Redan 1899 skrev Woodworth om iakttagelser av effekten av visuell feedback på rörelser. Sedan dess har ett stort antal studier berört ämnet och studerat effekterna de medför. Denna studie anser att det finns brister i kunskapen om visuell feedbacks effekter inom vardaglig användning. Genom att låta deltagare använda och utvärdera instanser av en bokningsplattform för biljetter till ett event har studien observerat användarens upplevelse och effektivitet under processen.Den insamlade datan analyserades via variansanalys men lyckas inte avfärda nollhypotesen. Studiens resultat visade ingen korrelation mellan närvaron av visuell feedback på hover-funktionen och användarens effektivitet och upplevelse.

Människor som är sjuka/skadade söker sig dagligen till akutmottagningar i hopp om att få hjälp. Där arbetar det flera olika personalkategorier som ansvarar för att dessa människor skall få bästa möjliga vård. Det har kommit in rapporter om att patienter inte alltid har upplevt att de blivit mottagna på ett värdigt sätt. Denna litteraturstudies syfte är att beskriva patienters upplevelse av mötet med vårdpersonal på akutmottagningar. Metoden är en litteraturstudie där sju kvalitativa artiklar analyserats enligt Evans (2003) kvalitativa analysmodell.

Bakgrund: Sexualitet är en del av att vara människa, i och med att många sjukdomstillstånd direkt eller indirekt påverkar sexualitet är detta ett ämne vårdpersonal inte kan bortse ifrån. Trots att sjuksköterskor anser att samtala om sexualitet hör till deras arbetsuppgifter så saknar många patienter information och dialog om detta ämne. För att kunna säga att man bedriver en holistisk omvårdnad krävs det att sjuksköterskor aktivt tar sig an ämnet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskor upplevelse av att samtala om sexualitet med patienten. Metod: Tio kvalitativa empiriska studier har sammanställts och analyserats i en litteraturstudie.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades..

Antalet anmälningar om dåligt bemötande inom den svenska hälso- ochsjukvården är konstant högt. Patientnämnderna, vilka mottar dessa klagomål,lämnar årligen en rapport till socialstyrelsen. De rapporter som socialstyrelsenhar fått in visar tecken på att anmälningarna på senare tid också ökar. Att sompatient få ett dåligt bemötande kan påverka deras upplevelse av och syn påvården. Syftet med den här studien var att undersöka patientens upplevelse avdet bemötande han får av sjuksköterskan på en akutmottagning.

Synfältsundersökningen är den viktigaste metoden för att diagnostisera och identifiera progression av glaukom. Att genomföra synfältsundersökningen är en vanligt förekommande arbetsuppgift för ögonsjuksköterskan. Studier visar att patienter har svårigheter vid genomförandet av undersökningen, men studier på hur patienten själv upplever synfältsundersökningstillfället saknas. Syftet med pilotstudien var att undersöka patientens upplevelse av synfältsundersökningstillfället. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av åtta patienter.

Trots stora förbättringar när det gäller sjuksköterskans smärtskattning och behandling av postoperativ smärta förekommer det fortfarande att patienten upplever höga till värsta tänkbara smärtor. Tidigare studier visar att adekvat postoperativ smärtlindring fortfarande är ett stort problem. Syftet med studien var att med kvalitativ metod beskriva intensivvårdsjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med postoperativ smärta. Fem intensivvårdssjuksköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades utifrån Dahlberg (1997) fenomenologiska analysmetod. I resultatet framkom, att det fanns skillnader vid bedömning av postoperativ smärta hos vakna och icke vakna patienter.

Dagkirurgi blir allt vanligare inom den operativa verksamheten. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelser av dagkirurgi i relation till den pre-och postoperativa kontakten med operationssjuksköterskan. I resultatet framkom de två huvudkategorierna: Information och upplevelse som i sin tur resulterade i två underrubriker: Underlättande och försvårande information samt bekräftande och icke bekräftande upplevelse. Patientens och personalens förmåga till kommunikation är betydande vid förberedelserna inför ett operativt ingrepp och den kan företrädesvis utföras per telefon. Bristande kommunikation kan vara ångestskapande.

