Bakgrund: En vanlig biverkan vid cancerbehandling är oral mukosit som kan skapa stor smärta och lidande. Konsekvenserna av biverkan är en risk för individens möjlighet att läka samt överlevnad eftersom cancerbehandlingen kan tvingas avbrytas. Vårdare behöver ha kunskap om oral mukosit och möjliga omvårdnadsåtgärder för att motverka eller lindra symtomen samt möjliggöra bättre livskvalitet för den drabbade. Därför är det viktigt att ha en kunskap om individens upplevelse av sjukdomen för att relatera denna till vårdvetenskaplig teori och därigenom skapa en relevant omvårdnadsplan.Syfte: Att beskriva cancerpatienters upplevelser av oral mukosit och hur denna biverkan påverkade deras upplevda livskvalitet.Metod: En kvalitativ deskriptiv litteraturstudie genomfördes.Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman som kunde beskriva individers upplevelse av oral mukosit och dess påverkan på upplevd livskvalitet; upplevelser relaterade till fysiska tillstånd, upplevelser relaterade till emotionella tillstånd och känslor samt upplevelser relaterade till omgivningen.Slutsats: Individer som drabbas av oral mukosit upplever ett stort lidande och minskad upplevd livskvalitet. Vårdpersonalen har möjligheter att minska individernas lidande på flera sätt genom individanpassad omvårdnad och ökad patientutbildning samt även genom att psykologiska aspekter uppmärksammas och att anhöriga involveras i vårdplaneringen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka intentioner gymnasieungdomar som går teoretiska program i Luleå har för att börja arbeta direkt efter gymnasiet samt vilka faktorer som påverkar deras intentioner. De faktorer som undersöks är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll som, enligt Icek Ajzen?s (1991) teori om planerat beteende (TPB), påverkar intentionen till beteendet. Undersökningen genomfördes med en enkät utformad efter Ajzen?s (2002) instruktioner, vilken besvarades av 50 elever vid Luleå Gymnasieby.

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Endurance training in the heat for firefighters - a pilote study Acklimatisering är en psykologisk och fysisk process då en anpassning till en ny eller förändrad omgivning sker efter en regelbunden exponering till en viss miljö. Träning för att främja värmeacklimatisering för rökdykare förespråkas av arbetsskyddsstyrelsen. Syftet med denna studie var att undersöka om 6 veckors ergometercykling i bastu påverkar upplevd ansträngning, toleransen för värme och uthållighet vid rökdykningsövning. Testgruppen bestod av 7 rökdykare. Vår intervention bestod av 6 veckors ergometercykling i bastu vid 70ºC 2 gånger i veckan à 20 minuter.

I denna undersökning studeras om motiv till prosociala beteenden påverkar sociometrisk och upplevd popularitet bland elever i årskurs 2 och årskurs 4 (n= 209). Genom självskattningar och lärarskattningar fanns fyra motivkategorier vilka var altruistiska, scripted, expansivt egoistiska och defensivt egoistiska. Faktoranalyser reducerade dessa kategorier till två motivfaktorer vardera för lärare och elever. Primärt utgörs dessa av motiv med antingen yttre eller inre belöningssystem.Resultaten av analys med ANOVA visar att elevernas självskattningar av motiv inte ger någon effekt på sociometrisk eller upplevd popularitet. Lärarnas skattningar av motiv visar att sociometriskt populära barn i högre utsträckning än andra grupper är mer prosociala och altruistiska, att de motiveras av ett inre belöningssystem.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Den industrialiserade världen har de senaste årtiondena genomgått förändringar vilket har bidragit till att en ny tidsperiod uppkommit. Tidsperioden benämns enligt forskaren Arnett (2007) som Emerging Adulthood och har den svenska översättningen vuxenblivande. Perioden sträcker sig mellan åren 18-25. Stress är en känsla av press som för stunden inte är hanterbar och stressnivån har under de senaste åren ökat markant hos gymnasieelever. Syftet med denna studie var att undersöka om vuxenblivande samt stress skiljer hos elever som läser ett yrkesförberedande respektive ett högskoleförberedande program.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Risk- och beredskapsfrågor är idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur känslan av sammanhang (KASAM) samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd påverkade dessa upplevelser. Studien baserades på enkäter byggda på frågeformulären QPS-Nordic 34+, 13 frågors KASAM samt egna frågor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhållande till den upplevda risken.

