Syftet med denna studie var att dels undersöka synen pÄ en skola för alla och dels att ta reda pÄ olika uppfattningar om fungerande arbetssÀtt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie Àr att det Àr av stor vikt att rektorer, lÀrare och specialpedagoger har kunskaper gÀllande vilket pedagogiskt förhÄllningssÀtt som lÀmpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssÀtt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att fÄ till ett fungerande arbetssÀtt mot eleverna.

Bakgrund: De fÄ undersökningar som finns om barns syn pÄ döden handlar i hög grad om sorg och sorgearbete och inte om döden som fenomen. Fokus för vÄr studie Àr hur barn uppfattar fenomenet döden. Det Àr ett Àmne som vi upplever hamnar i skymundan i skolan pÄ grund av att det ofta sammankopplas med sorgliga och hemska hÀndelser i livet.Syfte: VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ hur barn i förskoleklass respektive barn i Ärskurs tvÄ uppfattar fenomenet döden, för att pÄ detta vis se om det förekommer nÄgon skillnad i svaren beroende pÄ Älder. Vi undersöker om pojkar och flickors svar skiljer sig Ät, samt se hur media pÄverkar barnens svar. Utöver dessa kommer vi Àven sammanfatta de övriga pÄverkansfaktorer som vi kan se. Metod: Studien bygger pÄ intervjuer med barn i grundskolan pÄ tvÄ olika skolor dÀr Äldern varierar mellan 6-8 Är.

Syftet med studien var att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av hur barns sprÄk pÄverkar deras förvÀntningar. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 9 pedagoger frÄn fyra olika förskolor, som vidare analyserades hermeneutiskt. Studien visar pÄ att pedagogerna lÀgger vikt vid det verbala sprÄket och kroppssprÄket för att kunna kommunicera med barn. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna gav motsÀgelsefulla svar och att Äsikterna gick isÀr. Flera av pedagogerna berÀttade att barns sprÄk pÄverkar deras förvÀntningar och att de stÀller högre krav pÄ barn med verbalt sprÄk.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka gymnasielÀrare anvÀndning av och uppfattningarom digitala lÀrresurser i historieundervisningen utifrÄn ett didaktiskt och ett fenomenografisktperspektiv. Studiens frÄgestÀllningar var sÄledes: vad framhÄller lÀrare om de didaktiska frÄgornaavseende digitala lÀrresurser i undervisningen i undervisningen? och vilka uppfattningar har lÀrareav sina val av didaktiska frÄgor gÀllande digitala lÀrresurser? För att kunna behandlafrÄgestÀllningarna sÄ har bÄde enkÀt och intervju anvÀnts som metod. Genom anvÀndandet avenkÀt sÄ har en kvantitativ analys av empirin kunnat göras medan intervjuresultatet har analyseratskvalitativt med hjÀlp av fenomenografin som teoretisk ram. Empirin grundades pÄ 30enkÀtrespondenter och fem intervjuinformanters utsagor.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning vÀxt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rÀttigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvÀrlden ligger som grund för hur mÀnniskan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar ocksÄ hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken pÄverkan de anser att inflytande har pÄ barns utveckling och lÀrande, samt hur de menar att barn förstÄr att de har inflytande.METOD:Studien Àr kvalitativ, första frÄgestÀllningen utgÄr frÄn fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frÄgestÀllningar anvÀnds kvalitativ analys.

TrÀning Àr ett fenomen som vÀxt explosionsartat de senaste Ären. Fler personer Àn nÄgonsin Àr medlemmar pÄ ett gym och antalet gym blir fler och fler. Antalet motionstÀvlingar ökar, deltagarna Àr rekordmÄnga och tÀvlingar och lopp blir snabbt fulltecknade. TrÀnar man idag bara för att mÄ bra, eller finns det Àven andra drivkrafter? Studien Àr en kvalitativ studie dÀr intervjuer med Ätta stycken respondenter har genomförts.

"LÀraren har alltid sista ordet. Om elevers uppfattningar av hur deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck." Àr ett examensarbete pÄ 10 poÀng pÄ lÀrarhögskolan i Malmö av Jenny Rosengren. Det som föranlett arbetet Àr i första hand Rosengrens upplevelse av styrdokumenten som vaga betrÀffande hur elever kan utöva inflytande i skolan samt vad de kan fÄ vara med och bestÀmma om. Arbetets syfte Àr att konkretisera elevinflytande genom att förtydliga demokratins grÀnser och möjligheter i klassrummet. Arbetet svarar pÄ följande frÄgestÀllning: Hur upplever elever att deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck? Arbetet utgÄr frÄn enskilda intervjuer med sex elever.

