SAMMANFATTNINGIntroduktionPå kirurgklinikerna finns det i dag en ökande patientgrupp med metastaserande kolorektal cancer som inte blir opererade utan istället får kolonstent som palliativ behandling. Det finns inga tidigare kvalitativa studier på dessa patienter där man tittat på deras Upplevelser av att leva med palliativ kolonstent och ha sin primärtumör kvar.SyfteSyftet är att beskriva patientens Upplevelse av att leva med kolonstent och ha sin primärtumör kvar vid metastaserande kolorektal cancer. MetodDen här studien genomfördes som en kvalitativ studie enligt Charmaz tolkning av grundad teori. En pilotstudie med två intervjuer ligger till grund för denna uppsats. I den storskaliga studien kommer troligtvis tolv till femton informanter ingå, tills mättnad nås.ResultatVår analys av de två intervjuerna gav 20 stycken koder som resulterade i 6 kategorier.

Urininkontinens är ett utbrett folkhälsoproblem och är ett av de vanligaste medicinska problemen i primärvården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors Upplevelse av att leva med urininkontinens. Sju vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: att skämmas och känna sig gammal, värdelös och beroende, att inte veta vilken behandling som finns och inte vilja söka hjälp, att lida av smärta, oro och nedstämdhet, att sexlivet påverkas negativt, att känna sig begränsad i de dagliga aktiviteterna och att kontrollera och planera sin urininkontinens. Kvinnor som led av urininkontinens behövde stöd och hjälp både av sjukvården och av närstående att våga tala öppet om inkontinensproblemet för att få en bättre livskvalitet.

Denna studies syfte är att undersöka våldsutsatta kvinnors förväntningar på och Upplevelser av socialtjänstens bemötande och insatser utifrån Goffmans dramaturgiska rollteori samt maktperspektivet. I denna studie används en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med våldsutsatta kvinnor som har varit i kontakt med socialtjänsten. De studier som berör våldsutsatta kvinnors förväntningar på och Upplevelser av socialtjänsten är väldigt begränsade. Med detta i åtanke bör ytterligare forskning inom detta ämne eftersträvas. Föreliggande studies resultat har varit att de våldsutsatta kvinnornas förväntningar inte överensstämde med Upplevelserna som de hade av socialtjänstens bemötande och insatser.

Ordet Upplevelse används idag av många företag i olika branscher för att fylla sina tjänster med värde. Inom marknadskommunikation har byråerna börjat använda sig av Upplevelsemarknadsföring för att tränga igenom mediebruset och tillgodose kunder och konsumenter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommunikationsbyråer, som profilerar sig inom Upplevelsebaserad marknadsföring, använder begreppet Upplevelse och därigenom uppnå förståelse för vilken generations Upplevelseproduktion de arbetar med. Jag utgår ifrån Bosjwijk, Peelen och Thijssen (2007), vars modell innebär att det finns tre generationer Upplevelseproduktion, varav den första generationen, iscensättning, innebär att organisationen utformar Upplevelsen för individen. I den andra generationen, samproduktion, utformar organisationen och individen Upplevelsen tillsammans.

Att vänta och föda barn i en redan turbulent tid som tonårstiden kan vara, leder till ytterligare påtagliga förändringar både fysiskt, psykiskt och socialt. Omgivningens och den professionella personalens attityder och förhållningssätt har stor betydelse för hur unga kvinnor upplever och hanterar barnafödande. Syftet med denna studie var att undersöka unga mödrars Upplevelse av stöd i samband med barnafödande under tonåren. Metoden som användes var kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Nio unga mödrar intervjuades och det transkriberade materialet som utgjordes av intervjuerna tolkades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

Syfte: Syftet var att beskriva äldre patienters Upplevelse av sin sexualitet samt att beskriva utmaningar i kommunikationen mellan omvårdnadspersonal och äldre patienter kring sexuella problem. Metod: Det var en systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att sexualiteten enligt den äldre var mer än samlag, bland annat närhet och beröring var också en del av sexualiteten. Sexualiteten gav den äldre välbefinnande och den finns alltid kvar. Samtidigt kunde den sexuella lusten minska eller försvinna och det var mer hälsoproblem än åldern som gjorde att sexualitetens betydelse minskade.

Inom vården möter personalen människor som upplever lidande. Att försöka lindra lidande och trösta är något som vi alltid kan göra. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans Upplevelse av att ge tröst. Elva intervjuer med narrativ ansats gjordes med distriktssköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysarbetet resulterade i fem kategorier: att ge tid och ha mod, att möta människan där hon är, att skapa en bra relation, att försöka ge hopp och att ge förklaringar.

