Sök:

Sökresultat:

1586 Uppsatser om Upphörande med brott - Sida 26 av 106

Patienters upplevelser av egenv?rd vid diabetes typ 2 - En litteratur?versikt

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

TaxivÄld

I arbetet lyfts fram hur taxivÄldet har ökat vidare belyses vilken utsatt arbetsgrupp taxiförare Àr. Gjorda förbÀttringar med utrustning i bilen och lagÀndringar som genomförts behandlas. Avslutningsvis diskuteras hur man ytterligare kan förbÀttra sÀkerheten och arbeta mer brottsförebyggande. Teorier som kan belysa faktorer som gör taxiförare till ett attraktiva rÄnoffer redovisas. Vidare behandlas de typer av gÀrningsmÀn som kan vara aktuell för taxivÄld.

Sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda kvinnor utsatta f?r v?ld i n?ra relationer En litteratur?versikt

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

Medling i praktiken

Medling Ă€r en verksamhet som har praktiseras i ett antal kommuner i Sverige sedan nĂ„gra Ă„r tillbaka. Det handlar om att sammanföra gĂ€rningsmannen med den som blivit utsatt för brott. Mötet sker med hjĂ€lp av en opartisk medlare. Medlingen ger gĂ€rningsmannen en chans att be om ursĂ€kt för det han/hon har gjort och fĂ„ en djupare förstĂ„else för brottsoffrets negativa upplevelser. Även brottsoffrets behov kan genom denna verksamhet tillmötesgĂ„s vilket utvecklas i arbetet.

Utan sin telefon kan man inget - En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i sina studier

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Unga lagövertrÀdare

År 2004 var 27 % av alla som var misstĂ€nkta för brott mot BrB mellan 15 och 20 Ă„r gamla. Som grupp betraktad Ă€r ungdomar mer brottsaktiva Ă€n vuxna. Det Ă€r vanligtvis under en kort period, mellan 15 och 16 Ă„r, som en person begĂ„r brott. Det Ă€r dĂ„ man i Sverige gĂ„r ur grundskolan. PĂ„ den tiden dĂ„ man fortfarande registrerade misstĂ€nkta under 15 Ă„r framgick av statistiken att det var en kulmen i Ă„rskullarna runt 14-16 Ă„rs Ă„lder.

Nya DNA-lagstiftningen : SÄ anvÀnds den idag

Den 1 januari 2006 infördes Àndringar i rÀttegÄngsbalkens 28: e kap. Paragraferna 12, 12 a, 12 b och 13. Dessa Àndringar Àr den nya DNA-lagen. Syftet med Àndringarna var att utöka möjligheterna att vid förundersökning av brott kunna faststÀlla identiteten och binda eventuell gÀrningsmÀn till brottet samt att polis och Äklagare med hjÀlp av DNA-tekniken kan fÄ fler brott uppklarade och att uppklarningen sker snabbare. Syftet med rapporten Àr att ta reda pÄ om polismyndigheterna skickat in prover i den utstrÀckning det finns resurser för.

RosengÄrdskommenderingen : SkÄnepolisens insats för en tryggare stadsdel

RosengÄrd har sedan december 2008 prÀglats av kravaller, dÀrför tillsattes en kommendering för att Äterskapa en trygg och sÀker stadsdel. Syftet med denna rapport Àr att belysa vilka arbetsmetoder som polisen anvÀnt sig av i samband med kommenderingen samt att ÄskÄdliggöra resultatet av insatsen. Empirin bygger huvudsakligen pÄ intervjuer med bitrÀdande chefen för nÀrpolisomrÄdet dÀr RosengÄrd ingÄr. Resultatdelen illuminerar kommenderingens arbetsmetoder och taktik. Taktiken har bl.a.

Barnets bÀsta : MÀnsklighet inom juridikens ramar

TvÄ Är vid polisutbildningen har bl.a. lÀrt oss lagstöd, sjÀlvskydd, vapenhantering, radio, bilkörning, bemötande och hantering av misstÀnkta gÀrningsmÀn, drabbade mÄlsÀganden och vittnen. Men de minsta i samhÀllet har glömts bort. Hur ska vi bemöta och ta hand om barn i samband med brott? Denna rapport Àr Àgnad Ät att ta fram information som Àr relevant för poliser i yttre tjÀnst vid bemötande av barn som bevittnat eller sjÀlva drabbats av brott.

