Denna studie handlar om hur föräldrar ser på sin föräldraroll idag och vi har valt att betrakta det ur ett sociologiskt perspektiv med sociokulturella teorier. Syftet är att undersöka senmoderna föräldrars syn på sin roll som uppfostrare under deras barn/barns uppväxt. Vi ställer oss frågorna: Vad innebär en senmodern, god uppfostran och hur vill föräldrarna att deras barn ska leva som vuxna? Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod, fokusgruppsintervjuer, där medlemmarna i gruppen interagerar och delar med sig av egna erfarenheter. Intervjumaterialet som ligger till grund för studien är analyserat horisontellt och sammanslaget.

Att som anhörig vårda och leva tillsammans med en person döende i cancer som får palliativ vård i hemmet är både givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vårdas i. Möjligheten att vårdas i det egna hemma, innebär att de sjukas självbestämmande kan respekteras. Detta ställer krav på de anhöriga och de tar ett stort ansvar. Därför är det viktigt att de känner sig sedda och får de stöd de är i behov av.

Denna studie har gjorts för att belysa vilken roll läraren har i skapandet av elevers hälsa i en grundsärskola. Studien lägger fokus på vilka förutsättningar som skapas av läraren och hur dessa kan påverka grundsärskoleelevernas hälsa. Det finns forskning som tyder på att funktionshindrade generellt har sämre mätbar hälsa. Författarnas studie tar utgångspunkt i upplevd hälsa men med stöd i tidigare forskning om mätbar hälsa kan studien ändå ge ett riktmärke för hur hälsan ligger till.  För att studera detta så användes observationer, delvis deltagande, samt kompletterande samtal med desom medverkade i studien. Observationsanteckningar jämfördes och huvudkategorier skapades med hjälp av dessa i resultatkapitlet.

Inbjudande och trygga parker skapar betydelsefulla miljöer för människor i staden. Skötsel och planering är två genomgående viktiga delar för att skapa en fungerande park. Detta examensarbete handlar om parker i Sverige och vad det finns för åtgärder att använda för att skapa en park som upplevs mer inbjudande och trygg att besöka. Seminarieparken i Göteborg har uppmärksammats eftersom att det finns ett behov att skapa en mer inbjudande och trygg park att vara i där grönstrukturen i det urbana rummet har stor betydelse för rekreation och motion för parkens användare. Metoden till detta arbete är inledningsvis en litteraturstudie som tar upp ämnet trygghet och hur det går att skapa mer inbjudande parker. I litteraturstudien finns det olika delarna: - Planering - Belysning - Växtmaterial - Skötsel och förvaltning - Miljöpsykologi - Parkers användningsområden - Storleksklassificering av parkyta - Marknadsföring av grönområden - Kultur och historia - Tillgänglighet Sedan följer en fallstudie där Seminarieparken i Göteborg används som exempel.

Synfältsundersökningen är den viktigaste metoden för att diagnostisera och identifiera progression av glaukom. Att genomföra synfältsundersökningen är en vanligt förekommande arbetsuppgift för ögonsjuksköterskan. Studier visar att patienter har svårigheter vid genomförandet av undersökningen, men studier på hur patienten själv upplever synfältsundersökningstillfället saknas. Syftet med pilotstudien var att undersöka patientens upplevelse av synfältsundersökningstillfället. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av åtta patienter.

Bakgrund: Våldsbrott är i Sverige ett ökande samhällsproblem och en angelägenhet för alla inblandade instanser, polismyndighet såväl som hälso- och sjukvård. Att utsättas för våldsbrott påverkar patientens hela tillvaro. Katie Eriksson menar att utbildning krävs för att omvårdnaden inte skall bli missriktad och leda till ökat lidande.Syfte: Att undersöka huruvida sjuksköterskans kunskap och färdigheter möter den forensiska patientens specifika behov i en akutvårdskontext.Metod: En systematisk litteraturstudie med granskning, analys och tematisering av både kvalitativa och kvantitativa studier.Resultat: Respekt och trygghet belystes som de två viktigaste primära behoven hos den forensiska patienten. Patienters upplevelse av skam och rädsla beskrevs i relation till mötet med sjuksköterskan. Patienters trygghet ökade vid omhändertagande av forensiskt specialistutbildad sjuksköterska.

SammanfattningI detta examensarbete studeras hur uppmätt och upplevd nertid kan minimerasunder systemunderhåll. Studien fokuserar på databaserna samt arkitekturenför databasernas närliggande komponenter. Modellerna datamigrering i realtid,rullande uppgraderingar samt blågrön driftsättning undersöks och utvärderassom alternativ för minimering av nertid med avseende på hårdvara, verksamhet,leverans och kunder. I studien har ett hermeneutiskt synsätt använts. Empiriskaintervjuer med anställda samt observationer av driftsättningar har utförts.Ändringar i arkitektur implementerades utifrån existerande modeller förminskad nertid.

