I en ständigt föränderlig värld måste företag anpassa sin organisation efter omvärlden. I samma takt förändras ledarskap och kommunikation, vilka är förutsättningar för ett företags framgång och utveckling. Framförallt är dessa ämnen viktiga för företag som är geografiskt spridda. Trots spridda avdelningar måste företaget uppfattas som en helhet, med gemenskap och samma mål. En ledare måste således finna alternativa tillvägagångssätt, för att upplevas som närvarande och få medarbetarna på ?samma bana?.

Syftet är att undersöka individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning inom organisationer som använder extern arbetskraft i jämförelse med organisationer som ej använder extern arbetskraft. I denna uppsats har en hermeneutisk ansats använts för att studera individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning. Respondenterna som deltagit i studien var från fyra olika organisationer där två av organisationerna använde sig av extern arbetskraft medan två endast använde sig av ordinarie personal. Vi utförde både intervjuer och enkätundersökningar på organisationer med extern personal och organisationer med bara ordinarie personal. Resultatet från vår studie visar att de upplevda barriärerna mot kunskapsdelning i vissa lägen skiljer sig åt mellan ordinarie- och extern personal.

Syftet med denna undersökning var att studera föreställningar om skolutveckling och utvärdering hos lärare och rektorer vid två kommunala musikskolor. Studien syftade även till att undersöka föreställningar om utvärderingens roll i skolutvecklingsarbetet. Datainsamlingen har skett via intervjuer och resultatet visar en komplex bild av de föreställningar som framträtt. Skolutveckling och utvärdering har ingen entydig innebörd för de intervjuade, men alla informanter är av den uppfattningen att skolutvecklingen är väldigt viktig för musikskolan. Vi har även kunnat se att föreställningarna om utvärderingens roll i skolutvecklingen är beroende av negativa eller positiva erfarenheter av utvärdering.

Var tionde till femtonde barn som föds hamnar på neonatalvårdavdelningar. Barnen är sjuka och behöver specialistvård. När detta sker förändras föräldrarnas livsvärldar. Sjuksköterskor behöver därför få en ökad kunskap om pappornas förändrade livsvärldar, för att kunna lindra deras lidande. De behöver även få en ökad förståelse av att vårda hela familjen, för att även kunna se till pappornas vårdbehov.

I studien jämförs elevers tankar och upplevelser av två olika sätt att arbeta i matematik ? läroboksbaserad undervisning och laborationer. Jämförelsen görs utifrån tre teman ? rolighet, nytta inför prov och förståelse. Tidigare forskning visar att det idag vanligaste sättet att arbeta i matematiken är läroboksbaserad undervisning.

Det är allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar så att medarbetare får flytta fysiskt, det innebär även en mental förändring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien låg fokus på hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den Upplevs av medarbetarna. Påverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien är kvalitativ med en fenomenologisk utgångspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Personer som saknar förmåga att uppleva emotioner tar sämre livsbeslut trots en hög IQ. Somatiska markörer är förändringar i kroppens inre tillstånd som uppträder då vi ställs inför ett emotionellt laddat stimuli och deras funktion är att stödja beslutsfattandet. Genom erfarenhet lär vi oss tolka de emotioner som ett visst stimuli genererar som någonting positivt eller negativt för oss. Syftet med studien är att undersöka hur medvetna positiva och negativa somatiska markörer Upplevs vid stora livsbeslut. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tolv personer.

Empowerment har blivit ett allt vanligare begrepp för att beskriva olika typer av försök att ge anställda i organisationer ökat inflytande, ökat ansvar och/eller mer självbestämmande. En vital förutsättning för ett lyckat utfall av en empowermentsatsning är upplevelserna hos de anställda.Detta är en forskningsöversikt med syfte att analysera hur empowerment Upplevs av "the empowered" samt vilka faktorer i organisationen det är som påverkar dessa upplevelser. Detta sker genom en komparativ analys gjord utifrån fem fallstudier utförda i organisationer och branscher där empowermentsatsningar genomförts.En tydlig aspekt som framkommit är att empowermentsatsningar inte automatiskt får ett positivt utfall. Olika sätt att genomföra empowerment får olika konsekvenser och Upplevs på olika sätt av de anställda i organisationen. En lyckad insats kan exempelvis göra att de anställda känner sig mer involverade i organisationen, att nya ansvar och arbetsuppgifter Upplevs som en utmaning, att de känner att deras insatser är betydelsefulla och att de kan vara stolta över vad de bidrar med.

