Syftet med undersökningen var att studera lärares egna uppfattningar om hur de arbetar med att främja elevers positiva självbild samt studera om lärarnas egna uppfattningar om elevernas självbild påverkar bedömningen av eleverna i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av sex semistrukturerade intervjuer bland lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare år. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs utav Meads spegelteori, teorier om sociala jämförelser samt Vygotsky och det sociokulturella perspektivet. Gemensamt för teorierna är deras betoning på omgivningens inverkan på en persons självutveckling. Därutöver redogör forskningsbakgrunden för litteratur och forskning som anses relevant för studiens syfte, där bland annat de nationella styrdokumenten, undervisningsklimatet samt flow belyses.

AbstractExamensarbete inom Lärarprogrammet LP01Titel: Erfarenhetsbaserat lärande - Lärares uppfattningar och förståelser av att använda eleverserfarenheter och upplevelser i undervisningen.Författare: Jessica WindströmTermin och år: VT´14Kursansvarig institution: Göteborgs Universitet, Sociologiska institutionenKurs: LAU 390Handledare: Birgitta KullbergExaminator: Hans RystedtRapportnummer: HT12-2920-060_____________________________________________________________________________Nyckelord och nyckelbegrepp: Elevers erfarenheter i undervisningen, lärares uppfattningar ocharbetssätt, sociokulturellt perspektiv, fenomenografiskt förhållningssätt, progressivt, levandegöra,livslångt lärande, skolan- en del av samhället, gränsöverskridande undervisning, det livsvidalärandet, undervisningsbaserat lärande.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att synliggöra lärares uppfattningar av möjligheter och fördelar medatt arbeta erfarenhetsbaserat i undervisningen, det vill säga av att basera undervisningenpå elevernas tidigare erfarenheter och nyvunna upplevelser. Studiens frågeställningar är;Hur uppfattar lärare att de arbetar erfarenhetsbaserat? Varför skall man, enligt lärarna,undervisa erfarenhetsbaserat? Vad uppfattar lärarna att man bör tänka på då man arbetarerfarenhetsbaserat?MetodStudien är kvalitativ och har lärarens perspektiv. Metod och material som använts ärfrågeformulär med öppna/autentiska frågor, som besvarats av 15 lärare via mail samtlitteratur och forskning av vikt för ämnet.ResultatResultatet visar att om man som lärare i sin undervisning levandegör undervisningen,arbetar gränsöverskridande mellan teori och praktik, utgår från elevernas erfarenheter,dvs. förförståelser och behov och låter eleverna lära genom att använda sin eller sinalärstilar, kan eleven tillgodogöra sig och utveckla kunskapen mot en livslång och livsvidsådan.Studiens betydelse för lärarverksamhetenStudien avser att bidra till en utveckling av lärarverksamheten så att undervisningenvarieras enligt gällande styrdokument, Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr11) i vilkenanvändningen av elevernas erfarenheter i undervisningen poängteras.

Syftet med denna studie är att belysa samhällskunskapslärares uppfattningar om andraspråkselevers framgång i samhällskunskapsämnet på gymnasiet. Studien kartlägger vilka faktorer som är avgörande för framgång och hinder för framgång, samt vilka insatser som skolor gör för att hjälpa andraspråkselever att bli framgångsrika i samhällskunskap. Data framtas i form av samtalsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare på tre gymnasieskolor. De faktorer som påvisade både framgång och hinder var motivation och språkbehärskning. Lärarna menade att motivation var en nödvändig ingrediens för att överkomma många av de hinder som kunde förekomma.

Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för sex- och samlevnadsundervisningen.

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det är att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan är tänkt att syfta framåt och bör ge eleven insikt i det egna lärandet. Den ska också vara ett hjälpverktyg för såväl elev, lärare som vårdnadshavare i strävan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala målen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgår från tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan påverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, är att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas målmedvetenhet och hur denna påverkas av användandet av utvecklingsplanerna.

Tack vare ständigt förbättrade metoder för diagnostisering ökar antalet patienter med diagnosen cancer. Syftet: Syftet var att belysa cancerpatienters uppfattning om sjukdomen cancer utifrån ett kulturellt perspektiv. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie. Databassökning gjordes i PubMed och CINAHL. Resultaten i studien byggde på tio valda artiklar.

