Barn har en mer begränsad förståelse av begreppet stress än vad vuxna har, men stressens negativa effekter drabbar barn lika mycket. Med utgångspunkt i Erikssons psykosociala teori (Eriksson 1950,1963) om individens utveckling, var syftet med detta arbete att undersöka huruvida det hos barn existerar ett samband mellan hög grad av upplevd stress och försämrad självkänsla. Dessutom, föreligger det någon skillnad mellan flickor och pojkar vad gäller stress och självkänsla? För studien användes två mätinstrument, dels ett standardiserat psykologiskt test vilket mätte självkänsla och dels ett intervjuformulär vars syfte var att mäta personlig upplevelse av stress. Tio informanter, sju flickor och tre pojkar, i åldrarna 11-12 år deltog i studien.

Denna uppsats utgår ifrån Grönroos modell över total upplevd kvalitet och syftar till att undersöka upplevd väntetid som en del av funktionell kvalitet. Detta görs genom att studera om den omgivning som kunder väntar i kan påverka den upplevda väntetiden. Genom den tidigare forskningen har tre omgivningsfaktorer identifierats som kan tänkas påverka den upplevda väntetiden: tristess, osäkerhet och orättvisa. Fokus ligger på banktjänster och för att svara på syftet har en enkät delats ut till personer som precis genomfört ett bankärende. Svaren från denna har sedan använts i en regressionsanalys för att se om det finns några samband.

Syftet med denna undersökning har varit att studera huruvida individuella målsättningaranvänds inom elitfotboll. Dessutom undersöktes vilka målsättningsstrategier som föredrassamt vilka av dem som uppfattas som mest effektiva. Vidare studerades hur användningen avolika målsättningsstrategier är relaterat till elitfotbollspelares upplevda kompetens ochmotivation. Även skillnader mellan ordinarie och icke ordinarie spelare samt juniorer ochseniorer studerades.

Flera studier har undersökt sambandet mellan arbetstillfredsställelse och ålder. Resultaten tyder på att äldre trivs bättre med jobbet men det saknas dock empiri som förklarar detta eventuella samband. Denna studie syftade till att undersöka förekomsten av samband mellan upplevd arbetstillfredsställelse och variablerna; Herzbergs hygien-och motivationsfaktorer samt ålder. En enkät delades ut till 100 anställda på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Resultatet visade inget signifikant samband mellan ålder och arbetstillfredsställelse.

Syftet med examensarbetet är att undersöka orsaker till ungdomars framtidsplaner med avseende på att stanna i, eller flytta från, Luleå inom fem år efter avslutad gymnasieutbildning. De faktorer som undersöks är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll, vilka ingår i Icek Ajzens (1991) teori om planerat beteende (TPB). Undersökningen genomfördes med en enkät utformad i enlighet med Icek Ajzens (2002) och besvarades av 85 elever vid Luleå Gymnasieby. Alla gick sitt avslutande år vid gymnasiet och var i åldern 17-19 år. Resultaten visade att upplevd beteendekontroll hade störst effekt på intentioner om att stanna kvar i Luleå.

Resultaten från de analyser jag gjort visar, för det första, på att individer med karriärinriktade attityder tenderar att oftare jämför sig med andra inom företaget. Då tidigare forskning (Berg-lund 2003) visat på en koppling mellan karriärinriktade attityder och en individualiserad ar-betssituation finns anledning att vidare studera just kopplingen mellan individualisering och frekvensen av jämförelser. Den andra delen av mina analyser visar att det finns ett samband mellan upplevd orättvisa och frekvensen av jämförelser på så sätt att ju mer man jämför sig desto större är sannolikheten att uppleva orättvisa. Materialet ger även ett visst stöd för att det finns ett direkt samband mellan karriärinriktade attityder och upplevd orättvisa. Detta sam-band förstärks när individen uttryckligen är intresserad av en mer kvalificerad befattning..

Individuell lönesättning blir alltmer förekommande på den svenska arbetsmarknaden och kan innebära fördelar för både medarbetare och organisationer. För att dessa fördelar ska erhållas har upplevelse av rättvisa visats vara en viktig aspekt. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns något samband mellan kommunikationsfaktorer (målklarhet, återkoppling och chefens tydlighet) och anställdas upplevelse av informativ rättvisa i individuell lönesättning samt om ledarskap har en modererande effekt på sambanden. Studien syftar även till att undersöka om det existerar något samband mellan faktisk lönenivå och upplevd informativ rättvisa. Studien utfördes med hjälp av en webbenkät där 669 lärare inom utbildningsförvaltningen i Stockholms län deltog.

