I studien studeras lÀrares och elevers uppfattningar gÀllande positiv feedback. Studien skapar djupare förstÄelse om positiv feedback samt jÀmför lÀrares och elevers uppfattningar. I studien har kvalitativa respondentintervjuer med informantkaraktÀr anvÀnts som metod. Intervjuerna har utförts pÄ en skola dÀr tre lÀrare samt sex elever intervjuats. En ortografisk transkriberingsmetod har anvÀnts dÄ vi har transkriberat intervjuerna för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet.

Avgörande för ett företags framgÄng Àr att genom varumÀrken differentiera sig frÄn konkurrenters alternativ pÄ marknaden. I samband med ett varumÀrke Àr positionering i konsumenters medvetande en viktig aspekt dÄ varumÀrkets position avspeglar konsumenters uppfattningar. Med uppsatsen avser vi undersöka hur en ompositionering av ett varumÀrke kan pÄverka konsumenters uppfattningar. Vi analyserar ompositioneringens pÄverkan med hjÀlp av att utveckla immateriella dimensioner av brand equity som varumÀrkesmedvetenhet, upplevd kvalitet och mÀrkesassociationer. Vi har valt att uppfylla syftet genom att anvÀnda oss av ett fallföretag.

Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angÄende styrd lek i grundskolans tidigare Är. För att fÄ en fördjupad förstÄelse av pedagogers förestÀllningar om styrd lek, samt för att fÄ en beskrivning av hur de anvÀnder sig av lek i verksamheten, anvÀndes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare Är. Dessa pedagoger var slumpmÀssigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig Ät. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn pÄ styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka och belysa elevers och lÀrares uppfattningar om matematik i anvÀndningen av guldmaterialet kopplat till matematikböckerna i en VÀstsvensk Montessoriklass.Bakgrund: De teoretiska utgÄngspunkterna innehÄller en redovisning av Lpo 94 samt kursplaner i matematik men Àven utvalda delar kring Maria Montessori och hennes pedagogik. Följt av relevant litteratur och tidigare forskning kring matematik- undervisningen med inriktning pÄ laborativ matematik.Metod: Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr empirin bygger pÄ intervjuer. Undersökningen grundar sig pÄ Ätta stycken elevers samt tvÄ lÀrares uppfattningar. Kvalitativ metod kÀnnetecknas genom att upplevelser, uppfattningar, egenskaper, erfarenheter undersöks för att förstÄ egenskaper av det fenomen som undersöks.Resultat: I resultatet framgÄr det att matematikböckerna har en central roll i matematikundervisningen och eleverna har svÄrigheter att relatera matematiken till deras vardag. Det andra som framkommer Àr att guldmaterialet bidrar till att eleverna fÄr en ökad abstraktionsförmÄga.

Detta examensarbete har vÀgletts av följande syfte och frÄgestÀllning: Genom att undersöka hur lÀrare i tre F-6 skolor uppfattar arbetsmaterialet MultiMatte, syftar studien att söka spegla lÀrares uppfattningar om arbetsmaterialet ?MultiMatte? ur ett didaktiskt perspektiv.Kvalitativa intervjuer har sedan genomförts med sex stycken lÀrare. Inspirerade av den reflexiva intervjun har vi analyserat och tolkat lÀrarnas uppfattningar om MultiMatte och pÄ sÄ vis uppmÀrksammat deras Äsikter. LÀrarnas uppfattningar har sedan analyserats, först med hjÀlp av den lodrÀta analysen och dÀrefter den vÄgrÀta analysen. Svaren har sedan kategoriserats in i tre omrÄden som beskrivits och rubricerats som: utmÀrkande drag hos MultiMatte enligt de intervjuade lÀrarna, vilka följder fÄr det för lÀrare som anvÀnder sig av MultiMatte i sitt arbete och vilka följder fÄr det för elever som arbetar med MultiMatte.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om barns fria och styrda lek samt dess betydelse för utvecklingen. Hur beskriver personalen tillÀmpning av lek i förskolan? Vilka uppfattningar har förskolepersonalen om barns lek? Hur beskriver förskolepersonalen lekens betydelse för barns utveckling? I denna kvalitativa undersökning anvÀnde vi oss av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor dÀr 25 respondenter frÄn tvÄ olika orter deltog. Resultatet visade att en variation av den fria och styrda leken bör anvÀndas i verksamheten eftersom de kompletterar varandra och barnet fÄr möjligheten att utvecklas optimalt. Personalen var ocksÄ överens om att leken har stor betydelse för barns utveckling dÄ barnen kan stÀrka flera olika förmÄgor som till exempel det sociala samspelet.

