Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan rättvisa och motivation bland skolelever, då det tidigare saknats specifik forskning inom området. Enkäter delades ut till högstadieelever för att mäta deras upplevelse av distributiv, procedural, informativ respektive interpersonell rättvisa i relationen till läraren samt deras motivation i skolarbetet. Totalt ingick 227 respondenter i studien. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband mellan samtliga former av rättvisa och motivation i skolarbetet. Graden av informativ respektive interpersonell rättvisa visade sig även förutsäga graden av motivation i skolarbetet.

ProblemformuleringHur påverkas hyresgästers toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie är ålder, kön, utbildning, sysselsättning, hur länge hyresgästen bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgäster har kontakt med hyresvärden, renoveringar samt problem med boendet.SyfteFörutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer påverkar toleranszonens storlek och gränser är syftet också att ta reda på vilka dimensioner/attribut som är lämpliga för att mäta tjänstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka dimensioner som har störst betydelse för hyresgäster. Ett praktiskt syfte med studien är att undersöka tjänstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrån studiens resultat.MetodEn kvantitativ forskningsstrategi har använts i denna studie. Angreppssättet är huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen är huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag.

Under mina studier till fastighetsmäklare, har jag i allt högre grad blivit medveten om innebörden av att arbeta och verka som fastighetsmäklare. Det är ett flertal olika saker som gjort intryck på mig, då det gäller denna bransch. Det som dock gjort starkast intryck på mig personligen är en bestämd uppfattning från säljare av fastigheter att dessa refererar till arvodet som oskäligt. Utifrån min egen erfarenhet från dels min utbildning men även från mitt tidigare liv, där även jag agerat både säljare och köpare av hus, väckte denna uppfattning ett stort intresse. Tack vara utbildning, genomförd praktik och min egen livserfarenhet, väckte detta förhållande en aning om att ett missförstånd av något slag kanske ligger bakom denna uppfattning.Det har varit min avsikt att genom en undersökning försöka få reda på mer om säljarkundernas uppfattningar kring och kunskap om fastighetsmäklartjänsten.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en enkätundersökning mäta individens egen upplevelse av stress- och stresshanteringsförändring efter gruppbehandling beroende på vilken metod som använts, samt om syftet påverkas av att individen själv initierat eller blivit ordinerad behandlingen. De metoder som informanterna deltog i var meditation, avslappning, kroppskännedom samt kognitivt- och psykodynamiskt förhållningssätt. Icke-parametriska tester via SPSS 14, 0 användes. Signifikant förbättring av upplevd stress hos deltagarna i alla grupper noterades, vilket innebär att kurserna fyllt sin funktion. Deltagarna i kognitiva- och psykodynamiska metoderna upplever större förbättring av stresshanteringsförmågan jämfört med deltagarna i meditation, avslappning och kroppkännedomsgrupperna.

Studiens syfte var att belysa kunskapsläget om ADHD hos behandlare inom SiS samt hur de arbetar med elever/klienter som har ADHD eller ADHD-liknande symtom. Ett ytterligare syfte med studien var att undersöka prevalensen av ADHD inom SiS. För att mäta kunskapsläget har upplevd och uppskattad kunskap undersökts. En kvantitativ metod med strukturerade telefonintervjuer användes. De mest framträdande resultaten var att behandlarna har god kunskap om ADHD men att de ej upplever att kunskapen är tillräcklig.

Denna uppsats har utgått från en tidigare studie genomförd på ett amerikanskt universitet, där de använder skillnaden mellan den förväntade och den upplevda upplevelsen för att undersöka vilka faktorer som är viktiga för en student. I denna uppsats har vi gått vidare där de slutade och kommer att specificera med ett mindre antal faktorer. I denna uppsats är forskningsfrågan: Vilka faktorer hos universitet har effekt på kundnöjdheten bland studenter? Frågan svaras med hjälp av en enkätstudie genomförd av studenter på Luleå tekniska universitet. Enkätstudien som genomförts mäter gapet mellan förväntad och upplevd upplevelse för 18 olika faktorer och analyseras med hjälp utav multiregression.

Projektet Prio Promotion har genomförts i Hässleholms kommun under en 4-6 månaders period, i syfte att stärka friskfaktorer på olika arbetsplatser. Projektet var riktat mot arbetsplatser med höga sjuktal, som hemtjänst, äldreboende, städpersonal samt förskolepersonal. Prio Promotion innefattade insatser i form av ergometercykeltest, föreläsningar angående fysisk aktivitet samt stress, stavgångs- och styrketräningsinstruktioner och en motionstävling. Denna rapport syftar till att göra en resultatutvärdering av Prio Promotion, med hjälp av resultat från enkäter och ergometercykeltest som gjordes både före och efter projektet. De c:a 134 insamlade enkäterna samt resultaten från ergometercykeltesterna fördes in och analyserades i SPSS 12.0.