Studiens innehåll: Syftet med studien har varit att undersöka vad som motiverar undersköterskor att avancera till chefspositioner samt hur de som chefer upplever och hanterar sin yrkesroll. Studien omfattar chefer som tidigare arbetat som undersköterskor i samma eller i en verksamhet liknande den där de nu innehar en chefsposition. Följande frågeställningar har använts:? Vad motiverar individen att ta steget från undersköterska till chef? ? Hur används undersköterskekompetensen i chefsyrket?? Hur upplever och hanterar cheferna ledarollen?För att besvara dessa frågeställningar har en kvalitativ metod använts. Empirin har samlats in genom intervjuer med sex chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen med för studien lämpliga bakgrunder.

Upplevelsen av att vistas på offentliga platser i större städer är olika. De plats er som Upplevs obehagliga och med oro för att utsättas för brott är inte alltid de platser där det statistiskt sätt sker flest brott. Stockholm är en av de städer som jag har tittat på och på vilka platser i storstaden som Upplevs på vilket sätt.Risken för att utsättas för brott på offentliga platser har ökat och våldsbrott på offentliga platser står för 18 % av antalet anmälda brott och där ingår även misshandel och sexualbrott. Jag har titta närmare på hur man upplever sin trygghet i vardagen och på vilket sätt man kan hindra eller förändra de utsattas beteenden och beslut.Mitt arbete har lett fram till en produkt som är personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mår för att snabbt kunna ta kontakt med någon om otryggheten ökar och förstärka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjänst kopplat i sig i form av en applikation..

Det är allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar så att medarbetare får flytta fysiskt, det innebär även en mental förändring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien låg fokus på hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den Upplevs av medarbetarna. Påverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien är kvalitativ med en fenomenologisk utgångspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Ämnet för denna studie var flyktingfamiljer som har levt gömda i Sverige för att undgå ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Studiens syfte var att försöka öka kunskapen om och förståelsen för gömda flyktingfamiljers situation under tiden familjerna lever gömda samt efteråt för familjer som erhållit uppehållstillstånd i Sverige. Den övergripande problemställningen var: Hur kan man förstå och beskriva situationen för gömda och före detta gömda flyktingfamiljer? Fyra teman undersöktes. Dessa var gömda familjers praktiska livssituation, familjernas nätverk, upplevelser av makt och maktlöshet, samt hur livet som gömd kan ha påverkat flyktingarna.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Syftet är att undersöka individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning inom organisationer som använder extern arbetskraft i jämförelse med organisationer som ej använder extern arbetskraft. I denna uppsats har en hermeneutisk ansats använts för att studera individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning. Respondenterna som deltagit i studien var från fyra olika organisationer där två av organisationerna använde sig av extern arbetskraft medan två endast använde sig av ordinarie personal. Vi utförde både intervjuer och enkätundersökningar på organisationer med extern personal och organisationer med bara ordinarie personal. Resultatet från vår studie visar att de upplevda barriärerna mot kunskapsdelning i vissa lägen skiljer sig åt mellan ordinarie- och extern personal. Det har rått konsensus bland de studerade organisationerna om att tidsbrist är den främsta barriären mot kunskapsdelning mellan ordinarie personal och extern personal, vilket har visat sig främst bero på den externa personalens korta anställning. Även bland ordinarie personal är det främst tidsbrist som Upplevs som den främsta barriären mot kunskapsdelning.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka arbetarnas upplevelser av styrda förändringar inom en tillverkningsindustri och öka kunskapen om hur styrda förändringar Upplevs och varför de Upplevs som de gör bland just arbetarna på golvet. Detta valde vi att göra genom en fallstudie med en fenomenologisk och deskriptiv ansats. I denna fallstudie hade vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig empirikälla och vi grundar större delen av fallstudien på de åtta intervjuer vi genomförde. I analysen av vår fallstudie byggde vi upp en lokal teori som grundades i Antonovskys (2005) KASAM-teori. Vi kunde genom vår lokala version av KASAM göra konstaterandet att känslan av att ha tillgång till ledningen är helt avgörande för en känsla av sammanhang och hur produktionspersonalen upplever förändringar i fallet Plastikos AB.