The term CSR (Corporate Social Responsibility) is frequently discussed today. Many large companies work actively with CSR related questions. However, few empirical studies exist on what this work entails and why it is undertaken. Instead, most of the academic research focuses on what the term itself should mean. To bridge this gap this study centers on the employees? perceptions of CSR.

Studien handlar om svenska gymnasieelevers motivation för att studera matematikämnet. Den teoretiska grunden hämtas ifrån Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 1985). Studiens syfte är att undersöka hur väl gymnasieelevers egen uppfattning om sin motivationsnivå kan prediceras genom de fyra ingående motivationsorienteringarna i Self-Determination Theory: (1) external regulation; (2) introjected regulation; (3) identified regulation; och (4) intrinsic motivation. Deltagarna (n = 132), 44 pojkar, 84 flickor och fyra som valde att inte specificera kön, studerar vid två gymnasieskolor i Falu kommun. Deltagarna fick via en webbsida besvara en enkät som mätte variablerna: upplevd motivationsnivå, external regulation, introjected regulation, identified regulation och intrinsic motivation.

I Sverige är ca två tredjedelar av alla vuxna måttligt fysiskt aktiva en halvtimme per dag.Trots ökade motionsvanor lever vi idag ett allt mer stillasittande liv som bland annat bidragittill försämrad folkhälsa. Eftersom studier visat att fysisk aktivitet påverkar den psykiskahälsan positivt, och reducerar stress, har vi valt att undersöka hur människors inställning och motivation till fysisk aktivitet påverkar detta samband. Syftet är att undersöka hur inställningoch motivation till fysisk aktivitet är relaterat till upplevd stressnivå hos administrativ personal. Undersökningen är gjord med kvantitativ metod där 177 anställda i tre skånskakommuner svarat på en elektronisk enkät, med en svarsfrekvens på ca 54 procent. Avresultatet framkom att 61 procent av deltagarna tränade minst några gånger i veckan, ochatt 11 procent aldrig tränade.

Attityder i samhället till personer som har funktionsnedsättning är ofta negativa. Det finns både lärarstuderande och verksamma lärare som har dyslexi, denna undersöknings syfte är att belysa lärares attityder till kollegor som har dyslexi. Även erfarenheter samt upplevd kunskap om dyslexi ska belysas. Använder enkät av likertskaletyp som datainsamlingsmetod för en deskriptiv surveyundersökning som riktar sig till kommunala grundskollärare i en kommun. Urvalet omfattar fem skolor med 62 respondenter.

The aim of this thesis is to highlight how male and female characters are portrayed in children?s books, that have football as a theme, and are written for children between 9-12 years of age. I have chosen this subject so that I, as a pre-school teacher, can adhere to the curriculum?s aim of maintaining the school?s responsibility for counteracting traditional gender roles. I aim to study how gender is represented in literature for children.I shall apply Yvonne Hirdman?s theories on the gender system which is built on the principals whereby the sexes are separate entities and there is a structural hierarchy between them.

Denna studie undersöker motivationsgrunderna till miljörelaterade beteenden i den privata sfären. Med en modell ursprungligen utvecklad av Martinsson & Lundqvist (2010) delas respondenterna från en enkätundersökning upp i fyra idealtyper. De fyra idealtyperna är individer med gröna (miljövänliga) värderingar och en grön (miljövänlig) livsstil ? de troende; individer med gröna värderingar och en grå (icke miljövänlig) livsstil ? hycklarna; individer med gråa (icke miljövänliga) värderingar samt grön livsstil ? de hemliga, samt; individer med gråa värderingar och en grå livsstil ? vägrarna. Respondenterna delas upp i de fyra idealtyperna med stöd i value-belief-norm-teorin (VBN-teorin) ? en teori utvecklad av Paul C.

Syftet med studien var att undersöka ungdomars uppfattning av hur kränkningar i sociala medier kan se ut samt att studera om det finns något som särskiljer det från kränkningar som sker öga mot öga. Eftersom den tekniska utvecklingen skapar förändrade förutsättningar för det sociala samspelet gör det att personer som arbetar med att förebygga kränkningar och mobbning ställs inför nya utmaningar. Därför är studien även inriktad på hur skolan kan arbeta med dessa kränkningar. Enligt en rapport från BRIS ?Barnens Rätt I Samhället? får de in fler och fler samtal varje år som handlar om mobbning och annan kränkande behandling.

Syftet med studien var att belysa socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö och undersöka om det fanns ett samband mellan deras psykosociala arbetsmiljö och kvaliteten på arbetet de utför där hypotesen var att ett sådant samband existerar. Undersökningen genomfördes bland alla socialsekreterare i Värmlands län genom en webbenkät. Populationen bestod av 284 socialsekreterare varav 171 svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 60,2 %. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell samt Socialtjänstlagen, 3 Kap. 3 §, tillsammans med Socialstyrelsens kvalitetsområden.

På dagens tjänstemarknad råder hård konkurrens. Inom bilservicebranschen har fokus tidigare endast varit på bilen men har nu skiftat till ett mer kundinriktat fokus. Bilservicebranschen har svårt att leverera vad som utlovas och flera oberoende tester visar på fusk under bilservicen, kunderna får därmed inte vad de betalar för. Det kombinerat med att bilarna blir mer tekniska och att kunder överlag saknar kompetens och har lite insyn i det arbete som utförs på verkstäderna skapar en problematik. Problematiken ligger i att bristen på transparens och kunskap gör det svårt för kunderna att bedöma om den utförda bilservicen är av hög kvalitet.

