Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur nÄgra elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen Àr gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktÀr, vilket innebÀr att elevernas utsagor jÀmförs i analysen med resultat frÄn en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger pÄ sju semi-strukturerade intervjuer med elever frÄn Ärskurs nio. Intervjumaterialet Àr transkriberat och kategoriserat utifrÄn den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys Àr gjord utifrÄn elevernas och lÀrare frÄn en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jÀmförelse med bl.a.

Syftet med denna studie var att undersöka vad blivande sÄngpedagoger har för uppfattningar rörande sambanden mellan sÄng och hÀlsa. Genom att göra semistrukturerade kvalitativa intervjustudier sökte jag efter mer kunskap om sÄng och hÀlsa via deras uppfattningar.I min studie tar jag upp tidigare forskning som bland annat visar att sÄngaktivitet har en positiv effekt pÄ den som sjunger. I denna uppsats fÄr lÀsaren ta del av tre blivande sÄngpedagogers syn pÄ ambition, identitet och sjÀlvkÀnsla i förhÄllande till sÄng men ocksÄ en övergripande uppfattning om hur sÄngen pÄverkar hÀlsa bÄde negativt och positivt.Resultatet av min studie visar att det finns samband mellan sÄngaktivitet och hÀlsa. Dessa samband Àr tÀtt kopplade till varandra och resultatet visar bÄde negativa och positiva effekter pÄ hÀlsan för den som sjunger. KÀrnan visar att sÄngaktivitet Àr djupt knutet till identitet.Studien kan bidra med kunskap som gör det lÀttare för sÄngpedagoger och andra sÄngintresserade att arbeta hÀlsofrÀmjande..

Abstrakt Olsson, Maria (2011) Elevers uppfattningar av ÄtgÀrdsprogram. (StudentsŽ reflections about their Individual Educational Plan). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur elever uppfattar sina ÄtgÀrdsprogram samt att analysera hur deras medvetenhet kring ÄtgÀrdsprogram ser ut. Vet eleverna vad ett ÄtgÀrdsprogram innebÀr, och fÄr eleverna det stöd de anser att de behöver för att klara sitt skolarbete? Min undersökning har baserats pÄ enkÀter med bÄde slutna och öppna svarsalternativ.

I kursplanerna för gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram förekommer begreppet ?erfarenhet? pÄ ett flertal stÀlle. Detta begrepp Àr inte definierat i styrdokumenten av skolverket vilket gjorde det intressant att studera nÀrmare. Syftet med denna studie Àr dÀrför  att beskriva yrkeslÀrares uppfattningar av kursplanernas begrepp ?erfarenhet? som ingÄr i gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram. OmvÄrdnadsprogrammet förÀndrades under 1990-talet och praktiken ersattes av APU = Arbetsplatsförlagd utbildning.

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. TvÄ skilda synsÀtt pÄ elever och elevers svÄrigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsÀtt Àr varandras motsatseravseende om det Àr eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembÀrare. De bÄda synsÀtten fÄr konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sÀttet att möta elevenssvÄrigheter i skolan har varit specialundervisning, dÀr sÀrskild trÀning,speciella ÄtgÀrder och kategorisering/sÀrskiljning av elever varitframtrÀdande.

Studien omfattar intervjuer med pojkar i Äk9 som studerar respektive har hoppat av sina studier i moderna sprÄk. Den beskriver och analyserar deras uppfattningar av moderna sprÄk och hur dessa speglar sig i pojkarnas val att hoppa av eller fullfölja sina sprÄkstudier. Situationen i de svenska grundskolorna bekrÀftar tidigare ?internationell forskning som uppmÀrksammar att antalet pojkar som lÀser frÀmmande sprÄk sjunker reellt nÀr Àmnet inte lÀngre Àr obligatoriskt. VÄra intervjuer med pojkar i Äk9 beskriver en liknande uppfattning dÀr eleverna vÀljer moderna sprÄk i Äk6 för att de anser att de mÄste göra ett sprÄkval, alltsÄ uppfattar Àmnet som obligatoriskt, och senare tar lÀtt i ansprÄk möjligheten att hoppa av sprÄkstudierna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers instÀllningar till matematik samt deras tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de löser matematikuppgifter av olika svÄrighetsgrad. Undersökningen vi genomfört bestÄr av tvÄ delar; en enkÀtundersökning utformad som ett prov och semistrukturerade intervjuer. Resultaten ledde oss till följande slutsatser: motivationen Àr central för elevernas prestationer i matematik och att problemlösningsorienterad matematikundervisning bör vara kÀrnan i matematiken dÄ den ger möjligheten till att fÄ en djupare förstÄelse för matematiken i stort. Denna problemlösning bör vara utan specifika ramar och metoder för att skapa en frimodig och kreativ problemlösare. .

