I denna uppsats utforskas det narrativa perspektivet som ett möjligt analytiskt grepp för att komma åt maktstrukturer, där erkännandet av identiteter analyseras som en upplevd domän av dominans. Uppsatsen inleds med en utveckling av begreppet diskursiv makt, vilket görs genom användande av Steven Lukes teori om maktens tredje ansikte. Följande därpå diskuteras hur man med hjälp av det narrativa greppet kan förstå makten som reglerar berättandet av jaget. Denna makt ses som påvisad då teman i metanarrativ och framträder som reproducerade i konkreta narrativ. Resonemanget klargörs genom en diskussion om republikanismen som ett metanarrativ, vilket relateras till hur maktutövning genom erkännandet kan ta sig uttryck..

Many persons with long-term illness experience a decline in their quality of life. Perceived Quality of Life is a subjective term based on prior personal experiences and is highly individual. The aim of this qualitative study was to investigate perceived Quality of Life in persons with Multiple Sclerosis and to get knowledge if physical therapy changes a person?s quality of life. Three women and three men with a range of disability were interviewed in depth.

I Sverige lever nästan 150 000 personer med en demenssjukdom. Den dagliga omvårdnaden kan vara problematisk på många sätt, bl.a. relaterat till de demenssjuka personernas nedsatta kognitiva förmågor och svårigheter att utföra praktiska moment. Bristande kommunikation och bemötande från vårdarna kan förvärra den demenssjukes symtom som t.ex. oro, rädsla och aggressivitet.

The objective of this thesis was to investigate how young adults view their own employabilityand to see if there was a connection between their view and their social background. Themethod used in the thesis is qualitative with a hermeneutic approach. The interviews includedwere of semi-structured kind. The main result is that respondents in the thesis expressed similarviews on their perceived employability regarding commitment and energy at work, networkingand contacts and job discrimination but there were some distinctions noted regardingtheir view on education and working life experience. The respondents from working classbackgrounds tended to focus more on education than the respondents from middle class/uppermiddle class backgrounds.

Does the country people live in affect the probability of them experiencing happiness? Can a country variable in an ordinal regression model be affected when microeconomic and macroeconomic factors are added to the model? The possible outcomes are either that the country variable affects less when the additional predictors are added to the model, or that they stay the same. The micro data is collected from the European Social Survey database, the macro data is collected from the World Bank. The country variable becomes less substantial when additional variables are added to the model. The variable with the most influence over expected happiness apart from the country variable is whether the individual often socializes with friends or not.

Idag lever ett stort antal individer med diagnosen Multipel Skleros (MS) i Sverige och det är i huvudsak unga och medelålders individer som får sjukdomen, kvinnor dubbelt så ofta som män. Sjukdomen medför att individen kan få bestående funktionsnedsättningar som berör exempelvis känsel, rörlighet men även psykiska förändringar förekommer. Syftet med studien var att belysa hur stödet från närstående uppfattades av individen med Multipel Skleros. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats, där två självbiografiska böcker inkluderades. Resultatet som framkom visade att stödet från närstående var av stor vikt för att öka känslan av trygghet och välbefinnande hos individen med Multipel Skleros.

För att få personalen på en arbetsplats att trivas och må bra bör en mängd faktorer tas i beaktande. Faktorer som beskrivs som viktiga är rolltydlighet och rollkonflikter, balans mellan krav och kontroll, upplevelsen av socialt stöd och balans mellan ansträngning och belöning. Då syftet med studien var att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som har ett samband med hälsan hos personal inom vård och omsorg användes en enkät som mätte alla ovanstående områden. Denna enkät kompletterades med frågor gällande kontakten med vårdtagarna. Enkätundersökningen (n = 80) följdes även upp av kvalitativa intervjuer (n = 4).

Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.