Unga och sÄrbara: Om vad Bodens kommun gör för att hjÀlpa unga brottsutsatta

Stödet till unga brottsutsatt Àr ett Äsidosatt omrÄde, och ungdomar Àr en av grupperna i samhÀllet som löper en stor risk för att utsÀttas för brott. MÄnga ungdomar vill inte prata om det som Àr jobbigt och att sjÀlv söka upp hjÀlp kan vara ett stort steg trots att denne kÀnner sig i behov av bÄde hjÀlp och stöd. Det Àr dÀrför av stor vikt att det tydligt framgÄr var hjÀlpen finns att erhÄlla och att samhÀllet fÄngar upp de ungdomar som behöver stöd. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka vad unga brottsutsatta i Bodens kommun har för möjligheter till hjÀlp och stöd samt att vÀcka frÄgan om utvecklandet av ett stödcentrum för unga brottsutsatta. FrÄgor som behandlas i uppsatsen Àr; PÄ vilket sÀtt erbjuds brottsutsatta ungdomar i Boden hjÀlp och stöd, vilken betydelse har Stödcentrum för unga brottsutsatta, pÄ vilket sÀtt fÄr ungdomarna reda pÄ var hjÀlpen finns? Statistik frÄn brottsförebyggande rÄdet visar att Boden ligger pÄ höga siffror vad gÀller anmÀlda brott som misshandel, olaga hot och ofredande i förhÄllande till grann kommunen LuleÄ och hela riket.

Polisens ÄtgÀrder mot klotter

Klotter kan ofta vara en inkörsport till grövre brott. Det Àr dÀrför viktigt i ett brottsförebyggande syfte att kunna motverka denna kriminalitet. Med nya lagÀndringar och kunskap frÄn kriminologiska teorier kan poliser idag arbeta mer effektivt mot klotter som skadegörelse. Uppsatsen belyser tvÄ viktiga arbetsmetoder mot klotter som har undersökts genom intervju och litteraturstudier. Den första metoden som uppsatsen belyser Àr till stor del grundad pÄ dialog och bedrivs med fördel i projektform.

Enkel- eller dubbelpatrull i polisens ingripandeverksamhet

Polisen skall vara synlig, inte bara i brottsförebyggande hÀnseende utan ocksÄ för att medborgarna skall veta att de kan kÀnna sig trygga. Polisen skall förebygga brott ge-nom sin nÀrvaro, ingripa omedelbart nÀr ett brott begÄs och utreda brotten inför lagfö-ringen. Regeringen har uttalat att de ska öka antalet poliser frÄn ca 17 000 till 20 000 poliser fram till Är 2010 för att kunna leva upp till dessa mÄl. De vill Àven att polisen skall vara sÄ effektiv som möjligt. Syftet med föreliggande studie var att jÀmföra det idag vedertagna arbetssÀttet med dubbelpatrull med det alternativa arbetssÀttet med enkelpatrull inom polisens ingripandeverksamhet, Àven kallat utryckningsverksamhet.

Revision : Tystnadsplikten kontra upplysningsplikten

En revisors uppgift Àr att granska företags redovisning, samt kontrollera att styrelse och VD sköter bolaget pÄ ett korrekt sÀtt. En revisor mÄste alltid arbeta enligt god revisorssed och en aspekt i detta Àr deras oberoende.  En revisor har, bÄde enligt lag och i rekommendationer tystnadsplikt. Att bryta tystnadsplikten kan leda till rÀttsliga konsekvenser, sÄsom skadestÄnd. Dock finns situationer dÄ en revisor inte bara kan, utan ska kringgÄ tystnadsplikten.

SolhÀlsa : sjuksko?terskans profylaktiska arbete mot solskador

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Den nya vÄldtÀktslagen

Mycket har hĂ€nt runt lagstiftningen kring vĂ„ldtĂ€kt sedan den infördes i Sverige pĂ„ 1200-talet. DĂ„ var vĂ„ldtĂ€kt ett egendomsbrott, ett brott mot mannen. Idag Ă€r vĂ„ldtĂ€kt ett brott mot kvinnan och över hennes rĂ€ttigheter att bestĂ€mma över sin egen sexualitet. År 2003 anmĂ€ldes cirka 2560 vĂ„ldtĂ€kter men endast 12 procent av de vĂ„ldtĂ€kter som skedde inomhus ledde till Ă„tal. Syftet med detta arbete Ă€r att jĂ€mföra den nuvarande lagstiftningen med det nya lagförslaget som Ă€r tĂ€nkt att börja gĂ€lla frĂ„n den första april 2005.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->