Risk- och beredskapsfrågor är idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur känslan av sammanhang (KASAM) samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd påverkade dessa upplevelser. Studien baserades på enkäter byggda på frågeformulären QPS-Nordic 34+, 13 frågors KASAM samt egna frågor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhållande till den upplevda risken.

Stress innefattar händelser i miljön, fysiologiska reaktioner och psykosociala processer. Socialt stöd och händelser som upplevs vara positiva kan fungera som stressbuffrar. Sällskapsdjur framkallar positiva känslor och reducerar situationsbundna hot samt stressrelaterade tillstånd, och bidrar till indirekta positiva effekter på hälsa. Sambandet mellan ägarskap av djur och stress undersöktes och 152 individer besvarade frågor om upplevd stress med Perceived Stress Scale och djurägarskap. Att djurägare upplever mindre stress än icke-djurägare bekräftades.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhållanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrån en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frågeformulär samlades data in, som sedan ställdes mot beprövade teorier av såväl forskare som myndigheter och författare. Dessa användes sedan för att granska den nya detaljplanen över området ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön är många och starka. Den nya planen över Mörby centrum ger utifrån analysen goda förutsättningar att öka den upplevda tryggheten, då den behandlar många av de samband som hittades. Det uppdagades dock att nya otrygga områden kan utvecklas runt centrumet, men att dessa inte kan påvisas med visshet innan planen är genomförd..

Nedskärningar, effektiviseringar och omstruktureringar är idag nödvändigt för organisationers överlevnad. Detta har medfört förändringar i arbetslivet där individer allt oftare utsätts för situationer som framkallar upplevelser av anställningsotrygghet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i upplevd anställningsotrygghet relaterat till individers yrkesstatus och yrkesgrupp samt att studera om anställningsbarhet och anställningsform kan predicera den upplevda anställningsotryggheten. Data samlades in för Arbetslivskohorten 2004 respektive 2005 efter ett slumpmässigt urval från Sveriges totalbefolkning. Analyserna baseras på enkätsvar från 1548 individer.

Fysiska aktiviteter har visat sig ha positiv inverkan på hälsan. Trots dettautövas inte fysiska aktiviteter i någon hög utsträckning enligt Socialstyrelsen.Denna studie specificerar sig på aktiviteten styrketräning. Syftet med dennastudie var att undersöka individers olika motiv till att utföra styrketräning påfritiden samt undersöka dess upplevda påverkan på välmående, med teorigrundi motivationsteorin Self-determination Theory och ur hälsosynpunkt subjektivtupplevt välmående. Insamlingsmetoden bestod av kvalitativa intervjuer därdeltagarnas egna upplevelser var i fokus. Kriteriet för att delta i studien var attutföra styrketräning på fritiden.

Denna studie undersökte samsjuklighet mellan smärta och social ångest i en smärtpopulation genom klusteranalys. Syftet var att undersöka om det fanns en undergrupp bland smärtpatienter som skattade högt på social ångest samt högt på upplevd invalidering före och efter smärtbehandling. Syftet var vidare att se om denna undergrupp skattade annorlunda vad gäller funktion jämfört med smärtpatienter med låg grad av social ångest samt se hur individer rörde sig mellan kluster över tid. Data bestod av självskattningsformulär från 157 smärtpatienter. Resultatet visade att det fanns en undergrupp som skattade högt på social ångest och upplevd invalidering.