Dagligvaruhandeln är en bransch med hård konkurrens. Detta sätter en press på företagen att paketera sina produkter på ett sätt som differentierar dem från övriga marknadens produkter. Vi har sett problematiken i detta och tagit fram en modell som ger produkten en differentiering i form av upplevelser som berikar kunden med ett mervärde.Rapporten utgår från metoder och teorier som skapar en förutsättningen för att kunder ska intresseras, involveras och engageras i en produktupplevelse vilket ska resultera i köplust. Detta gör vi främst genom att behandla ämnen och teorier så som konsumtionsupplevelse, konsumentens beteende samt Upplevelseekonomin och teorier där inom så som; the progression of economic value, the experience realms, tre generationer upplevelse, sinnen, tematisering, storytelling samt Kano-modellen. I rapporten diskuterar vi även ämnen som dagligvaruhandel, individanpassning och varumärke.Uppsatsens syfte ?att ta fram en generell modell för kommersiell differentiering av snabbrörliga produkter inom dagligvaruhandeln utifrån Upplevelseekonomin? undersöks utifrån ett positivistiskt förhållningssätt med en deduktiv ansats och är grundad på en forskningsöversikt.

Det finns mycket skrivet om upplevelsens funktion i teorier kring Upplevelseekonomin, men upplevelsen som begrepp inom event marketing inte är lika utförligt behandlat. Upplevelsen är ett centralt begrepp som används flitigt i litteratur rörande event marketing utan att man egentligen går in på dess funktion. Diskussionen stannar istället vid konstaterandet att upplevelsens funktion är att förstärka budskapet och utreds inte mer noggrant än så. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för upplevelsen vid event marketing, och analysera huruvida Upplevelseekonomins teorier om upplevelsen är applicerbara inom event marketing. Vi har i denna uppsats använt av oss av en kvalitativ studie för att skapa en ökad förståelse för upplevelsen vid event marketing.

Syftet: Syftet med vår uppsats är att undersöka i vilken mån tänkesättet bakom begreppet kundlojalitet används i samarbetet mellan Resurs Bank och butikerna, samt att analysera hur kundlojalitetsprogram kan användas för att fördjupa samarbetet mellan en sidoleverantör och dess betjänade butiker.Undersökningsfrågor: Hur arbetar Resurs Bank med sin kundlojalitet? Hur värvar Resurs Bank sina kunder och på vilka sätt kan man kvarhålla sina kunder på sikt?Slutsats: Vi har genom hela uppsatsen försökt betona vikten av starka relationer. Konklusionen som blev avgörande för vårt studiefall är att bankens roll som sidoleverantör är betydande. För att dessa relationer ska fungera krävs det ett välfungerat samarbete som bygger på täta förbindelser. Vidare betraktar vi situationen som sådan att båda parterna har stora möjligheter att nyttja varandras tjänster på ett resultatinriktat sätt.

Vi har funnit att First Hotel Skt. Petri skapar en upplevelse genom att medvetet påverka och använda sig av kombinationer av element i upplevelserummet, som exempelvis materiella objekt, design och atmosfär. Vi har sett att element så som materialitet och atmosfär är viktiga för att skapa en genomgående helhet på hotellet och förmedla en positiv upplevelse för gästen. Upplevelseekonomin har gett förutsättningar för nya konkurrensmetoder där verksamheter konkurrerar genom unika upplevelser. Vi anser att det är viktigt att vid skapandet av en hotellupplevelse noggrant se över designobjektens semiotiska värde och vad de förväntas kommunicera till gästen.

TV, film och litteratur är områden som alla ingår i de kulturella och kreativa näringarna, dvs. näringar som går ut på att på något sätt producera upplevelser. Fandom, som ofta kretsar kring källmaterial i form av t.ex. TV-serier eller böcker, har trots detta aldrig undersökts med utgångspunkt i upplevelseproduktionsteorier.Syftet med detta arbete var att undersöka hur deltagandet i en fandom kan fördjupa upplevelsen av källmaterialet, med utgångspunkt i två olika upplevelseproduktions-teorier. Denna första ansats till forskning kring kombinationen fandom?upplevelse gjordes genom en litteraturstudie.I bakgrunden presenteras Upplevelseekonomin, upplevelseproduktion, samt fenomenet fandom.

