Sök:

Sökresultat:

582 Uppsatser om Upplysningar om närstćende - Sida 21 av 39

HÄllbarhetsredovisning ur ett institutionellt perspektiv

HÄllbar utveckling har i dagens samhÀlle blivit ett etablerat begrepp. BÄde politikerna och allmÀnheten arbetar aktivt för att uppnÄ hÄllbar utveckling i vÀrlden.I och med att samhÀllets intresse för en hÄllbar samhÀllsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hÄllbar verksamhetsutveckling dÀr man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen krÀver att företagen redovisar mer relevant information nÀr det gÀller hÄllbar affÀrsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hÄllbarhetsredovisning.HÄllbarhetsredovisning Àr av ett globalt intresse men vi har valt att avgrÀnsa studien till att utifrÄn den institutionella teorin belysa vad som pÄverkar utvecklingen av hÄllbarhetsredovisningen i Sverige.Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hÄllbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstÄtt regelverk, riktlinjer som har pÄskyndat och pÄverkat vÄra vÀrderingar, normer angÄende hÄllbarhet och hÄllbarhetsredovisningar.Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angÄende hÄllbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat.

Intressenter pÄ den svenska bostadsmarknaden : En fallstudie om hur ett framstÄende fastighetsföretag förhÄller sig till olika intressenter

Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

Faktorer som Àr av betydelse för lÄngsiktigt viktminskningsresultat efter gastric bypass: En litteraturstudie

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammansta?lla och beskriva faktorer som a?r av betydelse fo?r la?ngsiktigt viktminskningsresultat, mer a?n tre a?r efter gastric bypass.Metod: Fo?r att besvara studiens syfte gjordes en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats pa? fjorton vetenskapliga artiklar som har so?kts fram via Medline samt genom manuell so?kning.Resultat: Studien visade att faktorer som var av betydelse fo?r la?ngsiktigt viktminskningsresultat var kost, fysisk aktivitet, beteende, uppfo?ljning, preoperativ viktnedgÄng samt medicinska faktorer sa?som utvidgning av magsa?ck och gastrojejunal stomi. God kostkvalitet och uto?vande av fysisk aktivitet visade sig ha ett signifikant samband med la?ngsiktig viktminskning.

Sjuksko?terskors omva?rdnad av patienter med sma?rta

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Incitamentsystem. En studie om ett prestationsbaserat incitamentsystems p?verkan p? medarbetare

Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare forskningen p? ?mnet. Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.

Regionala skillnader i arbetslöshet : En empirisk studie över Sveriges lÀn 2002-2012

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

KRAMI ? EN ARENA F?R F?R?NDRING En Kvalitativ Studie om Samverkan som F?rebygger ?terfall i Brott

Till f?ljd av den utmaning som Sverige st?r inf?r g?llande den v?xande kriminaliteten v?cktes en nyfikenhet kring ?terintegreringsprocesser som ska f?rebygga och minska ?terfall till brott. Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie d?rmed till att unders?ka det enskilda Kramikontorets centrala roll i ?terintegreringen f?r klienter till arbetslivet. Krami ?r en arbetsmarknadsinsats best?ende av tre samverkande myndigheter, vilka ?r Kriminalv?rden, Arbetsf?rmedlingen samt kommunen. Studien ?mnar till att framst?lla de anst?lldas perspektiv p? Krami ?s arbete f?r att kunna synligg?ra hur v?l verksamheten upplevs bidra till ?terintegreringen till arbetslivet.

"Men hur skriver man med egna ord om det Àr samma sak man vill fÄ sagt?" : Elever om problemet att skriva med egna ord.

I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.

Höga ledarpositioner för kvinnor inom offentlig sektor

Uppsatsen syfte Ă€r att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig pĂ„ höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjĂ€lp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vĂ€gen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna anvĂ€nder sig av för att klara av pĂ„frestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrĂ„n Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys kĂ€nsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög kĂ€nsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med lĂ„g stressnivĂ„ och positiv stresshantering.