Denna uppsats ämnar öka förståelsen för vad som gör att en del platser är trygga och andra platser är otrygga med utgångspunkt i fyra av Malmös bostadsområden. För att besvara uppsatsens frågeställningar har en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder genomförts. Analys av respondenternas svar har bidragit till identifiering av tre kategorier av fritextsvaren. Resultatet av uppsatsen visar att upplevelser av fysisk och social oordning samt kriminalitet/gäng anges som viktiga faktorer för vad som gör en plats otrygg. Visuell kontroll som främst syftar till belysning har visat sig vara en annan viktig faktor, dock inte lika viktig i områden med majoriteten individer av utländsk bakgrund.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rättfärdiganden, motivation samt självvärdering i relation till benägenhet att fuska eller att avstå från att fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har använts som teoretisk modell för en enkätundersökning med 122 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurser 2?3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie är fusk, är den viktigaste prediktorn för beteendet i fråga. I föreliggande studie har även kunnat styrkas att rättfärdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gäller beteende och intention.

I takt med att vårt samhälle blir allt mer mångkulturellt så möter vi allt större andel människor med olika kulturell bakgrund och med bristande språkkunskaper. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de kommunikationsproblem som bristande språkkunskaper och kulturella skillnader medför i mötet mellan patient och vårdpersonal. Metoden bestod av databassökningar i PubMed och Cinahl, 10 artiklar valdes och granskades. Ur dessa artiklar framkom litteraturstudiens resultat som belyser aspekter såsom tolkproblematiken, användningen av tvåspråkig vårdpersonal och anhöriga som tolk, vårdrelationen och utbildningsbehovet hos vårdpersonalen. Författarna fann att det råder en begränsad tolktillgänglighet och en osäkerhet kring tolkningens tillförlitlighet.

Sjukfrånvaron ökar kraftigt i Sverige. Mest har sjukfrånvaron ökat bland kvinnor inom den offentliga sektorn där medelåldern ligger mellan 45-50 år. Sektionen för personskadeprevention vid Karolinska institutet leder ett forskningsprojekt, HAKuL-projektet (Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting) med målsättningen att identifiera faktorer som stärker den framtida hållbara arbetshälsan och det långsiktiga välbefinnandet för anställda i kommuner och landsting. Man har tagit fram förslag till modell för ett strukturerat arbete med sjukfrånvaron, för rehabilitering och för förebyggande arbete. Grunddesignen är en prospektiv kohortundersökning där individerna och arbetsplatserna följs under minst tre år.

Denna studie undersöker förutsättningarna för den höga graden av upplevd trivsel på Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstå relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framträdande roll på skolan.  Undersökningen har därför fokuserat på en grupp skateboardåkare. De elever som deltagit i studien har svarat på en enkät, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremål för observationer både i och utanför klassrummet. Resultaten pekar på att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels på att skolans organisatoriska och kollegiala kultur präglas av en tillåtande attityd och handledande lärarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang där de lättare finner sig tillrätta än i en mer traditionellt präglad skolkontext..

Syftet med studien var att undersöka om individer som skiljer sig med avseende på social värdeorientering (SVO) bedömer rättvisa på olika sätt beroende på om det gäller dem själva eller någon annan. 96 studenter, 48 män och 48 kvinnor, deltog i ett scenarioexperiment. Resultaten visade inga signifikanta effekter av SVO, vilket indikerar att samarbets- och självinriktade individer inte skilde sig vid bedömningar av procedural rättvisa i situationer som berörde dem själva och andra. Analysen visade att manipulationen var effektiv. Variansanalysen på upplevd rättvisa, tillfredställelse, beslutsacceptans och protestintention visade att ?voice? (deltagande) hade en signifikant effekt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ämnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mångkulturella barngrupper i grundskolan. Frågorna vi ställde till pedagogerna var de ämnesdidaktiska frågorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flerspråkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes på två mångkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet är insamlat genom observationer och intervjuer under två dagar på varje skola.

Sammanfattning Bristen på omvårdnadsforskning gällande anorexia nervosa är stor, det är därför viktigt att denna sjukdom uppmärksammas mer. Studiens syfte har varit att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa beskriver livskvalitet under sjukdomstiden. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på tre skönlitterära böcker som kvinnorna själva skrivit. Som teoretisk referensram har Lawtons definition på livskvalitet används då denna definition stämmer överens med författarnas syn på begreppet livskvalitet. Resultatet uppmärksammade följande kategorier som viktiga för kvinnornas livskvalitet; längtan efter närhet, den dyrbara fritiden, störd autonomi och brist på empati, kamp om renhet, omgivningens brist på förståelse, flykt från verkligheten, trygghet genom sjukdomen, samt sjukdomsinsikt.