I följande studie undersöks fenomenet middagsklubbar, ett slags hemma-hos-restauranger där matglada amatörkockar bjuder in okända människor på middag i sitt hem. Syftet med studien är att undersöka vilka som lockas av att driva och besöka middagsklubbar samt varför fenomenet blir alltmer populärt i det senmoderna samhället. Materialet utgörs av kvalitativa djupintervjuer med fyra personer som själva driver middagsklubbar. Genom innehållsanalys hittades gemensamma teman, vilka sedan analyserades utifrån teorier om den senmoderna medelklassen, konsumtion i det senmoderna samhället och Upplevelseekonomin.Matklubbars ökande popularitet kan förstås utifrån en längtan efter nya och unika matupplevelser. Den ökade individualiseringen och informaliseringen har skapat en längtan efter social samhörighet samt en önskan att återupprätta traditionella måltidsförhållanden.

Den här uppsatsen har ambitionen att studera och dra slutsatser gällande den litauiska tjänstemarknadens möjligheter att ta till sig moderna ekonomiska företeelser, mer specifikt Upplevelseekonomin, genom att ta till hjälp modeller och teorier hämtade från flera olika forskningsfält. Uppsatsen byggs upp med en diskursiv ansats där de olika teorierna används var och en för sig för att beskriva och förklara de fenomen vår empiri givit.Vi har konstaterat att det, i och med de kvardröjande mentala och fysiska strukturer som är sprungna ur den sovjetiska ockupationen, finns betydande begränsningar inför skapandet av en upplevelseekonomi på den litauiska tjänstemarknaden. För att kunna beskriva dessa mentala och fysiska strukturer presenterar vi ett för forskningsområdet nytt begrepp, nostalgija, som är sprunget ur befolkningens förhållningssätt, både till sin historia och till marknadsekonomins frammarsch.I och med de slutsatser vi gör om Litauens tjänstemognadsgrad, kan vi sen dra slutsatser om lämpligheten i vår användning av valda teoretiska verktygslåda. Vi finner att vi med dessa annars disparata teorier och modeller till hjälp kan nå längre, och presentera ny kunskap som annars inte kunnat utläsas ur en dylik begränsad studie. Dock poängteras att teorierna inte kan anses vara tillämpliga tillsammans i något annat sammanhang än i just den här diskursen..

Studien berör destinationsutveckling, Strategi 2020 samt de immateriella värdena inom upplevelseproduktion. Strategi 2020 är framtagen av Svensk Turism AB som ett underlag för destinationer att arbeta med. Bakgrunden till studien grundar sig i upplevelsesamhällets utveckling och Upplevelseekonomin. Vi har identifierat att människorna i upplevelsesamhället idag kräver mer än basbehoven och de materiella värdena samtidigt som konkurrensen ökar för destinationer i och med globaliseringen och urbaniseringen. Det krävs därmed att destinationer identifierar unika erbjudanden genom immateriella värden som adderar mening till människors liv och tillfredsställer deras behov.

The civilization has taken a step from the industry society to a service oriented culturewhere the physical differences between different products have decreased in value for the customers. The differentiation is more about senses, esthetical symbols and design. Modern economy is more and more focused on consuming and produce dreams and lifestyles. Maybe are we ready to face a new era; the society of experiences?Can the trend that is striving towards experiences really be adapted to all markets? This question started our quest to see how the real-estate market would be able to be adapted to this new economy.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Washington Capitals strategiskt arbetar för att skapa upplevelser i samband med hockeymatcherna och deras kringarrangemang.Hur skapar Washington Capitals upplevelser? Finns det något att lära av deras upplevelsestrategi?Kan Washington Capitals arbetssätt kopplas till teorier om upplevelseekonomi?  Metod: Sekundärdata i form av tryckta källor och böcker, tidigare uppsatser och artiklar. Vi har genomfört en kvalitativ fältstudie i Washington D.C. Där intervjuade vi personer på Washington Capitals organisation samt genomförde deltagande och icke deltagande observationer på huvudkontoret och i arenan vid matcharrangemang. Resultat & slutsats: Washington Capitals arbetar i hög grad med upplevelseekonomi, detta är något som andra kan lära av. Washington Capitals arbetar inte utefter några upplevelseekonomiska teorier, de hade aldrig hört begreppet tidigare.

