Det finns ett behov av att kombinera förmågor och variation i undervisningen i högre kurser på gymnasiet då det uppfattas som att kurserna blir mer abstrakta, ensidiga och läroboksbundna. Syftet är att höja elevernas måluppfyllelse. Genom litteraturstudie av matematisk förmåga och variationsteori tillverkas eller väljs ut exempeluppgifter som sedan analyseras på vilket sätt de kan variera. Det visar sig att begreppsförmågan varieras mest följt av problemlösningsförmågan och båda har ovanliga uppgifter som den mest varierbara uppgiftstypen. När det gäller verklighetsnära uppgifter är det viktigt att de är anpassade till elevernas förkunskaper för att erbjuda meningsfull variation..

Denna uppsats avser lämna ett bidrag till ökad spårbarhet mellan den svenska UAV-utvecklingen och Försvarsmaktsidé 2020. Detta görs genom att undersöka vilka uppgifter UAV:er kan komma att lösa vid ett väpnat angrepp på Sverige..

Syftet med denna studie är att undersöka när idrottslärare bedömer eleverna som närvarande på en idrottslektion och vilken betydelse närvaron har vid betygsättning. Undersökningen är en kvalitativ studie som utfördes med intervjuer av elva idrottslärare. Resultaten från intervjuerna visar att de flesta lärarna anser elever närvarande när de är ombytta och deltar på lektionen samt när de gör andra teoretiska och/eller praktiska uppgifter som ingår i ämnet idrott och hälsa. Slutsatsen av undersökningen är att eleven räknas som närvarande när den deltar på lektionen eller gör alternativa uppgifter men att betyget påverkas när eleven gör alternativa uppgifter. Lärarna hävdar att eleverna inte kan höja sitt betyg genom alternativa uppgifter, de kan rädda sitt betyg eller få ett sämre..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om barns förståelse för olika matematiska begrepp blir tydligare och mer lättöverskådlig för pedagogen genom användning av ett konkret undervisningssätt. Vår undersökningsgrupp bestod av 25 elever i år 5. De hade inte tidigare arbetat med begreppet area så därför valde vi det området. Metoden vi använde vid de sju lektionstillfällena bestod av varierande och konkreta uppgifter som gav tillfälle till många diskussioner och reflektioner både hos oss och hos eleverna. Resultatet visade genom utvärderingar och diskussioner att majoriteten av eleverna uppvisade förståelse för begreppet när de arbetade med våra uppgifter.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur elever i skolår tre resonerade kring likhetstecknet när de löste pre- algebraiska uppgifter. För att kunna besvara vår frågeställning valde vi att göra en observationsstudie där eleverna fick sitta i grupp och lösa de olika uppgifter vi givit dem. Sju grupper observerades med tre elever i varje grupp och resultatet från vår studie visade att det fanns tre dominerande sätt att se på likhetstecknet. Det fanns de elever som såg likhetstecknet som ett resultattecken, de som kopplade ihop likhetstecknet med ett räknesätt och de som menade att likhetstecknet stod för ekvivalens. Vidare visade det sig att de elever som uppfattade likhetstecknet som ett resultattecken eller ett tecken som var kopplat till ett räknesätt hade svårt att lösa flertalet av de uppgifter vi givit dem..

AbstractI studien jämförs matematikläroböcker från Sverige och Rumänien inom två områden: algebra och funktioner, med fokus på andragradsekvationen och andragradsfunktionen. Den teoretiska delen och uppgifterna som undersöks hör till läroböcker under gymnasiets första år på NV - programmet. Läroböckerna undersöks med hänsyn till tre perspektiv: det teoretiska upplägget, uppgiftsinnehållet och hur det historiska perspektivet på matematikens utveckling införs i läroböckerna. Granskningen av läroböckerna utförs utifrån kursplanernas innehåll och mål i de två länderna. Kursplanernas innehåll och mål för undervisning i matematik för NV-programmet granskas med hjälp av en empirisk metod, medan läroböckernas teoretiska upplägg, uppgiftsinnehållet och det historiska perspektivet i läroböckerna undersöks kvalitativt.

Syftet med den här studien är att undersöka vad KRAV vill kommunicera med sitt varumärke och hur mottagarna upplever budskapet. Vi har använt oss utav kvalitativ metod för att samla in primärdata. Intervjuer har utförts med en informatör på organisationen KRAV, samt personer på utvalda KRAV-anslutna restauranger och storhushåll i Skåne. Sekundärdata har inhämtats i form utav böcker och vetenskapliga artiklar, samt Internet. Vi har kommit fram till att det finns en överensstämmelse, mellan organisationen KRAV och KRAV-anslutna restauranger och storhushåll, i synsätt, värderingar, samt uppfattningar kring vad varumärket KRAV kommunicerar..