Vi har sett trender i samhället som tyder på att vår konsumtion har flyttats mot mer immateriella produktegenskaper. Med en hög levnadsstandard konsumerar vi mycket och vi lägger mycket pengar på varumärken. Vi tittar på fenomenet prispremium, att betala mycket för ett varumärke och hur pris påverkar konsumenters upplevda produktkvalitet. Vi försöker besvara frågan om varumärkeskonsumenter, konsumenter som ofta betalar prispremium, får ut ett mervärde i form av en högre upplevd kvalitet just på grund utav ett högt produktpris. Vi frågar oss samtidigt om varumärkeskonsumenter har ett högre acceptanspris för produkter i allmänhet då de betalar mer än bara för varans fysiska egenskaper.

Bakgrund: För att platsa på arbetsmarknaden måste man framförallt vara flexibel, effektiv, stresstålig m.m. Kroppen reagerar på orimliga arbetskrav med onormal utmattning, värk, sömnstörningar, nedsatt koncentrations- och arbetsförmåga. Detta leder till att ett stort antal människor är sjukskrivna eller behöver rehabilitering för att komma tillbaka i arbetslivet. Fysisk aktivitet anses vara en av lösningar för att förebygga ohälsan på arbetsplatsen, minska korttidssjukskrivningar och sjukvårdskostnaderna, samt öka produktiviteten på arbetsplatsen.Syfte: Studien syftade till att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och upplevd arbetsförmåga hos sysselsatta individer, samt identifiera andra möjliga faktorer vilka kan påverka arbetsförmågan.Metod: Enkäter delades ut till 200 respondenter. Totalt analyserades 127 enkäter.

Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige.

Syftet med denna studie är att undersöka varför triadiska köpprocesser avbryts och vilken som är den vanligaste anledningen till att detta sker. Vi vill få svar på om brist på tillit och upplevd risk, låg användarvänlighet eller bättre alternativ är anledningar till att triadiska köpprocesser avbryts. Vi undersöker även vilken av dessa tre anledningar som är den vanligast förekommande orsaken till att triadiska köpprocesser avbryts. Den empiriska datainsamlingen görs på e-handelsföretaget HinnerDu.se. Det teoretiska ramverket används som grund för den kvalitativa undersökningen som består av 30 intervjuer med personer som enligt empiriföretaget avbrutit köpprocessen på hemsidan.

Många faktorer har påvisats påverka individers hälsa. I denna studie undersöktes huruvida motion, Kasam och socialt stöd har betydelse för välbefinnandet i form av uppskattad hälsa, upplevd stress-energinivå och rapporterad sjukskrivning. Även köns- och ålderskillnader studerades. En enkät med frågor om sjukskrivning, motion, upplevd hälsa, upplevd stress-energi, Kasam och socialt stöd delades ut till 113 deltagare från tre olika arbetsplatser. Resultaten visade att Kasam hade positiva samband med hälsa, stress-energi och socialt stöd.

Föreliggande undersökning var en attitydundersökning baserad på Theory of Planned Behaviour där attityd, subjektiv norm, upplevd kontroll samt intention anses kunna predicera beteende. Syftet med undersökningen är försöka ta reda på vilka faktorer som påverkar hur mycket tid man som förälder umgås med sina barn efter en separation eller skilsmässa eftersom många barn i den situationen förlorar kontakten med den ena föräldern. 36 försöksdeltagare besvarade ett frågeformulär bestående av 31 frågor och påståenden gällande umgänge. Resultaten visar att tiden man som förälder umgås med sina barn efter en skilsmässa beror på intention och upplevd kontroll. Intentionen förklaras av upplevd kontroll och dom förväntningar man upplever från omgivningen.

Inom universitet och högskolemiljö är stress ett vanligt förekommande fenomen. Ungdomar som börjar studera får frihet att kontrollera sin vardag och sin livsstil, vilket kan resultera i ohälsosamma levnadsvanor. Tidigare forskning har visat positiva effekter av fysisk aktivitet vad beträffar minskad upplevd stress, vilket föranledde vårt val av ämne till uppsatsen.Syftet med studien var att undersöka studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet.Metoden som användes var kvantitativ. Urvalet omfattade 186 studenter, 80 män och 106 kvinnor som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Dessa personer fick svara på frågor om upplevd stress samt om träningsvanor.

Denna uppsats handlar om stress och dess upplevda orsaker hos den svenska polisen. Uppsatsen utgår från en enkätundersökning som behandlar olika bakgrundsfaktorer till upplevd stress bland anställda vid de svenska polismyndigheterna. Både poliser och civilanställda deltog i undersökningen. Bland annat undersöks organisatoriska och individuella orsaksfaktorer. I undersökningen deltog 107 personer som genomfördes med en internetbaserad enkät.