För personer som drabbas av sjukdom förändras livet och det kan upplevas som en traumatisk händelse. Personer med cancer har ett varierande behov av stöd under denna tid. Kontaktsjuksköterska är ett begrepp som innebär en kontaktperson i vården för patienter med sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen hos personer med cancer av att ha en kontaktsjuksköterska.. Elva vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.

Den höga sjukfrånvaron i Sverige har lett till ett ökat intresse för hälsofrämjande arbete i syfte att öka trivseln och minska sjukfrånvaron i såväl offentlig som privat verksamhet. Syftet med föreliggande studie var att följa upp och undersöka hur lagerarbetarna på en distributionscentral upplever det hälsofrämjande arbete som genomförts av ett arbetsmiljöprojekt på företaget. De anställdas upplevelse av det hälsofrämjande arbetet mättes kvantitativt genom en enkätundersökning som besvarades av 154 undersökningsdeltagare, fördelade på två enheter. Resultatet visar att den psykosociala arbetsmiljön på företaget verkar ha förbättrats. De anställdas motivation, trivsel och upplevelse av stöd från förman, gruppchef och arbetskamrater tycks ha ökat.

Detta är ett examensarbete med narrativ ansats vilken bygger på en självbiografi där en sjuksköterska beskriver sin upplevelse av att vara patient och en bok där fem sjuksköterskor blivit intervjuade om sina upplevelser av att vara patienter. Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur sjuksköterskan upplever det att vara patient. För att kunna förstå sjuksköterskans syn och upplevelser beskrivs i avsnittet bakgrund begreppen förförståelse, caritas och caring samt en redogörelse för vad sjuksköterskans profession innebär. Analysen resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier vilka presenteras i resultatet. De är följande: Upplevelsen av bemötandet, Det vårdande mötet, Erfarenheter av kommunikation och Att känna sig särbehandlad.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelse av trygghet respektive otrygghet i det offentliga rummet i Skärholmen, samt vilka strategier de har för att öka trygghetskänslan. Studien intar ett genusperspektiv och bygger på forskning och teorier om trygghet, otrygghet, genus och offentliga rum. Genom ett bekvämlighetsurval kontaktades sex respondenter och semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes. Resultatet visar att ungdomarna generellt är trygga i det offentliga rummet i Skärholmen, särskilt på välbekanta platser, på platser där de känner många människor, samt på dagtid. De mest framträdande faktorerna som ligger till grund för upplevelsen av trygghet är kunskap och erfarenheter, kontroll och samhörighet.

Syftet med vår uppsats är att undersöka de metoder och tankar som museipedagoger arbetar utifrån. Vi kommer också att belysa i vilken utsträckning lärare i grundskolans tidigare år använder sig av museer och museipedagogik i sin historieundervisning. Syftet är också att ta reda på de huvudsakliga anledningarna till att lärare besöker museer i sin undervisning. Vår undersökning består av enkäter som delats ut till lärare, intervju med en museipedagog och ett besök på ett museum. Genom vår undersökning har vi kommit fram till att det inte är särskilt många lärare som det senaste året använt sig av museer eller museipedagogik som ett komplement till sin historieundervisning.

Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande iolika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten.

Syfte med denna litteraturstudie var att beskriva och sammanställa patientens upplevelse av att få information från sjuksköterskor angående egenvård vid venösa bensår .Artiklarna söktes på databaserna Medline och Cinahl. Sökorden som användes var leg ulcer, information, experience, self-care. Resultatet inkluderade elva artiklar där åtta hade kvalitativ ansats, två hade kvantitativ ansats och en hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Patienternas upplevelser av att få information varierade. En del var positiva till informationen på grund av sitt förtroende för sjuksköterskan.