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur matematikuppgifter kan vara för att elever ska finna dem motiverande. Den empiriska delen av vår undersökning genomfördes med 27 elever i år 8. Under den första delen av undersökningen lät vi eleverna själva konstruera uppgifter. När de gjorde detta skulle de ha motivationsfaktorerna intresse, utmaning, nyttig och rolig i åtanke. Den andra delen bestod av att eleverna fick lösa uppgifter som vi konstruerat med elevernas egna uppgifter som grund.

Syftet med uppsatsen är att utreda när militärpolisen är behörig och anses ha polisiära befogenheter. Avsaknaden av en tydlig gräns belyses och problematiseras med krav uppställda av lagstiftaren som utgångspunkt. Vidare görs en konsekvensanalys av att tydlig lagstiftning gällande MP:s behörighet saknas, och då främst vad en individ i Sverige har för möjligheter till kompensation på grund av rättighetskränkande åtgärder vidtagna utan att normhierarkin respekterats vid rättighetsbegränsningen..

Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna.

Militär och polis har vid en hastig överblick en gemensam nämnare, nämligen legal våldsanvändning som en väg att lösa sina respektive uppgifter. Vad ställer detta för krav i fråga om etik och moral på respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka likheter och skillnader i krav på etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som ställs på en officer för att sedan beskriva vilka krav som ställs på en polis. Därefter sker en jämförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats. Uppsatsen visar att likheter förekommer i fråga om krav på att behålla sin etik i perioder då den inte sätts på prov och efter långa tider av passivitet i verksamheten.

Syftet med vår uppsats är att undersöka och jämföra vilka strategier eleverna använder sig av, vid benämnda uppgifter i division i år fem. Detta tillvägagångssätt var för att vi ville få reda på elevernas olika strategier samt hur de tolkar och förstår problemet. För att uppnå syftet har vi tagit vår utgångspunkt i följande frågeställningar; hur utför eleverna den matematiska operationen? Hur tolkar och förstår eleverna problemet? Vår undersökning utgår såväl från en kvantitativ, som från en kvalitativ ansats. Den kvantitativa ansatsen i vår undersökning var förstudien, där fick eleverna lösa uppgifter i algoritmer gentemot problemlösning, detta låg till grund för huvudstudien som var av kvalitativ ansats.

Uppsatsen syftar till att försöka belysa vissa av de krav som ställs på svenska soldater och officerare som idag tjänstgör i utlandsstyrkan och hur deras utbildning möter de krav de ställs inför. Jag har undersökt vad doktrinen säger om hur försvarsmakten ska lösa sina uppgifter utomlands och vilken inriktning soldatutbildningen ska ha. Jag har sedan försökt arbeta mig nedåt i kedjan genom att undersöka kursbeskrivningar för officersutbildningen vid Markstridsskolan, jag har undersökt utbildningsdirektiv för soldater vid stridande förband för att till sist intervjuat en officer med lång erfarenhet av förbandstjänst. Jag har sedan skapat en kravlista som endast är exempel på de krav som kan ställas på svenskasoldater utomlands idag. Kravlistan skapades genom att studera litteratur som avhandlaroperationer liknande de fredsoperationer svenska försvarsmakten deltar i idag, samt litteratur som avhandlar de psykiska och fysiska reaktioner soldaten utsätts för när denne utsätts för stress iframför allt stridssituationer.

När företag ska införa nya informationssystem brukar de stöta på flera olika problem. Problemen har ofta att göra med vilka krav som ska realiseras och vem som ska bestämma vilka krav som ska realiseras. Att utföra prioritering på krav är lika viktigt som att samla in krav. Det vanligaste problemet är att kunder och användare tenderar att tycka att alla krav är viktiga för att säkerställa att så många som möjligt av deras önskemål ska realiseras. Detta kan bli onödigt dyrt då de flesta informationssystem-projekt har begränsade resurser.Detta arbete har som syfte att undersöka vilka metoder systemutvecklare använder och hur de använder dessa metoder för att prioritera krav.

Uppsatsen utgår ifrån utvecklingen av reglementen på senare år, där mycket har hänt på grund av olika händelser i omvärlden som exempelvis berlinmurens fall, invasionerna av både Afghanistan och Irak i början av 2000-talet och politiska förändringar i omvärlden. Utvecklingen går att härleda till bland annat regeringspropositionen ?ett användbart försvar? och senaste utgåvan av Militärstrategisk doktrin.Undersökningen har sin grund i en kvalitativ analys av MSR6 (Marstridsreglemente 6 ? bataljon) och de stabiliserande uppgifter som återfinns där. Dessa uppgifter har sedan utifrån David Kilcullens teori om globalt uppror analyserats.Syftet är således att, med utgångspunkt i Kilcullens teori om ett globalt uppror, undersöka huruvida/i vilken omfattning Försvarsmaktens stabiliserande uppgifter i MSR6 går att använda mot teoribildningen i kontexten av en irreguljär konflikt.Undersökningen visar att uppgifterna många gånger går att använda mot teoribildningen med olika effekt som utgång. Vissa uppgifter påverkar inte systemet tillnärmelsevis lika mycket som andra beroende på vad de syftar till och hur de löses.