Syftet med vÄr studie var att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljön och dess betydelse för barns lÀrande i förskolan. Med inspiration frÄn fenomenologin har vi utfört kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare pÄ fem olika förskolor. FrÄgestÀllningarna vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vad har pedagoger för uppfattning kring arbetet och utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Hurdana uppfattningar har pedagoger om vad som kÀnnetecknar en god fysisk inomhusmiljö? Hur uppfattar pedagoger den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande? Resultatet pÄvisar att den fysiska inomhusmiljön Àr en grundsten för att allt annat ska fungera och vid utformningen sÄ tas utgÄngspunkten i barngruppens intressen och behov. En god fysisk inomhusmiljö ska vara lustfylld och locka barnen till att vilja leka.

Syftet med denna studie var att undersöka vad ett urval högstadielÀrare i idrott och hÀlsa har för uppfattningar om och erfarenheter av motivationsarbetet och dess betydelse. FrÄgestÀllningarna som besvarades var, vilka uppfattningar lÀrarna i vÄr studie har om motivationsarbetets betydelse för elevernas deltagande samt vad lÀrarna har för erfarenheter av att motivera elever till att delta i undervisningen. Studien har utgÄtt frÄn sjÀlvbestÀmmandeteorin. För att besvara frÄgestÀllningarna har intervjuer genomförts med fem lÀrare. Intervjuerna spelades in och transkriberades ortografiskt, det vill sÀga att uttalandena skrevs ned ordagrant.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Gymnasiereformen GY11 (SFS 2010:2039) innebar flera förÀndringar för den nationella gymnasieskolan. Ett program som förÀndrades i karaktÀr och omfattning var teknikprogrammet, ett program nu har en pedagogisk utmaning för befintliga och blivande tekniklÀrare att frÀmst utbilda morgondagens tekniker och ingenjörer - inom kort vÀntas 18 000 ingenjörer behövas i Sverige. Betraktar man examensmÄlen för teknikprogrammet kan framför allt fyra av de flera ingÄende aspekter sammanfattas till följande utifrÄn examensmÄlens egen formulering; "Utbildningen ska dÀrför utveckla elevernas förmÄga att analysera och förstÄ tekniska system?.Med det i Ätanke sÄ lyfter modern forskning fram att det teknikdidaktiska hantverk som ska förmedlas ut i klassrummen gÀllande diskussioner om system krÀver att den undervisande lÀraren har vÀl förtrogna kunskaper om tekniska system. Som sÄdant Àr det den enskilde lÀraren som med sin Àmnesdidaktiska insikt kan avgöra vilka aspekter av tekniska system som Àr av relevans att förmedla, och vart fokus ska vara i undervisningen.Det övergripande syftet med denna studie Àr att bidra till den kontinuerliga teknikdidaktiska forskningen kring studien av socio-tekniska systemuppfattningar.

Titel Slaget om skolpengen ? En intervjustudie av fyragymnasierektorers uppfattningar om gymnasiemarknaden och gymnasiemarknadsföring i GöteborgFörfattare Anders PÄlssonKurs InterdisciplinÀrt examensarbete inom lÀrarprogrammet.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs Universitet.Termin Höstterminen 2013Handledare Jan StridSidantal 61sSyfte Undersöka hur gymnasierektorer ser pÄ gymnasiemarknaden och gymnasiemarknadsföring i Göteborg.Metod Kvalitativa informantintervjuerMaterial Transkriberade informantintervjuer med tvÄ kommunala rektorer och tvÄ friskolerektorer pÄ verksamma gymnasieskolor i Göteborg.Huvudresultat Resultatet pekar bl.a. pÄ att rektorerna anser att gymnasiemarknadsföringen i Göteborg har blivit mer informativ och att de reklamiska inslag som uppges ha varit vanliga under början av 2000-talet upplevs ha blivit fÀrre, detta trots att gymnasiemarknaden idag beskrivs som hÄrdare ÀnnÄgonsin. Resultatet indikerar ocksÄ att rektorerna anser att skolans rykte Àr avgörande för att lyckas som skola och att personliga möten pÄ mÀssor och öppna hus med blivande eleverÀr överlÀgset andra kampanjmetoder..

Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lÀrande dÄ den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vÄr studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lÀrande i utemiljön. I studienanvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrÄn en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lÀrande dÄ barnen ges möjlighet att trÀna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lÀrande innehÄll samt att den frÀmjar barns hÀlsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptÀckare och observatör.

Syfte: Syftet med studien har varit att belysa pedagogers varierande uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan. FrÄgestÀllningar:? Vilka behov av specialpedagogiska insatser identifieras av pedagoger?? Vilket innehÄll beskriver pedagoger att specialpedagogiska insatser har i förskolan?? Hur beskriver pedagoger betydelsen av specialpedagogiska insatser?Teori: Studiens teoretiska ram har inspirerats av fenomenografin vilket ses som andra ordningens perspektiv, och handlar om hur nÄgon upplever nÄgot. Fenomenografi som ansats har utgÄngspunkten att beskriva variationer i olika sÀtt att uppfatta ett fenomen. Det empiriska materialet i studien grundar sig pÄ pedagogers uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan.Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr fokusgruppintervjuer tillsammans med intervjuguide, innehÄllande fem olika typer av frÄgor.