Sökresultat:
14943 Uppsatser om Uppsägning pć grund av - Sida 66 av 997
"Likgiltig" eller "Predikan" - En undersökning om saklig undervisning och blivande religionslÀrares tro
Denna uppsats diskuterar det faktum att mÄnga lÀrarstudenter inom Religionsvetenskap och lÀrande Àr kristna eller, i mer sÀllsynta fall, bekÀnner sig till nÄgon annan traditionell religion. Enligt lÀroplanen skall undervisningen i skolorna vara icke konfessionell, vilket skulle kunna uppfattas som nÄgot av ett problem om lÀrarstaben i det aktuella Àmnet Àr aktivt troende. LÀnge bedrevs undervisningen av kyrkan men efterhand vÀxte kraven pÄ objektiv undervisning och statliga skolor tog över och sekulariserade undervisningen. PÄ 1960-talet var kravet pÄ objektivitet sÄ stort att mÄnga lÀrare blev rÀdda för att undervisa och pÄ sÄ sÀtt rÄka pÄverka sina elever med sina egna Äsikter. Nu har kraven pÄ objektivitet mattats och detta kan ses i de undersökningar som ligger till grund för denna uppsats.
Elevers och lÀrares förhÄllningssÀtt till IKT i skolans undervisning : IKT ger en mÄngfald av möjligheter, men Àr inte nÄgot i sig, utan blir vad vi gör den till.
Syftet med detta arbete Àr att belysa elevers förhÄllningssÀtt till IKT i undervisningen, och lÀrarnas förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av IKT som verktyg i undervisningen.Vi har i vÄrt arbete tillfrÄgat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhÄllningssÀtt till IKT. Vi har Àven genomfört fyra intervjuer med lÀrare för att kunna uttyda hur lÀrarna ser pÄ IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökning till eleverna i Ärskurserna tre till sex och de intervjuade lÀrarna arbetar i de aktuella Ärskurserna.För att nÄ fram till vÄrt resultat har vi byggt undersökningen pÄ tre ?grundstenar?, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lÀrares förhÄllningssÀtt till IKT. Dessa ?grundstenar? har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för bÄde enkÀtundersökningen och intervjufrÄgorna.
?Man trodde vÀl att det skulle Àndra sig...? : Item för mÀtning av anhörigas kunskap om och förstÄelse för afasi.
För att anhöriga och personer med afasi ska kunna etablera en fungerande vardag harkunskap om och förstÄelse för afasi visat sig viktig. I tidigare studier har anhöriga tillpersoner med afasi visat sig sakna relevant kunskap om och förstÄelse för afasi som debehöver för att etablera en fungerande vardag. Logopediska insatser som Àr riktadedirekt till anhöriga Àr relativt ovanliga i Sverige. Syftet med denna studie Àr att utifrÄndata frÄn litteratur och intervjuer utforma frÄgor, sÄ kallade item, som pÄ ett tillförlitligtsÀtt kan mÀta kunskap om och förstÄelse för afasi hos anhöriga till personer med afasi.Tre fokusgrupper bestÄende av anhöriga till personer med afasi, personer med afasi ochlogopeder anvÀndes för insamlande av intervjudata. Intervjudatan analyserades genomkvalitativ innehÄllsanalys.
Hur upplever tonÄringar och unga vuxna med Àtsörningar att livskvaliteten pÄverkas? : En litteraturstudie
Sjuksköterskans arbete innebĂ€r att kunna ge en bra vĂ„rd till mĂ€nniskor med olika typer av etnisk bakgrund, tro och vĂ€rderingar. Ătstörning Ă€r ett tillstĂ„nd av psykisk ohĂ€lsa dĂ€r den drabbade har utvecklat vad som kan likna en fobi för normal kroppsvikt. Den fysiska hĂ€lsan blir ocksĂ„ pĂ„verkad pĂ„ grund av de olika metoder som den drabbade anvĂ€nder för viktnedgĂ„ng samt pĂ„ grund av nĂ€ringsnedsĂ€ttning. Livskvailtet Ă€r hur en mĂ€nniska upplever sin tillvaro och om personen kĂ€nner nĂ„gon mening i sitt liv. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och unga vuxna med Ă€tstörningar upplever sin livskvalitet.
