Distriktssköterskors upplevelse av att ge tröst
Inom vården möter personalen människor som upplever lidande. Att försöka lindra lidande och trösta är något som vi alltid kan göra. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att ge tröst. Elva intervjuer med narrativ ansats gjordes med distriktssköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysarbetet resulterade i fem kategorier: att ge tid och ha mod, att möta människan där hon är, att skapa en bra relation, att försöka ge hopp och att ge förklaringar. I resultatet framkom att distriktssköterskor upplevde att ge tröst ständigt fanns i arbetet och krävde tid, för att lyssna och möta människan samt att skapa en bra relation. Vidare framkom att distriktssköterskor ansåg att de behövde mod, kunskaper och erfarenhet för att kunna förstå och stanna kvar hos människan. Även att ge hjälp, stöd, hopp, trygghet, information och förklaringar till patienter och närstående, var att ge tröst enligt distriktssköterskorna. Studien visar att distriktssköterskan måste ha tid i det dagliga arbetet för att skapa en bra relation, mod att möta och förstå, samt därigenom kunna ge tröst, till patienter och närstående.