Vilken information presenteras i VD-brev? En studie av industri- och hÀlsovÄrdsbranschen

Bakgrund: I en allt mer internationell vÀrld finns det idag ett tryck frÄn intressenter att företag ska ge en mer snabb och öppen information om deras ansvarstagande, varför företag idag vÀljer att lÀmna ut mer information i Ärsredovisningen Àn vad som Àr lagstadgat. Den frivilliga information som företag presenterar utgörs bland annat av VD-brevet. VD har en viktig roll i företaget, inte frÀmst för att skapa förtroendekapital hos företagets intressenter. Studier visar att VD-brev ofta innehÄller ord som tyder pÄ att VD försöker försköna framstÀllningen av företagets resultat samt att de ofta sjÀlva vill framstÀlla sig i en ofelbar sjÀlvbild.Problemformulering: Vilken information presenterar företagen i sina VD-brev?Syfte: Rapportens syfte Àr att studera och redogöra för den information som uppges i VD-brev frÄn 2010 i sex företag, vilka Àr verksamma inom tvÄ olika branscher, samt se eventuella likheter och skillnader mellan branschernas VD-brev.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en kvalitativ metod anvÀnds och en textanalys pÄ sex företags VD-brev har dÀr gjorts.

Att lÀra sig en yrkesidentitet : en kvalitativ studie om hur nyutexaminerade sjuksköterskor skapar sin yrkesidentitet

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Kommunalisering, yay or nay? En j?mf?relse mellan riksdagspartiernas st?llningstaganden ang?ende kommunaliseringen av skolan 1988?1991

During the later parts of the 20th century there occurred several changes to the Swedish public sector. These changes aimed to effectivize and decentralize the governance model in the public sector. One of these changes was the municipalization of the school system, put forward and proposed by the social democratic government in the late 1980s and early 1990s. This study aims to examine and compare that times different parliamentary parties' opinions on the municipalization of the school system. The source material consists of government bills, and in direct relation to the municipalization of the school system.

Omv?rdnadsinterventioner som lindrar preoperativ ?ngest hos vuxna patienter : En litteratur?versikt

Bakgrund Preoperativ ?ngest ?r vanligt hos vuxna patienter och kan leda till fysiologiska stressreaktioner, ?kad risk f?r komplikationer och f?rs?mrad ?terh?mtning. I klinisk praxis dominerar ofta farmakologiska behandlingar, vilket v?cker fr?gor om vilka icke-farmakologiska omv?rdnadsinterventioner som ocks? kan bidra till att lindra ?ngest inf?r operation. Syfte Syftet var att beskriva vilka omv?rdnadsinterventioner som lindrar preoperativ ?ngest hos vuxna patienter.

SJ?LVF?RVERKLIGANDE I F?RORTSKOLONIN: Hur Changers Hub navigerar vithetsnormen i deras arbete f?r demokratiserandet av framg?ng

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

Vad kÀnnetecknar en anvÀndarvÀnlig webbsida?: En undersökning om www.atg.se har lyckats attrahera sin mest prioriterade mÄlgrupp.

Syftet med studien var att undersöka vad som kÀnnetecknar en anvÀndarvÀnlig webbsida och om www.atg.se har lyckats attrahera sin mÄlgrupp. Min forskningsfrÄga var: Har www.atg.se lyckats attrahera sin mest prioriterade mÄlgrupp och fÄ de att öka sitt spel pÄ webbsidan pÄ grund av webbsidans design och anvÀndbarhet?För att en webbsida ska vara anvÀndbar för en anvÀndare mÄste den tillföra ett vÀrde till an-vÀndaren, nÄgot som anvÀndaren har nytta av. För att webbsida ska vara anvÀndarvÀnlig krÀvs att den Àr lÀtt att anvÀnda. Att anpassa sin webbsida efter anvÀndarna kan vara svÄrt eftersom det som alla mÄlgrupper har gemensamt Àr att de Àr mÀnniskor och mÀnniskor tÀnker och tolkar saker vÀldigt olika.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->