Blivande fritidspedagogers beskrivningar av hur de kan medverka i skolans specialpedagogiska arbete med fokus pÄ sprÄkutveckling. En kvalitativ enkÀtstudie
SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur en grupp blivande grundlÀrare med inriktning mot arbete i fritidshem beskriver sitt kommande arbete med fokus pÄ elevers sprÄkutveckling, samt hur detta kan bidra till det samlade specialpedagogiska arbetet pÄ en skola.Teori Studien tar utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, dÀr kommunikation mÀnniskor emellan Àr grundlÀggande och ett verktyg för detta Àr sprÄket. Teorier om sprÄkutveckling Àr de behavioristiska, konstruktivistiska samt sociokulturella. Det relationella och det kategoriska perspektivet pÄ specialpedagogik brukas likasÄ.MetodMetoden har varit kvalitativ och empirin har diskuterats för att hitta teman som analyserats. Insamlandet av empirin bestod av en enkÀt, inspirerad av vinjettmetoden, besvarad av 15 studenter vid GrundlÀrarprogrammet med inriktning mot fritidshem. ResultatGenom en inspirerande miljö dÀr spel, samtal och vardagsaktiviteter ligger till grund för det didaktiska arbetet kan de blivande fritidspedagogerna bidra till elevers sprÄkutveckling.
Waldorfskola och kommunal skola - en kvalitativ jÀmförelse i skolÄr 1 till 3
BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt nÄgra grundlÀggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lÀrande tas upp samt lÀroplanen Lpo -94 och de nationella proven i Är 3. Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet för kunskap och lÀrande.SyfteSyftet Àr att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har anvÀnt mig av en hermeneutisk utgÄngspunkt i val av metod. Denna utgÄngspunkt har sin grund i att det inte finns nÄgon definitiv sanning utan sanningen Àr relativ utifrÄn det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har valt att undersöka med hjÀlp av intervjuer.
RegeringsrÀttens tolkning av skattelag : Rà 2010 ref. 11 ur ett rÀttssÀkerhets- och effektivitetsperspektiv
I januari 2010 faststĂ€llde RegeringsrĂ€tten i RĂ
2010 ref. 11 fem förhandsbesked frÄn SkatterÀttsnÀmnden rörande tolkningen av bestÀmmelsen i 57 kap. 4 § 1st 1 p. IL som avgör nÀr aktier i ett fÄmansföretag Àr kvalificerade sÄ att sÀrskild beskattning ska ske av utdelningar och kapitalvinster. Med hjÀlp av bestÀmmelsens ordalydelse och det syf-te regeln hade nÀr den ursprungligen infördes gjorde RegeringsrÀtten bedömningen att sÄvÀl överlÄtande som övertagande företag kan drabbas av att aktierna blir kvalificerade pÄ grund av att samma eller likartad verksamhet bedrivs.
Information inför hjÀrtoperation : hur upplever patienten situationen?
Bakgrund: HjÀrtoperationer förekommer över hela vÀrlden. Förutom den genetiska faktorn sÄ ökar antalet insjuknanden delvis pÄ grund av vÀlfÀrdssamhÀllet. Studier har visat att personer med hjÀrtsjukdom upplever ökad oro vid vardagliga aktiviteter. PÄ grund av oron Àr informationen som ges till patienter mycket viktig. Syfte: Belysa patienters upplevelser av information inför planerad hjÀrtoperation.
Kvinnors upplevelser efter mastektomi pÄ grund av bröstcancer
SAMMANFATTNINGBakgrund: Bröstcancer Ă€r den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Ă
rligen i Sverige fÄr ca 6500 kvinnor diagnosen och man rÀknar med att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer under sin livstid. Det finns ett samband mellan den vÀsterlÀndska livsstilen och bröstcancer.Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha genomgÄtt en mastektomi pÄ grund av bröstcancer.Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Sökorden som anvÀndes var breast cancer, breast neoplasm, experienc*, percept*, mastectom*, nurs* och body image.Resultat: Efter en mastektomi handlade kvinnornas upplevelser om en förÀndrad kroppsbild, förlust av kvinnlighet, sexuella problem samt sociala svÄrigheter.