Att genomgå en operation innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Att genomgå en operation och den efterföljande vistelsen på vårdavdelningen innebär att en individ tas ur sitt sammanhang och detta kan försvåra individens förmåga att uppleva hälsa. Under den postoperativa perioden finns flertalet faktorer som påverkar patienten antingen negativt eller positivt och innebär en direkt förändring i patientens livsvärld. Husserls livsvärldsteori innebär att en individs livsvärld är individuell och att den konstant påverkas av interna och externa faktorer.Syftet med denna uppsats var att beskriva patientens upplevelser av den postoperativa vistelsen på en vårdavdelning. Metoden som använts i denna uppsats var en systematisk litteraturstudie som baserades på tolv artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.Resultatet utgjordes av tre huvudkategorer; Patientens kroppsliga upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen, patientens psykiska och emotionella upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen samt postoperativa möten och  relationer på vårdavdelningen.

Organisation X är en del inom en större global koncern, med kontor belägna runt om ivärlden. Syftet med studien var att skapa en kunskap för anställda inom organisation X:supplevelse av organisationsklimatets kreativa aspekter. Vidare studerades hur de anställdasupplevelse förhöll sig till tidigare referensvärden för innovativa respektive stagneradeorganisationer, samt i förhållande till organisationens uttalade strategi för kreativitet ochinnovation. Betydelsen av ett kreativt organisationsklimat ligger till grunden förorganisationers förmåga att lyfta innovativa idéer. Studien visar att medarbetarnas upplevelseav organisationens kreativa organisationsklimat inte uppnår Ekvalls referensvärden för eninnovativ organisation, resultatet ställs vidare i relation till organisation X:s strategi gällandeinnovation.Slutligen ges förslag på områden att uppmärksamma samt förslag till åtgärder..

Introduktion: Ofrivillig barnlöshet, infertilitet, är ett vanligt problem som uppträder i alla kulturer. I Sverige är ungefär 10-15 % av alla par drabbade och det samma gäller i övriga Västeuropa och Nordamerika. Det är ungefär lika vanligt med manlig som kvinnlig infertilitet och relativt ofta i kombination. Hos 10-15 % av alla infertila återfinns ingen orsak till infertiliteten. Idag är in vitro fertilisering, IVF, den vanligaste behandlingsmetoden vid alla typer av infertilitet.

Denna studie har inriktat sig på elevers upplevelse av det extramurala lärandet. Studien genomfördes bland elever i år 6 vid en skola i Stockholms kommun. Undersökningen startade med att den undervisande läraren förberedde eleverna genom att genomföra lektioner om det naturvetenskapliga området ljus. För att få djupare kunskaper planerades ett studiebesök vid Vetenskapens Hus utställningar om ljus och astronomi in. Efter besöket fick eleverna svara på en enkät och den undervisande läraren intervjuades.

Patientundervisning är en förutsättning för att delaktiggöra patienter i sin egen vård och behandling. Datorer och modern teknik tar mer och mer plats i dagens sjukvård. Datorbaserad patientundervisning är en nytillkommen metod för att tillföra kunskap till patienter om sjukdom och behandling. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av datorbaserad patientundervisning. För att besvara syftet har en litteraturstudie utförts.

Examensuppsatsen syftar på att utreda hur folk uppfattar en bostadsmiljö av en viss karaktär utifrån de konstvetenskapliga områdena arkitektur och bebyggelsemönster. En undersökning genomförs där allmänheten värderar tio områden från tre olika städer. Resultatet presenteras bland annat med hjälp av polära diagram, i diagrammet bildas en värderos, vars bild illustrerar den upplevda känslan av området..

Hysterektomin eliminerar reproduktionsförmågan hos kvinnan som genomgår operationen och samtidigt förändras hennes kvinnliga identitet och sexuella funktion. Allt detta leder till psykologiska konsekvenser för kvinnan, men påverkar också hennes partner. Då det inte finns mycket forskning om kvinnans upplevelser kring hysterektomi, och ännu mindre forskning kring mannens, är syftet med den här studien att belysa kvinnors och mäns upplevelse av hysterektomi. Metoden som används är en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades och användes genom att sammanställa resultaten. Resultatet visar att kvinnan kan vara orolig och osäker inför sitt beslut att genomföra hysterektomi.