Kan funktionalismens ideal användas i dagens stadsplanering?
I den här litteraturstudien är det den historiska utvecklingen gällande stadsplanering, med funktionalismens ideal och utmaningar som står i fokus.
Vilka är dagens utmaningar i stadsplanering? Vilka ideal fanns det under funktionalismen? Vilka spår kan vi se idag och kan vi använda oss av funktionalismens idéer i dagens planering?
Vi står inför många utmaningar i dagens stadsplanering. Klimatförändringar och den globala urbaniseringen sätter allt större press på städerna. Man benämner tiden 1930-1975 som funktionalismen epok i Svensk stadsplanering. Under funktionalismen var den största utmaningen att lösa den akuta boendebristen som skapats på grund av att allt fler flyttat in till städerna på grund av industrialiseringen. Man kan säga att vi står inför liknande problem idag då allt fler flyttar in till städerna.
De som förespråkade funktionalismen ville skapa ett jämlikt och demokratiskt samhälle och man trodde att industrins metoder också kunde användas i stadsplaneringen. Man använde sig av zonering, trafikseparering och hus i park bebyggelse. Man forskade fram exakta mått och började använda sig av exploateringstal, rymlighetstal, och solvinklar som ansågs vara en exakt vetenskap. Men det man hade glömt bort var den beteendevetenskapliga delen. Man hade glömt bort individen och planerat likadant överallt. Upprepningar och samma färgskala överallt gjorde så att man kände sig understimulerad.
Idag säger vi oss ha lämnat den funktionalistiska planeringssynen bakom oss men tendenser till zonering finns fortfarande kvar. Allt fler villamattor, shoppingcentrum och kontorsområden byggs i städerna utkanter.