Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Det huvudsakliga syftet med min studie har varit att undersöka hur några pedagoger tolkar begreppet inkludering samt hur detta begrepp kan komma till uttryck i deras arbete. Data har samlats in genom fokusintervjuer med sex pedagoger från två arbetslag på en F-5 skola i Stockholm. Frågeställningen har handlat om pedagogernas syn på inkludering, vilka tankar de hade kring inkluderande undervisning samt vilka eventuella svårigheter de såg med att arbeta inkluderande. Det framkom genom studien att det rådde delade meningar mellan informanterna om vad ett inkluderande arbetssätt var. Det ena arbetslaget hävdade att det innebar att alla elever skulle befinna sig i klassrummet för att känna sig inkluderade medans det andra arbetslaget menade att det handlade om att eleven skulle känna att den var en del av sammanhanget, oavsett var den befann sig någonstans.

Ett lagförslag som lades fram år 2003 vilket om det gick igenom skulle innebära att en stor del av de kunder som är anslutna till elnätet kommer att behöva elmätare som går att läsa av automatiskt. En automatisk avläsning innebär att elbolagen kan läsa av mätaren oftare och därigenom debitera kunden för faktisk förbrukning i stället för dagens schablonberäkning som korrigeras efter en manuell avläsning. Kunden kan även få ut information om när han eller hon förbrukar som mest el och därefter anpassa sig för att minska förbrukningen. Syftet med detta arbete har varit att ta fram en enkel och billig lösning för insamling av mätdata över elnätet. Enheten som togs fram kan strömförsörjas från en befintlig elmätare och logga förbrukning via dess S0-pulsutgång.

Trygghet kan både vara, fysisk, mental och social. Platsens utformning, rädslan för brott, tidigare erfarenheter och personer i omgivningen är faktorer som påverkar upplevelsen av trygghet vilket diskuteras i denna rapport.Stadens utformning påverkar den upplevda tryggheten och rädslan för brott förknippas ofta med utomhusmiljöer som är avskilda, mörka, slitna och där sikten och överblicken är dålig. Gångtunnlar är sådana platser allmänheten upplever som otrygga.Jag har i min rapport valt att skriva om otrygga utomhusmiljöer med fokus på gångtunnlar för att ta reda på hur användandet av rumsliga element kan främja trygghetskänslan i dessa miljöer. Detta för att utveckla ett gestaltningsförslag med tillämpning för gångtunneln ?Tillgången? i Eskilstuna.

Statistik från år 2002 visade att 24,6 miljoner människor i världen lever med cancersjukdom. Sjuksköterskor möter många av dessa patienter i det dagliga omvårdnadsarbetet. En stor del av vårdarbetet är medicinskt inriktat men betydelsen av upplevd livskvalitet hos patienter med cancersjukdom har visat sig ha stor betydelse för både behandling och sjukdomsförlopp. Livskvalitet omfattar upplevelser och känslor inom individen. Att mäta upplevd livskvalitet kan vara svårt då det är en individuell upplevelse.

The study aims to describe and analyse the relationship between norm and practice regarding social services casework on honour-related problems. The relationship between norm and practice involves the difference between the way it is intended that social workers shall operate in these cases and how they perceive that this works in practice. We interviewed two focus groups of eight Swedish social workers, four in each group. We also held an individual interview with a social services business developer. Focus group interviews were based on two vignettes; one depicting an honour-related case and the second an "ordinary" case.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevd stress och användande av och tillgänglighet till sociala medier bland gymnasister. 167 elever deltog i studien och besvarade en digitalt presenterad enkät angående sina beteendevanor kring sociala medier och upplevd stress. Resultatet visade att en stor andel av eleverna var aktiva användare av sociala nätverk under lektionspass, 73,6 %, och av mobiltelefoner på nätterna, 60,4 %. Samtidigt kände 58,6 % av eleverna oro eller ångest för skolarbetet. Statistisk analys visade att stressnivån ökade med ålder och var högre hos flickor än hos pojkar.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att belysa eventuella skillnader i upplevd psykisk hälsa hos två grupper med skiftande trosuppfattning. Studien ville undersöka om trosuppfattning hade inflytande på angivna svar i depressionsenkäten PHQ-9 och hur det i så fall samvarierade med vikten av fysisk aktivitet.Hur stor är prevalensen av depression inom de undersökta grupperna?På vilket sätt samvarierar tro på en högre makt med upplevd psykisk hälsa hos de två undersökta grupperna?Hur ser korrelationen ut mellan trosuppfattning och psykisk hälsa i förhållande till den mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa?MetodStudien är en tvärsnittsstudie som har utförts med hjälp av enkäter för att studera sambandet mellan religiositet och upplevd psykisk hälsa i två grupper bestående av troende och ateister. Enkäten innehöll bland annat PHQ-9, ett validerat instrument för att upptäcka symtom för depression. 52 kristna församlingar i Stockholms län kontaktades via e-post varav fyra besöktes.