Syftet med denna studie var att undersöka kunskap och uppfattningar om papperslösas tillgång och rätt till vård hos personal inom öppen hälso- och sjukvård i Landstinget i Uppsala län. Ett ytterligare syfte var att undersöka om information kring handhavandet av papperslösa finns på arbetsplatserna, vad personal i så fall anser om detta, samt vad de önskar för information. Studien är av en deskriptiv design med kvantitativ ansats. 86 anställda vid vårdcentraler i Uppsala län besvarade enkäter med frågor angående kunskap och uppfattningar om lagstiftning samt tillgång till och önskan om information gällande papperslösa. Insamlad data har sammanställts i Microsoft Excel och presenterats i tabeller och diagram. Resultatet av studien tyder på att det finns en kunskapsbrist bland personal inom öppen hälso- och sjukvård angående lagstiftningen om papperslösas tillgång till sjukvård. Enligt de medverkandes vetskap finns ingen information tillgänglig på arbetsplatsen gällande papperslösa, och så gott som alla önskar information av något slag.

The work with this paper began with a belief that the permission aspect plays acrucial part when it comes to consumers perceptions of marketing through E-mailand SMS - especially when it comes to advertising that is received through a devicethat the consumer has a strong personal relationship with. The questions to beinvestigated was: "How do users of computers and mobile phones feel aboutadvertisement received through E-mail and SMS?" and "In what way does the usersrelationship to the computer or mobile phone affect how they feel about theadvertisement?". The study was based on a questionnaire as well as an analysis of theresponses in combination with previous research on the subject.The results showed that the majority of the respondents from this papers surveywere found to have a negative attitude toward advertisement through both E-mail andSMS. However, the respondents turned out to have a slightly higher tolerance foradvertisement through E-mail than towards advertisement through SMS.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

SammanfattningI den nya läroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste årens studier rörande matematisk kommunikation har främst behandlat språklig progression, interaktion och matematiska diskurser. Däremot saknas forskning kring hur lärare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lärares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmåga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning och tre intervjuer.

Titel: ?Sen ser jag boken lite som skräpmat. Man bara trycker ner den för att det ska ta slut fort". Enkvalitativ studie om kvinnors uppfattningar om fenomenet Fifty shades of GreyFörfattare: Anna BorglinKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2013Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 32 (exklusive bilagor)Antal ord: 11 005Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnors uppfattningar om fenomenet Fifty shadesof Grey som ett fall av populärkultur efter boken Fifty shades of Grey.Metod: Kvalitativ metod i form av en receptionsanalysMaterial: Kvalitativa intervjuer med sju kvinnorHuvudresultat: Resultatet visar att kvinnorna uppfattat innehållet i boken Fifty shades of Grey (2011) och KappAhls underklädesreklam Fifty shades of Grey by KappAhl (2013) på olika sätt.Reaktionerna kring hur förhållandet man-kvinna beskrivs skiljer sig åt, likaså bilden av kvinnan som beskrivs.

Både genusforskning och jämställdhetsforskning visar att flickor och pojkar möts och behandlas på olika sätt beroende på vilket kön de tillhör. Genus beskrivs som något som konstrueras socialt, vilket i sin tur innebär att könsmönster är något som är möjligt att förändra. Enligt Läroplan för förskolan ska pedagoger arbeta för att motverka dessa traditionella könsmönster. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar kring jämställdhet i förskolan och deras tolkning av uppdraget. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där fyra pedagoger i förskolan intervjuats.

BAKGRUND:I min bakgrund har jag valt att redogöra för tidigare forskning som jag anser relevant för minundersökning. Jag beskriver den definitionsproblematik som råder gällandeintegreringsbegreppet i skolan och presenterar även forskning kring de några av de faktorersom påverkar ämnesintegrering i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger, i de tidigare skolåren, uppfattarämnesintegrering av engelska i skolan.METOD:Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod, med tre halvstrukturerade intervjuer somredskap. Jag valde denna form av intervju då jag ville erbjuda de lärare jag intervjuade frihetatt uttrycka sig med sina egna ord. Intervjuerna genomfördes med tre lärare på tre olikaskolor.RESULTAT:Mitt resultat visar hur de tre pedagogerna uppfattar ämnesintegrering av engelska, vilkaämnen de anser bäst kan integreras med engelska och, faktorer de menar påverkaranvändandet av detta i klassrummet samt hur pedagogernas uppfattning av ämnesintegreringpåverkar deras användning av detta i klassrummet..

Socialstyrelsen beskriver en kommande brist på operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att färre sjuksköterskor väljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstående, och det kan vara en orsak till det låga intresset att välja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien är genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingångsfråga. Data är analyserat med manifest innehållsanalys.

Syftet med den här studien är att belysaförskollärarnas uppfattningar kring understödjandet av läsförståelse i förskolan. Studien är en kvalitativ studie som baseras på en hermeneutisk ansats. Det innebär i denna studie att tolka förskollärares uppfattningar kring läsförståelse i förskolan. Metoden som har använts för datainsamling är halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollärare verksamma i förskolan.