Bakgrund Tidig extubation minskar risken för långvarig vårdtid på intensivvårdsavdelning. Iallt större utsträckning, framförallt inom thoraxkirurgin, är det sjuksköterskan som ansvararför beslutet kring extubation. Det finns dock få studier som beskriver de kliniska bedömningarsom föregår extubation.Syfte Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans beslutsprocess införextubation.Metod Data samlas in genom semistrukturerade intervjuer och analyseras utifrån Braun ochClarkes tematiska analysmetod. En pilotstudie med sex specialistsjuksköterskor inomthoraxintensivvård intervjuades för att testa studiens genomförbarhet.Resultat Specialistsjuksköterskor i pilotstudien beskriver beslutsfattandet inför extubationutifrån en process om fem faser: bedöma utgångsstatus, optimera sederande och analgetika,optimera och bedöma andningsfunktion, bedöma vakenhet samt bedöma patienten somextubationsklar. De två faser där informanternas beskrivning divergerar är framförallt vidoptimering av det sederande läkemedlet och bedömning av vakenhet.

Forskning har indikerat att individer med högt välbefinnande är bättre på att bemöta stress. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som skiljer individer med högt välbefinnande från dem med lågt välbefinnande, samt om deltagarna med högt välbefinnande har en bättre förmåga att hantera stress samt balansera krav och kontroll. 184 personer, varav de flesta kvinnor, har fått fylla i Ryff Psychological Well-being scale, Perceived Stress Scale och Job Content Questionnaire för att mäta välbefinnande, upplevd stressnivå och balansen mellan krav och kontroll. Två grupper skapades, en med lågt (n=20) och en med högt välbefinnande (n=20). Det framkom att gruppen med lågt välbefinnande ansåg sig ha signifikant lägre kontroll än gruppen med högt välbefinnande (p=.015).

Bakgrund: Hjärtinfarkt orsakas av en ocklusion i hjärtats kransartärer. Smärta och ångest uppstår i det akuta skedet, men patienter upplever även fortsatta psykiska besvär efter hjärtinfarkten. Sjuksköterskan ska följa Socialstyrelsens lagar om bl.a. att vården ska vara patientfokuserad och göra patienter delaktiga i sin vård. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i patientens återhämtning efter akut hjärtinfarkt.Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes där fem sjusköterskor berättade om vilken roll de uppfattade sig ha inför patientens återhämtning efter hjärtinfarkten. Därefter analyserades insamlad data med hjälp av Graneheim och Lundmans (2008) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier, dessa var: ?Att arbeta efter kliniska riktlinjer? med de två underkategorierna Att följa omvårdnadsrutiner och Att arbeta i team runt patienterna, ?Att ge information till patienterna? med de tre underkategorierna Att göra patienterna delaktiga, Att förmedla mod att leva och Att motivera till livsstilsförändring samt ?Att finnas till för patienterna? med de tre underkategorierna Att ge ett gott bemötande, Att ge individuell vård och Att vara tillgänglig.

Ambulanssjuksköterskan ställs ofta inför möten med närstående när de ska ta hand om en person som drabbats av akut sjukdom eller skada. Syftet med examensarbetet var att beskriva närståendes upplevelse av ambulanssjuksköterskans bemötande när ambulansen anländer vid akut sjukdom eller skada. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Sex närstående till personer som blivit akut sjuka och som hämtats i hemmet av ambulans intervjuades och intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier.

Detta kandidatarbete behandlar rumsbegreppet och dess komplexa uppbyggnad, bestående av både den fysiska och sociala dimensionen. Tidigare forskning visar att det råder en mångtydig uppfattning om vad som definierar ett rum. Det innebär att det offentliga rummet behöver defineras för varje sammanhang det förekommer i för att det ska kunna förstås. Det offentliga rummet har historiskt sett alltid haft en betydelsefull roll i samhället. Det har utgjort en arena för politik, handel och vardagliga händelser, och verkat som en central mötesplats i staden.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje år i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att kräva palliativa omvårdnadsåtgärder, då kurativ behandling inte kan ges. Målet med den pediatriska palliativa vården är att uppnå mesta möjliga livskvalitet hos barn såväl som hos deras föräldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras föräldrar under den palliativa fasen på sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av två bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Denna studie undersöker förutsättningarna för den höga graden av upplevd trivsel på Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstå relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framträdande roll på skolan.  Undersökningen har därför fokuserat på en grupp skateboardåkare. De elever som deltagit i studien har svarat på en enkät, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremål för observationer både i och utanför klassrummet. Resultaten pekar på att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels på att skolans organisatoriska och kollegiala kultur präglas av en tillåtande attityd och handledande lärarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang där de lättare finner sig tillrätta än i en mer traditionellt präglad skolkontext..

Detta examensarbete undersöker hur man med hjälp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet i 60-talens bostadsområden. Som ett exempelområde har Dalbo i Växjö använts. Efter en historisk och teoretisk genomgång presenteras förslag till förändringar som kan gynna tryggheten och säkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förändringsarbeten i socialt utsatta område ges. Den visar att den samhällsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhällspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan på vad som byggdes. Erfarenheter från förändrings-arbeten visar att det krävs ett multisektoriellt arbetssätt för att lyckas i de mest utsatta bostadsområdena.