Syftet med studien är att beskriva, analysera och förstå innebörden av en öppen, social mötesplats som skapats av några kristna församlingar med avsikt att erbjuda personer med drogberoende, psykisk ohälsa eller andra svårigheter, gemenskap och delaktighet. Studiens frågeställningar utgår från vilken betydelse mötesplatsen har för deltagarna och vilka möjligheter och hinder mötesplatsen innebär för den enskildes Upplevelse av delaktighet och gemenskap.Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och fokuserar på den upplevda erfarenheten från de personer som besöker platsen. Data har samlats in via deltagande observationer,intervjuer och samtal med intervjuliknande inslag och består av 12 observationer och 6 intervjuer. Bearbetning av data har skett via transkribering, kodning, kategorisering och teman. Resultatet har analyserats utifrån en analysram formad utifrån studiens centrala begrepp, delaktighet och gemenskap och underbegreppen identitet, marginalisering, plats och nätverksband.Studiens analys leder till slutsatsen att mötesplatsens betydelse för deltagarna kan summeras med att Zonen är en plats för gemenskap som bygger på att man respekterar varandra och där deltagarna upplever trygghet.

BAKGRUND: Vård av för tidigt födda barn började i Frankrike där också kuvösen började utvecklas. Sedan dess har det skett en utveckling kring vården av för tidigt födda barn och idag fokuserar vården på familjecentrerad omvårdnad. SYFTE: Att belysa föräldrars Upplevelse av att få ett för tidigt fött barn. METOD: Litteraturstudie med innehållsanalys av 16 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2000-2009. RESULTAT: Att få ett för tidigt fött barn skapade en mängd olika känslor hos föräldrarna.

Efter att olika inlånade organisationsmodeller från industrin under 1930 till 1960-talet visat på brister när det gäller organisation av hälso- och sjukvård, introducerades i slutet av 1960-talet primary nursing. Modellen bygger på en till en principen, 24-timmars ansvar och minimal arbetsdelning, vilket leder till att sjuksköterskor ser hela människan och bedriver en patientcentrerad vård. Den rådande organisationsmodellen påverkar sjuksköterskans Upplevelse och därför har vi utifrån vårt syfte, att beskriva sjuksköterskans Upplevelse av primary nursing, valt att göra en litteraturstudie. Med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats har vi analyserat data från tio artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna ansvar och vara självständig, att samarbete och kommunikation är avgörande, att patienter och anhöriga är nöjda och trygga, att känna tillfredställelse i arbetet samt krav och hinder.

Äldre kvinnor med kronisk smärta är en stor och underskattad grupp i dagens samhälle. Den kroniska smärtan begränsar deras vardag och påverkar deras relation till andra människor. Syftet med studien är att belysa äldre kvinnors Upplevelse av att leva med kronisk smärta. Studien genomfördes som en intervjustudie och med en kvalitativ ansats. Åtta äldre kvinnor från norra Sverige över 65 år deltog i studien.

Genom att undersöka tre utvalda reklamexempel och göra sex kvalitativa intervjuer med tv-tittarehar jag undersökt vad som händer med välkänd musik när den placeras i reklam. Jag har undersöktom och hur mening, betydelse och associationer kan komma att ändras. Jag har även tittat på hurman talar om musik som placeras i en reklamkontext och varför företag väljer att använda denspecifika musiken. Resultatet av intervjuerna visar på att reklam kan manipulera musikens mening.Hur mycket påverkan reklamen får beror till stor del på vad det är reklam för, hur länge reklamensänds och hur stark relation man har till musiken sen tidigare. Skapar reklamen en positivUpplevelse blir associationerna till reklamen mindre än om det skapas den negativ Upplevelse, dettapå grund av att den negativa Upplevelsen har större påverkan.

Bakgrund: När en människa drabbas av sjukdom blir även de anhöriga berörda. Anhörigvårdares hjälpinsatser till närstående har fått en allt större betydelse för vården och omsorgen av äldre i hemmet. För att sjuksköterskan ska kunna ge stöd till anhörigvårdare i form av information, rådgivning och undervisning är det betydelsefullt att öka förståelsen för hur anhörigvårdare upplever sin situation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigvårdares Upplevelser av att vårda sin partner i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med ett systematiskt arbetssätt och baserades på kvalitativa studier.

Hjärntumör kan vara en kronisk sjukdom som påverkar människan på många olika sätt. Sjukdomens förlopp, behandling och prognos inverkar på den fysiska psykiska och sociala hälsan och därmed påverkar människors livskvalitet och välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Upplevelse av livskvalitet och att leva med hjärntumör hos vuxna människor. En beskrivande systematisk litteraturstudie användes för att analysera de elva vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i fyra kategorier: fysiska förändringar medför svårigheter i det dagliga arbetet, känslomässig påfrestning innebär lidande, att känna dödsångest och att känna behov av socialt stöd.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen. I denna studie undersöker vi de arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen utifrån deras egen Upplevelse av Arbetsförmedlingen. Vi undersöker även vilka andra faktorer, utanför Arbetsförmedlingen, som kan tänkas ha betydelse för uppfattningen av Arbetsförmedlingen. Detta undersöks genom sex kvalitativa intervjuer med långtidsarbetslösa. Resultatet visar vilka faktorer som förklarar uppfattningen av Arbetsförmedlingen.