MilitÀrpolisen : avsaknaden av lagstiftning och dess konsekvenser
Syftet med uppsatsen Àr att utreda nÀr militÀrpolisen Àr behörig och anses ha polisiÀra befogenheter. Avsaknaden av en tydlig grÀns belyses och problematiseras med krav uppstÀllda av lagstiftaren som utgÄngspunkt. Vidare görs en konsekvensanalys av att tydlig lagstiftning gÀllande MP:s behörighet saknas, och dÄ frÀmst vad en individ i Sverige har för möjligheter till kompensation pÄ grund av rÀttighetskrÀnkande ÄtgÀrder vidtagna utan att normhierarkin respekterats vid rÀttighetsbegrÀnsningen..
Spelets regler : Nya förutsÀttningar pÄ spelmarknaden sÀtter svenska systemet pÄ prov
Studiens syfte Àr att undersöka spelaktörers konkurrensförutsÀttningar över Internet pÄ den svenska spelmarknaden.Den teknologiska utvecklingen har bidragit till ökad tillgÀnglighet vilket lett till att spelande över Internet vuxit sig starkt. Spelmarknaden Àr komplex gÀllande marknadsföring och pÄ grund av att aktörer ska sÀlja en produkt till konsumenten som samtidigt kan ge negativa pÄföljder. Spellagstiftningen i Sverige Àr inte uppdaterad och Àr orsak till att landet blivit kritiserat av EU-kommissionen. Egentligen ska det rÄda monopol pÄ den svenska spelmarknaden, men monopolet har blivit utsatt för konkurrens av externa aktörer som kan verka fritt pÄ Internetmarknaden.Teorier som appliceras i denna studie Àr Internets pÄverkan pÄ branschstrukturen och teorin om konkurrensutsatta marknader.Slutsatsen Àr att befintlig reglering med det svenska spelmonopolet kan ses ur olika perspektiv. Det ena Àr att marknaden kan betraktas som fungerande pÄ grund av det ?Moment 22? lÀge som uppstÄtt.
Basel II - redovisnings - och rapporteringseffekter för banker i Sverige
Titel: Basel II, redovisnings - och rapporteringseffekter för banker. Seminariedatum: 2007-06-07 Ămne/kurs: FEK 591. Magisteruppsats i redovisning. 10 p (15 ECTS). Författare: Lourdes Bendeck Berrios och Sofie Elving Handledare: Ek.
Offentlig upphandling : En komparativ studie av förhandlat förfarande med föregÄende annonsering och konkurrensprÀglad dialog
Sommaren 2010 implementerades det nya upphandlingsinstrumentet konkurrensprÀglad dialog i LOU. Upphandlande myndigheter har numera tvÄ undantagsinstrument tillgÀngliga, förhandlat förfarande med föregÄende annonsering och konkurrensprÀglad dialog. Gemensamt för förfarandena Àr att de utgör undantag frÄn huvudregeln om att öppet eller selektivt förfarande ska tillÀmpas. En upphandlande myndighet fÄr endast tillÀmpa förhandlat förfarande med föregÄende annonsering eller konkurrensprÀglad dialog dÄ sÀrskilda förutsÀttningar föreligger. Offentlig upphandling i Sverige har i dag sin grund i EU.
Kvalitativt samspel som grund för lÀrande i skolans praktik
Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.
Framtidens produktionschefsroll: förutsÀttningar för att driva ett aktivt arbetsmiljöarbete i byggsektorn
De senaste tio Ären har byggbranschen genomgÄtt stora förÀndringar och tidspressen och arbetsbördan har ökat för mÄnga inblandade parter. Mycket jobb och ansvar lÀggs pÄ chefen pÄ byggarbetsplatsen, inom Skanska kallad produktionschef. Produktionschefen ansvarar bland annat för samordningen av alla som arbetar pÄ arbetsplatsen och sÀkerheten för dem. I undersökningar som Arbetsmiljöverket gjort framkommer det att produktionscheferna har för hög arbetsbelastning för att kunna leva upp till det ansvar och arbetsuppgifter som de har. Arbetsmiljöverket anser att det inte Àr rimligt att produktionscheferna pÄ Skanska ska utföra sina uppgifter pÄ en 40 timmars vecka.