Världsekonomin är inne i ett skifte. Det blir svårare och svårare att differentiera sig med pris i dagens snabba informationssamhälle samtidigt som människor söker fylla andra och mjukare behov än de rent materialistiska. Människor söker ett avbrott från vardagen, ett sätt att koppla bort den stressade och inrutade livsstilen som idag präglar västvärlden, vi söker upplevelser.Parallellt med den ekonomiska utvecklingen i samhället har kommersialiseringen inom idrotten de senaste 10 åren tagit fart på allvar, vad som en gång var en ideell verksamhet är numera storföretag. Idrott engagerar och får känslor i svall, ett besök på en ishockeyarena erbjuder oss ett avbrott i vardagen och ger oss en upplevelse. Ishockeyklubbar befinner sig enligt oss i allra högsta grad i upplevelseindustrin och bör därmed agera utifrån detta.Uppsatsen forskar kring ämnet upplevelser och kopplar samman det med besöket på en ishockeyarena, mer specifikt ett besök i Ejendals Arena, Leksand.

Upplevelseplan för Öckerö Resort lyder underrubriken på denna uppsats. Öckerö Resort är ett kommande resort nära Göteborg som förhoppningsvis inom kort ska öppna portarna för gästerna. Tanken bakom namnet upplevelseplan ligger i fokuset på upplevelser, därav upplevelseplan och inte marknadsplan eller affärsplan. Tre huvudteman kommer vara fundamentet i denna uppsats, som också kommer att genomsyra alla olika delar i uppsatsen. Storytelling, Värdskap och Upplevelseekonomi ska i slutet mynna ut i konkreta förslag på hur Öckerö Resort kan jobba för att tillfredsställa kunden. Upplevelseekonomi växer i vårt samhälle.

Syftet med denna studie är att utifrån ett upplevelseperspektiv undersöka hur musik och ljudlandskap kan användas som medel för lärande möten. Forskning visar att vi i västvärlden lever i den så kallade Upplevelseekonomin idag, vilket innebär att vi strävar efter upplevelser och självförverkligande. Mötesindustrin är en relativt ny industri där upplevelser fått en allt viktigare roll. Nya former för möten börjar därför utvecklas och alltfler inser att möten kan vara ett effektivt verktyg för att kommunicera, engagera och påverka lärande och affärsresultat. Lärande möten och edutainment, en kombination av lärande och underhållning, börjar bli en trend.

I och med den ökade oron för miljön och människors allt mer frekventa resande harbegreppet Ekoturism växt fram. Begreppet syftar i stort sett till en "grönare" turism som isin tur gynnar lokala ekonomier och kulturer. En stor del av världens ekoturism återfinnsidag i utvecklingsländer och ett sådant land är Ghana i västra Afrika, där denna studiegenomfördes. Det finns en hel del forskning kring ekoturism ur en antropologisksynvinkel, men inte lika många ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Det finns även enmängd studier kring tjänster och värdeskapande men de är oftast av teoretisk grund.Denna studie syftar därför till att empiriskt undersöka hur värde skapas i småskaligaekoturismföretag samt vilka faktorer som är betydelsefulla för värdeskapande.

Vi utforskar begreppet upplevelseekonomi och hur vi har hamnat i vad en del forskare anser vara Upplevelsesamhället. Ett samhälle där de basala behoven är uppfyllda och där vi söker minnesvärda och självförverkligande upplevelser.Vi har valt att studera tidigare forskning och presenterar delar av det vi har läst i ett inledande teoriavsnitt. Därefter observerar vi ett par upplevelserelaterade hotell för att se hur teorin kan se ut i verkliga pågående projekt. De hotell vi valt att titta närmare på är Icehotel i Jukkasjärvi samt Såstaholm i Täby. Vårt sätt att arbeta blir deduktivt, där vi utgår från befintliga begrepp och teorier för att kunna dra logiska slutsatser.Befintlig teori i upplevelseekonomi samt iakttagelser av två existerande hotell för upplevelser gav oss grunden till hur vi utformade vårt hotell i Östhammar med upplevelsetema ? Hotell Badjäflar.