MÄnga konsumenter Àr idag mycket hÀlsomedvetna och önskar att Àta en hÀlsosam kost, men möter i sin vardag ett flertal problem. Livsmedelsval kan handla om stÀllningstaganden och identitet, prismedvetenhet och miljömedvetenhet. MÄnga faktorer pÄverkar synen pÄ vad som Àr en hÀlsosam kost. Livsmedelsvalet blir dÀrför ett komplext vardagsproblem för konsumenten. Det pÄverkas i viss mÄn av begrepp frÄn den mediala debatten kring livsmedel, kost och hÀlsa.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus kan drabba vem som helst och om det o?verga?r till fo?rva?rvat immunbristsyndrom kan sjukdomen bli do?dlig. Stigma a?r ofta fo?rknippat med sjukdomen och uppfattas av ma?nga sjuka som skam och skuld. Sjuksko?terskan har en betydelsefull roll vid mo?tet med patienter som har denna diagnos.

Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att studera vad lÀrare och dÄ specifikt lÀrare som ocksÄ Àr idrottsledare har för uppfattningar nÀr det gÀller ledarskap. Det kommer stÀndigt nya teorier inom ledarskapsbegreppet sÄ dÀrför behöver man kontinuerlig utbildning i detta omrÄde. Arbetet bestÄr av litteraturstudie och en empirisk studie i form av intervjuer med sex lÀrare dÀr jag söker svaren till mina frÄgestÀllningar. Min litteraturgenomgÄng delar jag upp i tre delar, lÀrares ledarskap, ledarskap inom idrotten och fyra perspektiv pÄ ledarskap. I diskussionen har jag utgÄtt ifrÄn mina frÄgestÀllningar och det övergripande syftet med arbetet.

Sammanfattning Titel: K2-reglerna ? En studie av uppfattningar kring förenkling Författare: Malin Hanson och Malin LythHandledare: Stefan Schiller Bakgrund: Dagens regelverk för bÄde redovisning och beskattning har under de senaste Ären blivit allt mer komplexa. Denna komplexitet har, tillsammans med andra faktorer sÄsom nÀringslivets struktur och ökade administrativa kostnader, bidragit till att efterfrÄgan pÄ förenklade redovisningsregler har ökat. BokföringsnÀmnden (BFN) har dÀrför pÄbörjat ett förenklingsprojekt, det sÄ kallade K-projektet, som Àmnar dela in alla företag i olika storlekskategorier. Parallellt med projektet har Àven en statlig utredning angÄende sambandet mellan redovisning och beskattning gjorts och utredningen föreslÄr att sambandet avskaffas.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Introduktion: Den perioperativa omvÄrdnaden dÀr operationssjuksköterskan ingÄr innefattar faserna före, under och efter operation och kan ses som ett arbetssÀtt. Perioperativ omvÄrdnad har utarbetats under 1990-talet. ArbetssÀttet har inte efterlevts i nÄgon stor grad trots positiva effekter för patienter och personal. Operationssjuksköterskans arbete Àr fortfarande övervÀgande traditionellt, med fokus pÄ tiden dÄ patienten Àr sövd och opereras. VÄrdenhetschefers och sektionsledares uppfattningar om den perioperativa omvÄrdnaden har betydelse för hur arbetet bedrivs pÄ operationsavdelningar.

Att lÀra sig lösa matematiska problem kan ta lÄng tid för en del elever, men det Àr en förmÄga som eleverna ska utveckla enligt lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Det kan dÀrför vara en bra idé att börja arbeta med problemlösning redan i förstaklass. Syftet med detta examensarbete var att kvalitativt undersöka hur tre lÀrare arbetar med problemlösning i matematik, vad problemlösning Àr för dem och vad de ser för möjligheter respektive svÄrigheter i arbetet med problemlösning. De tre lÀrarna i min studie undervisar för tillfÀllet i Ärskurs 1 men alla har tidigare arbetat i Ärskurs 5. DÀrför valde jag att fokusera pÄ skillnaden frÄn att arbeta med problemlösning i Ärskurs 1 mot Ärskurs 5.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och rektors uppfattningar om att lÄta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero pÄ att mÄlet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning Àr att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag anvÀnt mig av Àr en kvalitativ metod dÀr jag genomfört intervjuer med fyra lÀrare och en rektor pÄ en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror frÀmst pÄ fyra orsaker, brist pÄ diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist pÄ diskussion gÀllande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristÄende frÄn varandra och att det beror pÄ lÀrares och rektors egna instÀllningar, uppfattningar och kompetens..

Studien behandlar hur individers uppfattningar formuleras kring fysisk aktivitet jÀmfört med sunda kostvanor, en kunskap som Àr en viktig byggsten inom det tvÀrvetenskapliga omrÄdet Kost och friskvÄrd. Dessa livsstilsfaktorer, som ingÄr som förÀndringsmÄl i den svenska folkhÀlsopolitiken och som har en stor betydelse för hÀlsan och förebyggande av vÀlfÀrdssjukdomar, kan i hög grad pÄverkas av individen sjÀlv. Den fysiska aktiviteten avtar med Äldern och dÀrför behövs förebyggande insatser för att minska den fysiska inaktiviteten hos vuxna. Pensioneringen Àr ett avgörande skede och dÀrför Àr individer 45-64 Är en viktig grupp att pÄverka. Studien fokuserade dÀrför pÄ denna Äldersgrupps uppfattningar inklusive en analys av drivkrafterna för ett förÀndrat beteende vad avsÄg ökad fysisk aktivitet.Fokusgruppsintervjuer anvÀndes som metod.Resultatet visade pÄ en bred och nyanserad bild av uppfattningar.

Bakgrund: Det finns ingen enhetlig definition av komplementa?r alternativ medicin (KAM). Det visar sig att anva?ndandet av KAM o?kar hos befolkningen i va?rlden. Det finns ett stort informationsutbud pa? internet vilket kan leda till risker fo?r patienter vid felaktig information.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring flersprÄkighet. De frÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn Àr följande: Hur uppfattar pedagoger att de förhÄller sig till flersprÄkighet och hur uppfattar pedagoger att de stödjer flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vi genomförde en kvalitativ undersökning i form av intervjuer dÀr totalt fyra pedagoger intervjuades. I undersökningen har vi en fenomenografisk ansats, vilket innebÀr att vi inte letat beskrivningar av hur nÄgonting Àr, utan hur det uppfattas. Resultatet visar att pedagoger har svÄrigheter med att definiera begreppet flersprÄkighet och ser det som ett samlingsnamn till flera olika begrepp.

Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra tvÄ mindre skolor i södra Sverige i deras preventiva arbete inom skolfrÄnvaro. FrÄgan stÀlldes om de olika professionernas uppfattningar skiljer sig frÄn varandra och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt skolornas och deras preventiva arbete mot skolfrÄnvaro skiljer sig Ät.En hermeneutisk utgÄngspunkt anvÀndes dÄ respondenternas egna tankar och förstÄelser Àr av intresse. Vi har dÀrför anvÀnt oss av vinjettmetoden, dÄ vi fann denna metod mest lÀmpad för att skapa ett flytande samtal.VÄrt resultat visar att förÀldrar spelar en stor roll i ungdomens motivation till skolan och dÀrmed ocksÄ motivationen till att nÀrvara pÄ lektioner. Resultatet visar ocksÄ att skolpersonalens relation Àr av betydande grund, förtroendet för dessa Àr en vital del i elevens utveckling.Slutsatserna Àr att förÀldrar, skola och övriga aktörer behöver samarbeta för att frÀmja elevens nÀrvaro..