köp av jeans.

1 januari 2010 träder förordning 2009:907 i kraft. Denna förordning medför krav på svenska statliga myndigheter att införa ett miljöledningssystem (MLS). Med anledning av detta avser denna studie att utifrån förutsättningar som ligger till grund för en lyckad integrering av MLS bedöma hur Uppsala universitet på bästa sätt kan möta dessa krav. Efter genomgång av litteratur har fyra faktorer som anses vara betydande för integreringsprocessen valts ut. Dessa är; anpassning av MLS till andra ledningssystem, ansvarsfördelning, kommunikation samt utbildning och kompetens.

Under mina åtta år som elgitarrist har jag alltid i ensemblesammanhang spelat tillsammans med ytterligare minst ett ackordinstrument. Det har resulterat i att jag alltid anpassat mitt spel till vad de övriga ackordinstrumenten har spelat, för att skapa ett luftigt och bra arrangemang. Att spela i en mindre ensemble bestående av trummor, bas och elgitarr innebär en ny utmaning för mig som elgitarrist. Genom att välja ut fyra låtar och arbeta med dem utifrån tre specifika frågeställningar har jag i detta arbete undersökt mitt elgitarrspelande i denna mindre sättning. På grund av omständigheter som uppstod under arbetets gång, tillkom även en femte låt.

Ett fåmansföretags delägare beskattas i enlighet med speciella skatteregler vid utdelning och försäljning i 56 och 57 kap. Inkomstskattelag (1999:1229) (IL). Detta beror på att lagstift- ningen vill hindra att inkomster som egentligen är tjänsteinkomster beskattas i inkomstsla- get kapital, vilket kan hänföras den nära anknytning som delägarna anses ha med företaget. Dessa regler har kompletterats med stopplagsbestämmelser, vilka har som syfte att hindra att fåmansföretagsreglerna på olika sätt kringgås. Ett exempel på en stopplagsbestämmelse är den karensregel vilken återfinns i både 57 kap.

Syftet med studien har varit att studera 14?16-åriga flickors reception av Stephanie Meyers Twilightserie, för att ge grund för att föreslå annan litteratur, som skulle kunna intressera flickor till fortsatt läsning. Den har undersökt vilka litterära element som flickorna lyft fram som viktigast för sin uppskattning av Twilightserien..

Att byta jobb är kostsamt, både för individen och för företaget.Men vad är det som gör att man stannar på jobbet, är det kollegorna, lönen eller möjligheten till utveckling?Studien genomförs på en kommun, fiktivt döpt till Solrosen en organisation som är uppdelad på olika nämnder och aktiebolag. På tre olika organisationer inom Solrosens kommun har sammanlagt sju intervjuer genomförts. Fem av intervjuerna var med personer i ledarpositioner och två av dem var med medarbetare. Intervjuerna och studien har varit av en kvalitativ art.Syftet med uppsatsen är att visa hur man använder verktyg så som kompetensutveckling, se hur lärandet hos och utvecklingen av personalen på arbetsplatsen ser ut och se hur man hanterar den befintliga kompetensen.

Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper i vad som kan vara hinder i lärandesituationer i matematik hos de elever som bedöms ha svårigheter i ämnet, samt hur några pedagoger anser att de kan anpassa sin undervisning för att möta dessa hinder utifrån ett inkluderande perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ ansats där 11semistrukturerade intervjuer genomförts med matematiklärare, speciallärare och en specialpedagog. Resultatet visar pedagogernas uppfattning av matematiksvårigheter samt vilka former av anpassningar som de gör. Pedagogerna har en samsyn kring att elevernas svårigheter beror på en rad olika faktorer som visar på framgångsrika respektive mindre framgångsrika arbetssätt som påverkar undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Pedagogerna uttrycker att gruppens storlek har betydelse där en mindre grupp ger dem mer möjlighet att se alla elever och elevernas behov.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män och maskulinitet framställs i reklam riktad till olika mediegenerationer genom olika TV-plattformar. Frågeställningarna har sitt fokus i att tydliggöra hur männen framställs i reklaminslagen genom bland annat hur de agerar, vilka personlighetstyper som uppvisas och även vilka likheter och skillnader som kan påvisas mellan de olika mediegenerationerna. Studiens urval har sett till att analysera reklaminslag på både traditionell TV och webb-TV för att på så sätt påvisa en skillnad mellan dessa, då reklam idag mer specifikt kan riktas till en speciell målgrupp. Urvalet har också bestått i att urskilja olika mediegenerationer där dessa har legat till grund för den efterföljande resultatdelen. Detta har studerats genom en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema har skapats och resultatet sedan kodats i IBM SPSS.