Att vänta barn innebär en tid av förändring och lärande. På föräldrautbildningen numera kallat föräldrastöd i grupp, ska det väntande paret få tillgång till information och kunskap, råd och stöd. Ansvaret för barnets bästa ligger såväl på föräldrarna som på samhället, och föräldraut-bildningen ska främja det friska, positiva och naturliga i att vänta, föda, adoptera och växa tillsammans med barn. Föräldrautbildningen har genomgått en stor förändring sedan den upp-kom och ändras fortlöpande med tiden. Syftet med studien var att undersöka föräldrars upplevelse av föräldrastöd i grupp inom mödrahälsovården.

Det finns flera olika tillstånd som kan leda till att en patient får en stomi. En person som får en stomi kan uppleva ett försämrat självförtroende. De kan även uppleva en rädsla för att stomin skall synas under kläderna samt att stomin skall läcka. Det finns forskning om hur patienter upplever sin livssituation, emellertid finns det mer sparsamt med forskning kring hur patienter med stomi upplever vården. Sjuksköterskor som inte är lyhörda inför patientens behov kan orsaka att patienten utsätts för ett onödigt vårdidande.

Studiens syfte är att undersöka vad elever på gymnasiets estetiska program inriktning musik upplever som kreativt och skapande i musikundervisningen. Materialet som ligger till grund för studien samlades in genom enskilda intervjuer med elever inom programmet och studien har ett tydligt elev- perspektiv. Studien har genomsyrats av den hermeneutiska vetenskapsteorin och utgick ifrån att en upplevelse alltid är subjektiv och personlig för varje elev. Intervjumaterialet har bearbetats genom vår förförståelse, elevens kontext och genom del och helhet för att försöka tolka och förstå ur ett vidare perspektiv. Genom intervjusvaren har vi tolkat vilka möjligheter och hinder för musikaliskt skapande som eleverna upplever i undervisningen.

Bakgrund: Vård och behandling ska utgå ifrån patientens egna önskningar och förutsättningar där patientens delaktighet är en rättighet. Bröstcancerpatienter har olika individuella förutsättningar av att vara delaktiga i att ta beslut om den behandling som de ska välja.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancerpatienters upplevelse av delaktighet vid val av behandling samt hur de vill vara informerade för att uppleva delaktighet vid behandlingsbeslut. Avsikten var också att granska artiklarnas kvalitet i förhållande till undersökningsgruppen.Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design och den genomfördes i de för ämnet relevanta databaserna CancerLit och PsycINFO under oktober 2013. Elva artiklar inkluderades och resultat bearbetades utifrån studiens syfte. Artiklarna identifierades och färgkodades i tre färger efter följande indelning: val, alternativ och beslut utifrån en trestegsmodell om delat beslutsfattande.Huvudresultat: Tydliga skillnader framkom i beskrivningarna av kvinnornas upplevelser av delaktighet i de olika faserna i trestegsmodellen.

Risken att drabbas av sjukdom och bli beroende av vård är stor, och att vara utbildad sjuksköterska och bli beroende av vård kan skapa svåra situationer. För att belysa detta komplexa och relativt orörda område valdes syftet att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att vara patient. Analysen genomfördes med en kvalitativ manifest innehållsanalys av en biografi och en autobiografi, vilket resulterade i fem kategorier som låg till grund för resultatet. Resultatet i studien visar på värdet av att behandla alla patienter som unika individer oavsett vilken kunskap eller erfarenhet de kan tänkas ha. Att alla patienter, även patienter med sjuksköterskeutbildning, har behov av enkel och tydlig information, bekräftelse och stöd.

För personer som drabbas av sjukdom förändras livet och det kan upplevas som en traumatisk händelse. Personer med cancer har ett varierande behov av stöd under denna tid. Kontaktsjuksköterska är ett begrepp som innebär en kontaktperson i vården för patienter med sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen hos personer med cancer av att ha en kontaktsjuksköterska.. Elva vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.