Flexibilitet är ett hett ämne i diskussioner kring arbetsmiljö och i det här arbetet presenteras en undersökning gjord kring just flexibla arbetskontrakt inom handikappsomsorgen i Ronneby kommun. De grupper som deltagit har varierande grad av flexibilitet i sina arbetstidsmodeller och undersökningen har främst gått ut på att se om flexibiliteten påverkar stressnivå och upplevt självbestämmande hos personalen Resultaten tyder på att en hög grad av självbestämmande ger en låg arbetsrelaterad stressnivå och även att en ökad grad av flexibilitet i arbetskontrakten bidrar till just detta.Undersökningen genomfördes med enkätutskick till personalgrupperna i två omgångar, i december 2004 och i april 2005, enkäter skickades även till två kontrollgrupper i Karlskrona kommun. Enkäterna skickades två gånger då en arbetsgrupp i Ronneby böt arbetstidsmodell vid årsskiftet 2004/2005 och fick avsevärt mer flexibilitet i sitt schema. Det var därför intressant att studera hur förändringen påverkade gruppen. Samtal har också genomförts med personalgrupper, enhetschefer, projektledare och fackligt ombud efter första enkätutskicket för att få en vidare bild av organisationen.Från svaren på enkäterna kan slutsatsen dras att mer flexibla scheman ger en lägre upplevd stress.

Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för vad konsumentbaserat varumärkeskapital innebär för försäkringsbolag som erbjuder privat hemförsäkring. Detta dels genom att identifiera vilka dimensioner som kan utgöra varumärkeskapital, dels förstå vilken inverkan dessa har. För att göra detta har en kvalitativ samt en kvantitativ studie genomförts. Först gjordes djupintervjuer med en specifik kundgrupp. Därefter fick ett större urval ur samma kundgrupp svara på en enkät som baserades på litteratur och den kvalitativa studien.Analysen av kvalitativ data visade att dimensionerna kännedom, attitydmässig lojalitet och unikhet kan sägas utgöra varumärkeskapital.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om en individs tro och självtillit på sin egen förmåga att genomföra uppgifter (så kallad self-efficiacy) vid start av en träningsperiod påverkar kommande träningsfrekvens. Ett sekundärt syfte var att studera om deras intentioner av hur ofta de skulle vilja träna och den faktiska träningsfrekvensen påverkas av self-efficacy. Frågeställningarna var dels ? Påverkar self-efficacy träningsfrekvens?? och dels ?Påverkar self-efficacy förmågan att uppnå uppsatta intentioner av träningsfrekvens??.MetodEn kvantitativ metod har valts med enkäter. Urvalet gjordes till de individer som tecknat ett medlemskap på minst sex månader på en specifik träningsanläggning under en viss tid och som dessutom behärskade svenska i tal och skrift.

Syfte och frågeställningar: Den här uppsatsens syfte var att ta reda på personalens upplevda hälsa och fysisk arbetskapacitet, fysiska krav i arbetet, samt motionsvanor inom Stockholms Stadsmission. Frågeställningarna var: Hur kan olika individers upplevda hälsa och fysiska krav i arbetet se ut inom skilda yrkesområden på ett och samma företag? Kan den fysiska arbetskapaciteten inom olika yrkesområden påverkas av motionsvanor? Kan rökning vara en faktor som påverkar upplevd hälsa och motionsvanor?Metod: Datainsamlingen bestod av enkätundersökning, stegmätning samt steptest för beräkning av syreupptagningsförmågan. Undersökningen omfattade 48 personer från tre arbetsområden: administration, butik och restaurang. De utgjordes av 31 kvinnor och 17 män i åldrarna 19 till 63 år med en medelålder på 38 ± 14 år.

I kampen om marknadsandelar utgo?r engagerade medarbetare en viktig konkurrensfo?rdel. Ett medel som organisationer anva?nder fo?r att pa?verka ansta?lldas organisationsengagemang a?r lo?n. Syftet med fo?ljande tva?rsnittsstudie var att studera betydelsen av faktisk lo?n och lo?netillfredssta?llelse fo?r ansta?lldas organisationsengagemang, samt utreda om det finns en skillnad mellan privat och offentlig sektor.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

The purpose of this thesis is to, based on interviews and document studies, critically discuss how the introduction of kickboxing in Physical Education (PE) could affect gender equality in society. Based on a queer feminist and norm critical perspective on the prevailing teaching of PE, which, despite official efforts to challenge and modernize PE, persists in reproducing gender norms by e.g. spending 75% of class time on ball games. The hypothesis is that girls accessing violence (empowerment) through a bodily awareness in the form of kickboxing, positively would challenge the power imbalance that gender norms create. Girls are brought up, even today, in accordance with gender norms arguing against girls/women wanting to use their bodies as powerful tools to set limits.