Studiens syfte är att undersöka relationen mellan dansföreställningar, skapade för att visas för gymnasieelever, och gymnasieskolans verksamhet. Syftet är även att undersöka hur koreograferna till dessa föreställningar använder sig av gymnasieskolans styrdokument, vad koreograferna tänker om lärares syn på en dansföreställnings relation till gymnasieskolan samt vilka relationer författaren ser mellan föreställningarna och styrdokumenten. I studien används kvalitativa intervjuer med tre koreografer och observationer av dansföreställningar som koreograferna skapat. Resultatet visar att ingen av koreograferna använt sig av skolans styrdokument när de skapat föreställningarna, två av koreograferna kan dock tänka sig att göra det. Föreställningarna relateras istället till skolans verksamhet genom koreografernas uppfattningar om ungdomars liv och genom uppfattningen att skolelever bör få se dans.

Det huvudsakliga syftet med undersökningen har varit att studera vilka uppfattningar kursansvariga lärare inom lärarutbildningen har gällande kursutvärderingar. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där respondenter har delgett sina uppfattningar gällande kursutvärderingar i allmänhet, utvärderingsinstrumentet, aktuella ramfaktorer som kan vara rådande samt definitionen av begreppen kursutvärdera och kursvärdera.De slutsatser som går att dra är att den allmänna uppfattningen är att det finns en positiv inställning till kursutvärderingar i allmänhet. Vilka metoder och modeller som ska användas råder det delade meningar om men dock anser man att det inte går att skylla på ramfaktorernas inverkan som ett försvar mot själva genomförandet av kursutvärderingar.Studenternas delaktighet upplevs också som oerhört viktig men hur den ska ökas och hur medvetenheten hos den enskilda studenten ska höjas är inte helt och hållet klargjort. Det fungerar bra i vissa ämnen men inte alls i andra. Ett obligatorium kan vara lösningen men är inte en helt okontroversiell fråga för de kursansvariga.Definitionen av begreppen kursutvärdera och kursvärdera upplevs som problematisk och ett felaktigt användande av begreppen leder till en oklar situation som är till nackdel för hela utvärderingskulturen inom lärarutbildningen på Högskolan i Kalmar.

På senare tid har produktplacering blivit vanligare i Sverige och för företagen har det blivit ett allt mer naturligt sätt att marknadsföra sig. Parallellt med detta diskuteras marknadsföring riktad till barn allt mer intensivt. I diskussionen lyfts det faktum fram att barn har blivit mer delaktiga i familjens inköp. Vi har dock saknat studier som sammanför dessa ämnen. Syftet med denna uppsats är därför att skapa förståelse för hur barn uppfattar produktplacering i barnfilm.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas någon gång av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör även de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgängliga är kirurgisk behandling, strålbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling är om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer på sin cellyta.

Det är ingen överdrift att Reportrar utan gränser betraktar Mexiko som ett av världens farligaste länder för journalister. Det finns ingen säkerhet. Av enkäten framgår det att förtroendet för polisen är i princip obefintligt. Många journalister har blivit hotade och känner sig oroliga för sig själva och sina familjer. Ingen går säker i städerna Tijuana och Juarez.

Syftet med denna uppsats är att klargöra om bestämmelsen om befordringsfel i 32§ 2st. AvtL kan tillämpas på kommersiella avtal som sluts via e-post. Bestämmelsen tar enligt ordalydelsen sikte på när en viljeförklaring förvanskas till följd av telegrafering eller genom ett bud. Vid avtalsslut som sker via e-post anses parterna komma i direkt kontakt och då försvinner det som lagstiftaren ämnat, d.v.s. att felet inte berott på avsändaren själv.Av praxis framgår det att bestämmelsen om befordringsfel sällan åberopas för fel som uppkommer under befordran.