Den höga sjukfrånvaron i Sverige har lett till ett ökat intresse för hälsofrämjande arbete i syfte att öka trivseln och minska sjukfrånvaron i såväl offentlig som privat verksamhet. Syftet med föreliggande studie var att följa upp och undersöka hur lagerarbetarna på en distributionscentral upplever det hälsofrämjande arbete som genomförts av ett arbetsmiljöprojekt på företaget. De anställdas upplevelse av det hälsofrämjande arbetet mättes kvantitativt genom en enkätundersökning som besvarades av 154 undersökningsdeltagare, fördelade på två enheter. Resultatet visar att den psykosociala arbetsmiljön på företaget verkar ha förbättrats. De anställdas motivation, trivsel och upplevelse av stöd från förman, gruppchef och arbetskamrater tycks ha ökat.

Internet är en given del i ungdomars vardag, det finns en utmaning i det flöde av information som finns i samhället idag. Internets möjligheter ställer flera krav på ungdomars teoretiska, sociala, praktiska och kreativa kompetenser. Ofta fokuseras det på det negativa i användandet men det är viktigt att inte glömma bort de olika positiva användningsområdena. I en rapport från Ungdomsstyrelsen (Ungdomsstyrelsen, 2010) framkommer det att ungdomarna kände att de inte har möjlighet att påverka i de stora frågorna i samhället och att de önskar att de var mer delaktiga. De skulle vilja ha mer information om praktiska saker och hjälp med att sålla bland informationen.

Detta är ett examensarbete med narrativ ansats vilken bygger på en självbiografi där en sjuksköterska beskriver sin upplevelse av att vara patient och en bok där fem sjuksköterskor blivit intervjuade om sina upplevelser av att vara patienter. Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur sjuksköterskan upplever det att vara patient. För att kunna förstå sjuksköterskans syn och upplevelser beskrivs i avsnittet bakgrund begreppen förförståelse, caritas och caring samt en redogörelse för vad sjuksköterskans profession innebär. Analysen resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier vilka presenteras i resultatet. De är följande: Upplevelsen av bemötandet, Det vårdande mötet, Erfarenheter av kommunikation och Att känna sig särbehandlad.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelse av trygghet respektive otrygghet i det offentliga rummet i Skärholmen, samt vilka strategier de har för att öka trygghetskänslan. Studien intar ett genusperspektiv och bygger på forskning och teorier om trygghet, otrygghet, genus och offentliga rum. Genom ett bekvämlighetsurval kontaktades sex respondenter och semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes. Resultatet visar att ungdomarna generellt är trygga i det offentliga rummet i Skärholmen, särskilt på välbekanta platser, på platser där de känner många människor, samt på dagtid. De mest framträdande faktorerna som ligger till grund för upplevelsen av trygghet är kunskap och erfarenheter, kontroll och samhörighet.

Syftet med vår uppsats är att undersöka de metoder och tankar som museipedagoger arbetar utifrån. Vi kommer också att belysa i vilken utsträckning lärare i grundskolans tidigare år använder sig av museer och museipedagogik i sin historieundervisning. Syftet är också att ta reda på de huvudsakliga anledningarna till att lärare besöker museer i sin undervisning. Vår undersökning består av enkäter som delats ut till lärare, intervju med en museipedagog och ett besök på ett museum. Genom vår undersökning har vi kommit fram till att det inte är särskilt många lärare som det senaste året använt sig av museer eller museipedagogik som ett komplement till sin historieundervisning.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Inledning: Sverige bidrar militärt till ett flertal konflikter i världen. Inom dessa styrkor ingår sjukvårdspersonal som arbetar i en hotfull miljö och samtidigt är de både soldat och sjukvårdspersonal. Syfte: att belysa sjuksköterskors och annan hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av att arbeta i områden där det pågår krig. Metod: vald metod var litteraturöversikt. Artikelsökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed, vilket resulterade i 11 vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel.

Begreppet ?a true and fair view? finns med i EG: 4:e bolagsrättsdirektiv och i IAS rekommendationer, där det anses att begreppet är en övergripande målsättning med upprättandet av årsredovisningar. För att årsredovisningarna skall kunna visa ?a true and fair view? av företagens ekonomiska situation skall man i speciella fall kunna avvika från regler, råd och rekommendationer med hjälp av tilläggsupplysningar och noter. Denna avvikelse går under namnet ?overriding?.

Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande iolika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten.