Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkätundersökning undersöktes 85 ungdomar i årskurs 3 på gymnasieskolans omvårdnadsprogram, samhälls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gällande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, däremot framkom skillnader vid jämförelse mellan de olika programmen, eleverna på omvårdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jämfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom också mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll där tjejerna värderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att få en låg status om de fokuserar för mycket på skolan. Då det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvärdet visar den på att en positiv attityd till att det egna beteendet är viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var så stark hos respondenterna vilket är positivt då det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..

Bakgrund: Bröstcancer är den främst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primära behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln måste opereras bort via så kallad mastektomi. Tidigare forskning har åskådliggjort att förlusten av ett bröst kan påverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgått mastektomi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativ intervjumetod undersöka hur 8 medarbetare upplevt deltagandet av ett hälsoprogram i relation till hur de upplever sin hälsosituation idag. Frågeställningar som undersökningen bygger på är (i) Hur upplevde medarbetarna sin hälsosituation innan programdeltagandet? (ii) Hur upplevde medarbetarna programdeltagandet? (iii) Hur upplever medarbetaren sin hälsosituation idag i relation till programdeltagandet? Av resultatet framgår det att alla medarbetarna kände behov av att förbättra sin hälsosituation innan de påbörjade programmet. De upplevde hälsoprofilbedömningen som bra för att någon lyssnade på deras hälsosituation. Genomgående var det motiverande att skriva kontrakt och sätta upp mål för att förbättra sin hälsa genom att gå på en erbjuden aktivitet i 6 månader.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom äldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrån strukturell- och psykologisk empowerment, arbetstillfredsställelse, upplevd hälsa, vårdkvalitet samt chefs- och ledarskap. Vidare var syftet att studera skillnader och samband mellan ovan nämnda faktorer utifrån subgruppers (ålder, yrkesverksamma år, heltid/deltidsarbete och uttag av kompetensutvecklingsdagar) skattningar. Under 2011 ? 2012 besvarades fyra standardiserade frågeformulär av 79 äldrevårdssjuksköterskor i fem kommuner i Mellansverige. Resultatet visade att sjuksköterskor som var 50 år eller yngre upplevde att de fick mer kritik än äldre sjuksköterskor.

Syfte och frågeställningar:Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor.För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:? Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?? Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut?För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:? Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?? Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor?Metod:För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

Syftet med arbetet var att se hur pedagoger på en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fått se barns lek och för en djupare förståelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benämner det som jämställdhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ändå kan leka med allt..

SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens syfte var dels att jämföra/undersöka vilken inställning normalviktiga fysiskt lågaktiva barn har till idrott och fysisk aktivitet med fysiskt aktiva normalviktiga barn, dels att undersöka barnens inställning till egen upplevd hälsa/eget hälsoläge.? Hur skiljer sig normalviktiga fysiskt lågaktiva barns inställning till idrott och fysisk aktivitet sig mot normalviktiga fysiskt högaktivas?? Hur skiljer sig normalviktiga fysiskt lågaktiva barns upplevelse av/vid idrott och fysisk aktivitet sig mot normalviktiga fysiskt högaktivas?? Hur bedömer normalviktiga fysiskt lågaktiva barn sitt hälsoläge jämfört med aktiva?? Vilka omgivningsfaktorer, till exempel föräldrars och kompisars inställning till fysisk aktivitet, har betydelse för barnet?MetodBarnen i studien valdes ut från det tidigare genomförda projektet STOPP (Stockholm Obesity Prevention Project). Studiens två grupper bestod av de 20 % minst aktiva respektive 20 % mest aktiva, baserat på accelerometri. Barn i åldersintervallet 11.5 år -15 år valdes ut. Ett antal frågor från frågeformuläret som användes i Skolprojektet 2001 användes, och tillsammans med ytterligare tillägg konstruerades en ny postenkät.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att få större förståelse för förhållandet mellan stress, krav och ledarskap samt vilka strategier en mellanchef kan använda sig av för att hantera situationer som upplevs stressande. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar:- Vilka krav upplever mellanchefen från personal, ledning, samhälle och sig själv?- Vilka moment i arbetet upplever en mellanchef som stressande?- Vad kan en mellanchef göra för att hantera motstridiga arbetskrav och upplevd stress?MetodStudien består av en kvalitativ undersökningsmetod där sex chefer har intervjuats angående rollen som mellanchef. Fem av dem ingår och en har tidigare ingått i den kommunala sektorn. De arbetar som rektorer eller förskolechefer.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Bakgrund Mat är en viktig del av vårt sociala liv. Har man en födoämnesöverkänslighet försvåras matglädjen tillsammans med andra. Födoämnesöverkänslighet delas in i två grupper, födoämnesallergi och födoämnesintolerans. Födoämnesallergi är en immunologisk reaktion i kroppen, medan födoämnesintolerans är en icke immunologisk reaktion. När man lagar och serverar mat till personer med födoämnesöverkänslighet är det viktigt att veta vad man gör, det är därför kunskap inom födoämnesöverkänslighet behövs.

Ett balanserat aktivitetsmönster anses inom arbetsterapi vara en viktig komponent för att uppleva hälsa i aktivitet. Syftet med studien var att beskriva och förstå aktivitetsmönster och dess relation till upplevd tillfredsställelse med livet i allmänhet. Undersökningsgruppen rekryterades från en region i norra Sverige och bestod av 40 personer med diagnosen seropositiv reumatoid artrit. Datainsamlingen genomfördes med instrumenten Occupational Questionair, Life Satisfaction Questionnaire och FRIES index, bearbetades i dataprogram och redovisades med deskriptiv statistik. Resultatet visade att undersökningsgruppen hade en likartad fördelning av sina aktiviteter under dygnet.

Trots att utveckling av kvalitetsarbetet ses som central och integrerad komponent i offentliga verksamheter saknas det en gemensam förståelse om vad kvalitet är och hur den kan mätas särskilt utifrån brukarperspektivet. Syftet med denna uppsats var att studera kvalitetsarbetet på kommunal nivå och studera hur upplevd kvalitet skapas och omskapas genom s.k. systematiska kvalitetsuppföljningar som ska genomföras enligt regeringsbeslut. Studien avsåg även att få en förståelse för hur kvalitetsupplevelser kan fångas i fastställda kvalitetsindikatorer för kvalitetsuppföljningar.Detta görs genom en fallstudie av systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen i Uppsala kommun. Som underlag används huvudsakligen olika styrdokument för kvalitetsuppföljning, uppdragskontorets kvalitetsredovisning och kvalitativa rådata som samlats genom i systematiska enkätuppföljningar på individnivå utifrån lokala kvalitetsindikatorerna TITORB.

The study aims to describe and analyse the relationship between norm and practice regarding social services casework on honour-related problems. The relationship between norm and practice involves the difference between the way it is intended that social workers shall operate in these cases and how they perceive that this works in practice. We interviewed two focus groups of eight Swedish social workers, four in each group. We also held an individual interview with a social services business developer. Focus group interviews were based on two vignettes; one depicting an honour-related case and the second an "ordinary" case.

Stress är idag ett välanvänt begrepp som existerar i många personers vardag och kan ilångvariga tillstånd ge negativa efterverkningar. Forskning kring området stress ochätbeteende har visat på spridda resultat men majoriteten visar dock på liten till stor förändringav ätbeteendet. Studien syftade till att undersöka skillnader i ätbeteende, vid låg respektivehög upplevd stressnivå hos män (24-65 år). Genom ett bekvämlighetsurval skickades enwebbenkät bestående av Perceived Stress Scale samt frågor som belyser ätbeteende ut till engrupp män (n=119). Svarsfrekvensen uppgick till 61 % (n=72).