Arbetet syftar till att synliggöra nÄgra lÀrares uppfattningar, reflektioner och upplevelser om elever och information. I resultatet redovisas hur lÀrarna upplever elevers förmÄga att handskas med information och nÀr, var och hur de anser att eleverna trÀnar informationsfÀrdigheter. Dessutom redovisas lÀrarnas reflektioner kring elever, information och kunskap samt deras syn pÄ om ett undersökande arbetssÀtt kan underlÀtta arbetet med informationsfÀrdigheter. Resultatet grundar sig pÄ en kvalitativ forskningsintervju dÀr fyra lÀrare frÄn en skola i Linköping deltog..

Syftet med vÄr studie var att genom observationer och intervjuer undersöka pedagogers och elevers uppfattningar om sin fysiska klassrumsmiljö samt dess pÄverkan. Med begreppet fysisk klassrumsmiljö menar vi hur ett klassrum Àr inrett och möblerat. Vi har arbetat utifrÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur kan pedagoger och elever pÄverka sin egen klassrumsmiljö?? Hur anser pedagoger att eleverna pÄverkas av klassrumsmiljön?? Vad har elever och pedagoger för uppfattningar om sitt klassrum?Vi har observerat 4 olika klassrumsmiljöer pÄ tvÄ olika skolor, en landsortsskola och en stadsskola, och sedan intervjuat 8 elever och 4 pedagoger. Studien visar att pedagoger och elever har möjligheter att pÄverka sin miljö, men det krÀver ett stort engagemang, idérikedom och till viss del ekonomiska förutsÀttningar.

SAMMANDRAGUnder min pÄgÄende lÀrarutbildning i samhÀllskunskap har omrÄdet demokrati kommit att fÄnga mitt intresse och eftersom det Àr gymnasielÀrare jag skall bli sÄ intresserar jag mig sjÀlvklart för gymnasieelevers uppfattningar av demokrati. Detta Àr vad detta examensarbete kommer att beröra. Hur uppfattar vÄra gymnasieelever demokratibegreppet och finns det nÄgon skillnad mellan hur tjejer och killar ser pÄ demokrati?Robert Dahl lyfter fram nÄgra kriterier som han menar borde vara uppfyllda för att demokrati skall rÄda men hur vÀl stÀmmer dessa och gymnasieelevers uppfattningar av demokrati överens?Jag har gjort min undersökning i tvÄ klasser pÄ en gymnasieskola, en med tjejer och en med killar. Metoden jag anvÀnt för min undersökning Àr att jag delat ut en öppen frÄga till eleverna att besvara.Jag menar att merparten av eleverna finner det viktigast att fÄ vara med att pÄverka/bestÀmma och att fÄ vara med att rösta.

Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ?lder och k?nnetecknas av sm?rta, vilket p?verkar vardagen. Globalt uppskattas cirka 10?% av kvinnor leva med sjukdomen, motsvarande 190 miljoner kvinnor, och i Sverige ber?knas omkring 250?000 kvinnor vara drabbade. Sjuksk?terskan har en central roll i att ge st?d, information och personcentrerad v?rd.

Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i pedagogers uppfattningar kring de utagerande barnens agerande i förskolans miljö och vad som pÄverkar att barnen blir utagerande. I bakgrunden finns tidigare forskning som Àr gjord kring detta Àmne. VÄr kvalitativa studie gjordes med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer i tvÄ arbetslag med tre pedagoger i varje arbetslag. Undersökningen gjordes i tvÄ olika kommuner. Vi intervjuade varje arbetslag en gÄng.

Syftet med vÄr studie var att beskriva verksamma lÀrares uppfattningar om elevernas kunskaper och undervisningsmetoder i matematik. Bakgrunden kommer behandla vad styrdokument, tidigare forskning och lÀrandeteorier sÀger om elevers kunskaper och undervisningsmetoder i Àmnet matematik. Studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer som genomfördes med verksamma lÀrare i LuleÄ kommun. Samtliga av de intervjuade lÀrarna har uppfattningen om att elever har svaga baskunskaper i matematik och majoriteten anser att elevernas kunskaper i matematik har försÀmrats under deras yrkesliv, framförallt ses en försÀmring sedan mitten av 90-talet. Vad gÀller undervisningsmetoderna sÄ har hÀlften anvÀnt sig av samma metoder genom hela yrkeslivet och de resterande har varierat undervisningsmetoderna..

Bakgrunden till detta arbete var att vÄr hÀlsouppfattning pÄverkas av en mÀngd faktorer. Inom familjer var detta nÄgot som starkt relaterades till övriga familjemedlemmars vÀlmÄende och vÀlbefinnande. Inom den pediatriska vÄrden beskrevs samarbete mellan patienter, förÀldrar och vÄrdpersonal som en viktig faktor. Denna familjecentrerade vÄrd kunde, beroende pÄ hur den fungerade, pÄverka samtliga parters uppfattningar och upplevelser pÄ positiva och negativa sÀtt. Denna litteraturstudies uppgift var att undersöka hur den pediatriska vÄrden pÄ sjukhus fungerade i praktiken med syftet att belysa patienters, förÀldrars och vÄrdares uppfattningar och upplevelser av pediatrisk omvÄrdnad.