Demokratiuppdraget är ett komplext uppdrag som innebär att skolan ska förmedla och förankra grundläggande demokratiska värden hos eleverna. Dock står det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebär och hur det ska gå till, det är upp till varje skola och lärare att tolka. Syftet med den här fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielärare utefter frågeställningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut när det gäller innebörder av demokratiuppdraget samt när det gäller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielärare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gällande innebörden av demokratiuppdraget:? att demokratiuppdraget innebär förståelse för hur demokratiskt liv är som en helhetssyn,? att demokratiuppdraget innebär elevernas delaktighet och inflytande,? att demokratiuppdraget innebär att lära ett demokratiskt förhållningssätt genom kunskaper och övning och? att demokratiuppdraget innebär demokratiskt bemötande och demokratiska relationer,och tre uppfattningskategorier gällande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget:? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet,? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom läraren som demokratisk förebild och? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhälletTrots ett ringa urval av lärare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gällande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjälpt mig, och hjälper förhoppningsvis även läsaren, att få en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas på flera olika sätt. Faktumet att det kan tolkas på flera olika sätt kan tänkas vara hjälpsamt att reflektera över i samtal gällande demokratiuppdraget med kollegor och elever..

Inledning: Den vetenskapliga förankringen om mat och vin i kombination är låg. Upplevelsenav en måltid involverar alla de mänskliga sinnena, vilket således har gjort den svår att mäta.Hur stor roll spelar egentligen grundsmakerna och krävs det ytterligare element för att lyfta enkombination av mat och vin till högre höjder?Bakgrund: Förutom smaklökarna på tungan som bildar den grundläggande uppfattningen avdet vi stoppar i munnen, är det främst munkänsla och flavours som bidrar till helheten avsinnesupplevelsen av mat och dryck. Flavours är en kombination av det människan smakar,känner och luktar och det råder oenighet om hur stor vikten av flavours kontra grundsmakerär vid en kombination.Syfte: Författarna avsåg att undersöka vilken betydelse flavours respektive grundsmaker harför upplevelsen av mat och vin i kombination.Metod och material: För att kunna besvara syftet användes kvalitativa fokusgruppintervjuersamt en kvantitativ sensorisk analys i form av Temporal Dominance of Sensations (TDS).Resultat: Undersökningen visade att både fokusgrupperna och TDS-panelen vargrundsmaksorienterade i deras bedömningar. Likväl belyste fokusgrupperna att flavours hadeen viktig roll i att lyfta en kombination och ge den karaktär och komplexitet.

Problem: På dagens marknad finns det flera olika bankaktörer som konkurrerar om kunderna, vilket även gör att det blir större konkurrens mellan bankerna. Vad är det som tilltalar en kund att stanna kvar hos en bank och bli lojal mot den? SEB bör öka sin kundlojalitet, men själva innebörden av ordet kundlojalitet kan betyda olika saker för olika individer, vilket kan bli problematiskt i SEB:s kommunikation till kunderna.Syfte: Syftet är att undersöka hur SEB omvandlar kundlojalitet till att skapa och utveckla långsiktiga relationer i sitt dagliga arbete.Metod: Den metod som användes till denna studie var av kvalitativ karaktär, då författarna använde sig av intervjuer på anställda inom organisationen. Genom dessa intervjuer insamlades information till studiens empiri, som sedan analyserades tillsammans med den teori som presenterats i studien.Slutsats: Det kan vara lätt att få den uppfattningen att Relationsmarknadsföring (RM) är svart eller vit. Att antingen har ett företag lojala kunder eller så har dem de inte.

Konsumtionen av kosttillskott har ökat kraftigt i Sverige och då inte minst i form av vitamin- och/eller mineraltillskott (VMT). Dessa preparat används främst av kvinnor och tillräknas välgörande effekter som inte alltid är bevisade. Framförallt så är kosttillskotts fysiologiska effekter hos ungdomar inte helt fastställda.Syftet med detta arbete var att undersöka kvinnliga 18 till 19-åriga elevers användning av och uppfattningar om VMT. Vi ville även se ifall uppfattningarna om kosttillskott skilde sig mellan användare och ickeanvändare. Den metod som användes var en gruppenkät med öppna och fasta svarsalternativ vilken delades ut till 56 elever på två gymnasieskolor utanför Göteborg.Resultatet visade att ungefär en tredjedel av eleverna använde någon form av VMT och familj och vänner var deras främsta informationskällor.