Uppsatsen handlar om inhyrda lärares arbetssituation som befinner sig utanför organisationers gränser vilket leder till exkludering och bristfälliga arbetsvillkor. Inhyrd personal befinner sig i en trepartsrelation mellan sig själv, bemanningsföretag och kundföretag. Detta skulle kunna göra att den formella tillhörigheten och känslan av tillhörighet differentieras. Inget i studien tyder på att de inhyrda lärarna inte känner en tillhörighet till bemanningsföretaget som arbetsgivare och därmed kan vi inte dra slutsatsen att detta är problemet. Snarare är det kundföretaget och dess medarbetare som inte ser de inhyrda lärarna som inkluderade i organisationen vilket skapar exkludering.Dagens företag behöver vara flexibla och för att möta detta behov används inhyrd personal som en tillfällig resurs.

Forskningens syfte var att kartlägga upplevd stress bland brottare, hur upplevelserna påverkat dem samt vilka copingstrategier som användes. Metoden som användes för denna undersökning var kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt synsätt. Undersökningen visade att stress var något som alla deltagande brottare har upplevt och som de på olika sätt blivit påverkade utav. De flesta ansåg att stressen främst berodde på tidsbrist, pressen att prestera samt förväntningar från andra. De vanligaste biverkningarna av stressen var framförallt mentala såsom irritation och meningslöshet men också fysiska som magont och nervositet.

Syftet är att utifrån ett bestämt urval av chefer undersöka upplevd konsensus mellan förväntningar på rollen som chef gentemot hur chefsrollen upplevs och vad den innebär. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att använda oss av en abduktiv ansats. Empirikapitlet är framtaget från 10 intervjuer med chefer på olika företag verksamma i Sverige. Vår studie har påvisat vilken typ av förväntningar som infriades samt vilka som inte gjorde det. Den har även tydliggjort vilka kompetenser samt kunskaper som av våra respondenter anses vara viktiga i chefsrollen.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva allmänsjuksköterskans palliativa omvårdnadsarbete med cancersjuka patienter. Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad på 15 artiklar som sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Analysen identifierade fyra huvudkategorier som ligger till grund för resultatet. Huvudresultat: Att arbeta med palliativ vård är ett arbete som sjuksköterskor anser påverkar patienter inom flera olika aspekter, både fysiskt, psykiskt, socialt och andligt. Ett sätt som sjuksköterskan kan hjälpa patienten är att informera och utbilda patienter vilket har visat ge en viss lindring hos patientens symtom.

I arbetet som intensivvårdssjuksköterska vårdars inte bara patienten utan även anhöriga. När patienten är ett barn ställs högre krav på vården av anhöriga. Forskningen kring anhörigvård där patienten är ett barn fokuseras mestadels kring neonatalvården men det saknas forskning kring föräldrars upplevelser av intensivvården då barnen är mellan ett och arton år. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av att deras barn vårdats på en intensivvårdsavdelning. I studien deltog sju föräldrar till barn som vårdats på en intensivvårdsavdelning under 2012.

Denna studie handlar om hur föräldrar ser på sin föräldraroll idag och vi har valt att betrakta det ur ett sociologiskt perspektiv med sociokulturella teorier. Syftet är att undersöka senmoderna föräldrars syn på sin roll som uppfostrare under deras barn/barns uppväxt. Vi ställer oss frågorna: Vad innebär en senmodern, god uppfostran och hur vill föräldrarna att deras barn ska leva som vuxna? Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod, fokusgruppsintervjuer, där medlemmarna i gruppen interagerar och delar med sig av egna erfarenheter. Intervjumaterialet som ligger till grund för studien är analyserat horisontellt och sammanslaget.

Denna studie har gjorts för att belysa vilken roll läraren har i skapandet av elevers hälsa i en grundsärskola. Studien lägger fokus på vilka förutsättningar som skapas av läraren och hur dessa kan påverka grundsärskoleelevernas hälsa. Det finns forskning som tyder på att funktionshindrade generellt har sämre mätbar hälsa. Författarnas studie tar utgångspunkt i upplevd hälsa men med stöd i tidigare forskning om mätbar hälsa kan studien ändå ge ett riktmärke för hur hälsan ligger till.  För att studera detta så användes observationer, delvis deltagande, samt kompletterande samtal med desom medverkade i studien. Observationsanteckningar jämfördes och huvudkategorier skapades med hjälp av dessa i resultatkapitlet.