Syftet med studien har varit att undersöka instrumentallÀrares erfarenheter av undervisning pÄ distans, och vidare deras uppfattningar av huruvida webbaserad distansundervisning som lektionsform Àr lÀmplig som ersÀttning för- eller komplement till traditionell undervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallÀrare som arbetar med distansundervisning. Resultatet visar att distansundervisning bör anvÀndas som ett komplement till traditionell undervisning, men nÀr traditionell undervisning inte Àr möjlig kan distansundervisning anvÀndas som ersÀttning..

Studien belyser uppfattningar om och av barn med ADHD samt uppfattningar av ADHD-diagnosens betydelse för undervisningen. Det empiriska materialet Àr insamlat genom kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats. Urvalet bestÄr av fyra personer som pÄ olika sÀtt har anknytning till skolan. Barn med diagnosen ADHD uppfattas som impulsstyrda, hyperaktiva och att de har koncentrationssvÄrigheter. En faststÀlld diagnos kan Ä ena sidan ses som en fördel dÄ den sÀtter ord pÄ barnets svÄrigheter, men Ä andra sidan kan den Àven ses som en nackdel eftersom att diagnosen kan ha en viss stÀmplande effekt.

Med vÄr studie har vi som mening att studera nÄgra förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska lÀrandemiljöns betydelse inomhus i förskolan. Samt vad Àr FörskollÀrarnas intentioner nÀr de utformar inomhusmiljön för barnen och hur utformas inomhusmiljön utifrÄn barns perspektiv. Vi anser att den fysiska inomhusmiljön i förskolan pÄverkar barnens lÀrande och utveckling via hur rummen Àr möblerade samt materialtillgÄngens tillgÀnglighet Àr. VÄr studie grundar sig pÄ en kvalitativ studie dÀr kvalitativa intervjuer, observationer, samt dokumentationer anvÀnds för att fÄ underlag till studien, ifrÄn tre förskolor. VÄr studie visade de olika FörskollÀrarnas uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande.

Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.

Detta examensarbetehandlar om barns uppfattningar om sin egen rörelse. Anledningen till denna undersökning Àr att barn i dagens samhÀlle Àr mer stillasittande och övervikten bland barn har ökat. Enligt lÀroplanen för förskolan ska förskolan strÀva mot att barn görs medvetna om vikten av god hÀlsa. Syftet med arbetet var att undersöka dels vad barn har för definition pÄ begreppet rörelse, dels undersöka hur barn upplever rörelsen pÄ förskolan och om de anser att det Àr viktigt med rörelse. Fjorton femÄriga barn intervjuades enskilt dÀr intervjun försöktes göras som ett samtal.

I dagens samhÀlle Àr stÀndig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshÀlsovÄrd. Konkurrensen ökar och företagen mÄste stÀndigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgÄngen Àr att utveckla de anstÀlldas kompetens. Syftet med studien Àr att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshÀlsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhÄllanden för lÀrande kan skapas. För att fÄ svar pÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer dÀr fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd.

Massmedia pÄverkar mÀnniskor bl.a. nÀr det gÀller matvanor och kan fÄ mycket att verka farligt. PÄ senare tid har det i media debatterats mycket om hur socker kan pÄverka hÀlsan i en negativ riktning. Ett alternativ till vanligt socker Àr syntetiska sötningsmedel. Dessa kan vara ett bra alternativ tillenergigivande sötningsmedel, för t.ex.

BAKGRUND: KrÀnkningar förekommer över allt i samhÀllet sÄ Àven i förskolan fast detinte borde förekomma. I Sverige finns det lagar och styrdokument som pedagoger i förskolanhar att rÀtta sig efter. Riktlinjerna i dessa beskriver det förhÄllningssÀtt förskolan skaföresprÄka. Barn blir pÄverkade av de pedagoger de möter och det Àr dÀrför av vikt att lyftafenomenet krÀnkning till diskussion och vidga kunskaperna.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om krÀnkandehandlingar i förhÄllandet mellan pedagoger och barn.METOD: Fenomenografi Àr en kvalitativ forskningsansats som Àr lÀmplig att anvÀnda vidstudier dÀr man vill beskriva mÀnniskors uppfattningar. MÄlet Àr att se de intervjuadesuppfattningar av ett visst fenomen och kategorisera dessa.

Studien utgÄr frÄn fem idrottslÀrares uppfattningar om tvÄ begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som Äterfinns i ett och samma mÄl i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94). De tvÄ begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det Àr lÀrarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras pÄ kvalitativa intervjuer dÀr idrottslÀrare besvarar frÄgor kring deras uppfattningar av begreppen och om mÄlet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte Àr insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur lÀroplanens uttryck och formuleringar pÄverkar idrottslÀraren..