Utifrån de två rättsliga avgörandena AD 2009 nr 50 och AD 2011 nr 30 har Arbetsdomstolen utvecklat ett mycket omdiskuterat förhållande mellan de två omplaceringsreglerna i 7 § 2 st. och 22 § LAS. Enligt domstolen skall arbetsgivaren vid hot om arbetsbrist, om detta är skäligt, söka omplacera till lediga arbeten i enlighet med 7 § 2 st. LAS. När denna skyldighet är uttömd och hotet mot arbetsbrist fortfarande kvarstår skall arbetsgivaren i ett andra steg övergå till att omplacera i enlighet med 22 § 4 st.

Är det så att revisorer och firmatecknare upplever att villkoren för revisionsuppdraget har definierats tydligare p.g.a. införandet av uppdragsbrev? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om auktoriserade och godkända revisorers uppfattning skiljer sig från firmatecknares för de små aktiebolagen, med avseende på uppdragsbrevets innebörd. Slutligen förklara de faktorer som möjligen påverkar. Uppsatsen genomfördes med ett positivistiskt synsätt och en deduktiv undersökningsansats. Målsättningen var att hela tiden förhålla oss objektiva och på ett öppet och oberoende sätt samla in kunskap.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka och belysa självskadebeteende, med ett särskilt fokus på unga män. Tidigare forskning innehåller få undersökningar där unga män är i fokus och den allmänna uppfattningen om självskadebeteende är att det främst drabbar unga kvinnor. Enligt studiens abduktiva arbetssätt utformades en hypotes vid studiens början om att unga män drabbas i större utsträckning än vad de framställs göra, samt att de hindras i deras väg mot ett bättre mående av att inte inkluderas som potentiella självskadare. Studien baseras på tidigare forskning samt semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma, inom forskning, behandling och föreningsarbete, som valdes ut genom snöbollsurval. Analysen utfördes med en teorilös utgångspunkt för att författarnas fördomar och förutfattade meningar inte skulle påverka. Analysförfarandet genomfördes utifrån en konventionell kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med detta arbete är att studera hur elevers uppfattning av variabelbegreppet utvecklas mellan årskurs 7 till 9. Internationella tester visar att svenska elever i årskurs 8 har svårt för det matematiska begreppet variabler samtidigt som skolverket har konstaterat att variabelbegreppet är viktigt för förståelsen av matematiken på gymnasienivå. Inom forskningsprojektet Concepts in Secondary Mathematics gjorde forskaren D. E. Küchemann på 1980-talet en klassificering av elevers uppfattning av variabelbegreppet.

Syfte och frågeställningar: Den här uppsatsens syfte var att ta reda på personalens upplevda hälsa och fysisk arbetskapacitet, fysiska krav i arbetet, samt motionsvanor inom Stockholms Stadsmission. Frågeställningarna var: Hur kan olika individers upplevda hälsa och fysiska krav i arbetet se ut inom skilda yrkesområden på ett och samma företag? Kan den fysiska arbetskapaciteten inom olika yrkesområden påverkas av motionsvanor? Kan rökning vara en faktor som påverkar upplevd hälsa och motionsvanor?Metod: Datainsamlingen bestod av enkätundersökning, stegmätning samt steptest för beräkning av syreupptagningsförmågan. Undersökningen omfattade 48 personer från tre arbetsområden: administration, butik och restaurang. De utgjordes av 31 kvinnor och 17 män i åldrarna 19 till 63 år med en medelålder på 38 ± 14 år.