Bakgrund: Att genomgå en koronarangiografi är en viktig händelse i en persons liv och väcker många känslor hos den som genomgår undersökningen. Förståelsen för hur patienten upplever undersökningen samt vilka känslor som kan väckas i samband med undersökningen bör utvecklas hos personal.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av koronarangiografi.Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där inkluderade artiklar granskades i två steg för att sedan analyseras enligt Graneheim och Lundman (2008). Domäner valdes och utifrån dessa har artiklarna analyserats i tre omgångar för att få fram kategorier.Resultat: Domänerna representerar tre faser som patienterna genomgick i anslutning till koronarangiografin: inför undersökningen; under undersökningen samt efter undersökningen. Patienter upplevde osäkerhet och ångest inför koronarangiografi men med information kunde ångestnivån minskas. Under undersökningen upplevdes distraktion som viktigt för att kunna fokusera på något annat.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan resurspreferens och social exkludering. Effekten av kön och resurspreferens på upplevelse av social exkludering och livstillfredsställelse studerades också. Data samlades in genom enkäter och totalt ingick 250 personer i studien från både offentlig och privat sektor i Västra Götalands Län. Resultaten visade att vad människor önskar utbyta för resurser med andra i vardagen är individuellt och påverkar upplevelse av social exkludering samt livstillfredställelse. Människor som eftersträvar kärlek, status och tjänster i relationer är de som upplever sig minst exkluderade och känner också hög livstillfredställelse.

Livskvalitet är ett ord som används i flera olika sammanhang och än finns ingen övergripande definition av begreppet. Vad livskvalitet är för äldre råder det också delade meningar och få studier har undersökt äldres upplevelse av sin livskvalitet. I Sveriges bor cirka 16% av de över 80 år i särskilt boende och många åtgärder görs för att förbättra deras livskvalitet. Arbetets syfte var att undersöka och sammanställa befintlig kunskap om upplevelsen av livskvalitet hos äldre i Nordiska särskilda boende och metoden som användes var en systematisk litteratur-studie av kvalitativa artiklar. Åtta artiklar inkluderades och resultatet tolkades att kunna beskrivas utifrån fem kategorier: Trygghet kontra otrygghet, oberoende kontra beroende, respekt kontra brist på respekt, inre miljö kontra yttre miljö och gemenskap kontra ensamhet.

Kolorektalcancer är den tredje mest förekommande cancerformen i Sverige. Patienter med kolorektalcancer upplever mellan 8-10 symtom under sin sjukdomstid. Syftet: Med utgångspunkt från Lenz et al. (1997) symtomteori, ?The middle-range theory of unpleasent symptoms: An update? var syftet med litteraturstudien att utifrån ett patientperspektiv studera upplevelse av symtomen cancerrelaterad fatigue, diarré och illamående samt påverkansfaktorer och dess konsekvenser under behandling av kolorektalcancer.

I rollen som restaurangmanager är det av stor vikt att ha kunskap om gästernas förväntningar och upplevelser. Människor är olika och uppfattar restaurangbesök på olika sätt. Fyra olika delar spelar stor roll för besöket, helheten, bemötandet, förväntningen och den totala upplevelsen. Helheten i en verksamhet är de olika aspekter som ska ge en röd tråd genom besöket. Bemötandet är det mänskliga mötet mellan personal och gäst, men även det möte som sker mellan gäster.

Bakgrund: Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom, ungefär sju tusen män behandlas varje år inom slutenvården. Ett dåligt bemötande från sjukvården kan påverka behandlingsresultatet. Varje man måste bemötas efter sin upplevelse, därför är det viktigt att vara lyhörd för mannens upplevelse av sin vardag. Olika behandlingsalternativ kan ge olika biverkningar, vilket kan leda till konsekvenser i mannens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av vardagen efter påbörjad behandling vid prostatacancer.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner som Methicillin Resistent Staphylococcus Aureus, MRSA, ökar. Bakterien är komplicerad att avlägsna och idag är MRSA ett av de största vårdhygieniska problemen internationellt. Vid vård av personer som bär på MRSA krävs särskilda rutiner, såsom isoleringsvård och skyddskläder.Syfte: Att belysa personers upplevelser av att bära på MRSA i en vårdkontext.Metod: En litteraturstudie av åtta stycken kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades och sammanställdes med en beskrivande metasyntes, enligt Friberg (2012).Resultat: Tre teman tydliggjordes: ?Rutinernas inverkan på patientens upplevelse av vården?,? Patientens upplevelse av mötet med vårdpersonalen.? och ? Patientens känslomässiga upplevelse av att vara infekterad med MRSA?.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Varje år upptäcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever ett vårdande stöd från sjuksköterskan under sin sjukdomstid. Studien har knutit an till Joyce Travelbee, Katie Eriksson, Johan Cullbergs kristeori samt de vårdvetenskapliga begreppen lidande, vårdlidande, sjukdomslidande och vårdrelation. En litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts och litteratursökningen följde Polit, Beck och Hunglers flödesschema.