Tidigare studier har visat att skogen verkar avstressande och återhämtande på människans hälsa. Denna effekt kan bland annat mätas genom en individs upplevda sinnesstämning. Allteftersom befolkningen växer och den mentala ohälsan ökar blir utformandet och utseendet av den tätortsnära skogen viktig eftersom den kan bidra till en friskare befolkning. Studenter är en grupp i samhället som upplever mycket stress. Syftet med detta kandidatarbete är att undersöka vilken typ av skogsmiljö studenter föredrar vid vistelse i tätortsnära skog. Detta har analyserats med hänsyn till upplevd sinnesstämning på vald favoritplats.

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse av hur motivation för arbetet upplevs hos inhyrda arbetstagare med tillfällig anställning utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv på självidentitet i ett senmodernt samhälle. Bakgrund till varför denna studie genomförts är för att tillfälliga anställningar genom bemanningsföretag är ett växande fenomen samtidigt som det finns begränsad forskning kring de berörda arbetstagarnas upplevelse av att inneha denna typ av anställning. Vi har utgått från det fenomenologiska perspektivet och använt oss av teorier om moderniteten och självidentiteten, teorier om det reflexiva självet, symboliska interaktionismen samt behovs- och motivationsteorier. Vid val av respondenter har vi utgått från bekvämlighetsurval och genomfört nio semi-strukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av den metod som Creswell (2007) rekommenderar för fenomenologisk forskning. Resultaten visar att anställningar hos bemanningsföretag upplevs som otrygga och tillfälliga, att anställda behöver få en rättvis behandling för att känna sig betydelsefulla, att materiell belöning i form av lön och andra förmåner är viktiga för upplevd motivation.

Det gränslösa arbetet, sprunget bland annat ur utvecklingen av informationsteknologin, innebär flexibilitet och valmöjligheter att välja när, var och hur arbetet ska utföras. Det avkrävs individuellt ansvar för arbetsinsatserna, samt att individen själv upprätthåller sin konkurrenskraft. Dessa nya krav kan skapa stress, och det antas att personer med prestationsbaserad självkänsa (pbs) är särskilt sårbara då de pressar sig själva hårt. Den allostasiska belastningsteorin menar att ihållande stress är hälsoskadligt då återhämtningsmöjligheter inte ges. Föreliggande studies syfte var att undersöka skillnader i pbs mellan personer med olika återhämtningsgrad.

Denna kvalitativa intervjustudie fokuserar etablering av delat ledarskap inom offentlig sektor. Syftet är att belysa varför delat ledarskap uppkommer som en alternativ ledningsform.Förutom beslutsfattares medvetna val och motiveringar försöker studien även fånga underliggande bevekelsegrunder samt identifiera eventuellt andra faktorer som kan påverka uppkomsten av ledningsformen.En komplex bild av faktorer såsom faktisk situation, organisationens normer, förutsättningar och omgivningar liksom de individer som befolkar den, påverkar uppkomsten av ledningsformen.Tilltron till ledningsformens potential är stor och farhågor tonas ner. Ledningsformen ses kunna tillföra organisationen synergieffekter och symboliska mervärden och ses som en lösning på olika problem där den erbjuder ett alternativ. En öppen inställning till att pröva nya ledningsformer, pragmatiskt förhållningssätt liksom enskilda individers arbetsrelaterade egenintressen påverkar också uppkomsten av ledningsformen. .

Studien syftar till att utforska vilken värdegrund som skolans styrdokument förmedlar och hur eleverna i gymnasieskolan uppfattar dessa värden. Studien är genomförd i en tvåstegsanalys, med en kvalitativ innehållsanalys av gymnasieskolans styrdokument och en kvantitativ surveyundersökning av gymnasieelevers upplevelse av demokratiska värden i skolan. Den hermeneutiska analysen av styrdokumenten lyfter fram fyra demokratityper som går att återfinna i gymnasieskolans verksamhet; Realistisk demokrati, Deltagardemokrati, Deliberativ demokrati och Liberal demokrati. Enkätundersökningen analyserar upplevelsen av förekomsten av de fyra demokratityperna i skolan, sett till huvudmannaskap, programinriktning, politiskt intresse, kön, trygghet i klassrummet, förväntningar på skolan och lärares samhällsintresse. Resultatet visar att det finns skillnader i upplevd demokratityp sett till huvudmannaskap och programinriktning där kommunala gymnasieskolor och studieförberedande program har en större förekomst av deliberativ demokrati.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur man kan underlätta för personalen i skolan när det gäller genus- och jämställdhetsarbete. Arbetet ger en översikt över teorier och metoder som kan kopplas till detta. Med hjälp av dessa teorier och metoder konstruerar jag 10 budord som ska fungera som stöd i det praktiska arbetet i skolverksamheten. Sammanfattningsvis handlar mitt arbete om att sätta fingret på de viktigaste sakerna i arbetet med genus och jämställdhet. De 10 budorden finns som bilaga till arbetet..