Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ i vilken omfattning pedagoger anvÀnder Internet för att publicera dokumentation av barn i verksamheten, och hur delaktiga barnen Àr i dokumentationsprocessen. Vi vill ÄskÄdliggöra pedagogers uppfattningar om dokumentation som synliggörs pÄ Internet och vi hoppas att tillföra en synvinkel av hur delaktiga barn Àr i dokumentationsprocesser, dels det som synliggörs i förskolan men Àven det som publiceras pÄ Internet.För att fÄnga omfattningen av pedagogers anvÀndande av Internet i verksamheten samt deras uppfattningar ingick 63 förskollÀrare och barnskötare i en enkÀtstudie.Resultatet visar att det sker ett publicerande av dokumentation pÄ Internet som Àr bÄde öppet och slutet för allmÀnheten. En viktig slutsats Àr att barn inte alltid Àr helt delaktiga i dokumentationsprocessen och urval av material som ska publiceras samt att pedagoger inte alltid tÀnker pÄ de socioekonomiska förutsÀttningarna som rÄder i Sverige. Detta kan leda till att barn eller vÄrdnadshavare inte fÄr ta del av dokumentation dÄ det ibland förutsÀtts att alla har tillgÄng till Internet i hemmet..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrare arbetar med att synligöra lÀrandet och kunskapskraven i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien syftar Àven till att undersöka om elevernas uppfattningar av lÀrandet överensstÀmmer med det som deras lÀrare avser att lÀra ut.FrÄgestÀllningarna jag försöker besvara Àr: Hur arbetar lÀrarna med att kommunicera kunskapskraven i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur överensstÀmmer idrottslÀrarna och deras respektive elevers uppfattningar kring vilket lÀrande som sker i Àmnet?MetodStudien bygger pÄ en kvalitativ undersökningsmetod med ett brett urval lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa samt deras elever frÄn grundskolans tidigare Är. Studiens resultat bestÄr av svar frÄn totalt fyra lÀrarintervjuer och fyra elevgruppsintervjuer, med fyra elever i varje grupp.ResultatUndersökningen visade att det förekom skilda uppfattningar av lÀrandet i Àmnet idrott och hÀlsa. Somliga hade en vÀldigt ytlig och aktivitetsfokuserad syn pÄ lÀrandet, medan andras uppfattningar prÀglades av kursplanens kunskaps kvalitéer och förmÄgor.

ABSTRAKTTitelElevers uppfattningar av sexualundervisningen i skolanDetta Àr en C-uppsats inom pedagogik ifrÄn Högskolan i GÀvle institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.FörfattareMaria NylundSammanfattningUngdomar och unga vuxna i Sverige har i ett historiskt perspektiv ökat sitt risktagande i sexuella sammanhang. Ungdomar som varit delaktiga i sexualundervisning, fÄtt information och diskuterat frÄgor rörande sexualitet, relationer, könsidentitet med mera tar större ansvar nÀr det gÀller att skydda sig, vara tolerantare mot andra och öppnare i relationen till sina förÀldrar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad elever i Är 9, pÄ en skola i Södermanlands lÀn, hade för uppfattningar av sexualundervisningen som de deltog i under Är 7 ? 9. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar av sexualundervisningen, lÀrarens undervisningsteknik, sina pÄverkansmöjligheter samt i vilka Àmnen undervisningen förekom.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande lÀs- och skrivinlÀrningen. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur detta kan stÀllas i relation till sÄdant som kan tÀnkas pÄverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser pÄ lÀrande och hur de förhÄller sig till lÀroplanerna). För att ta reda pÄ detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande lÀs- och skrivinlÀrning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en fenomenografisk ansats, vilken Àmnar söka mÀnniskors uppfattningar om ett fenomen, gÄ in pÄ djupet av dessa och ocksÄ söka efter mÀnniskors olika uppfattningar. Vi har alltsÄ i vÄra intervjuer fokuserat pÄ variationen i utfallet.

Syftet med denna studie var att undersöka den fria leken i en förskoleklass ur genusperspektiv samt barnens uppfattningar av detta.De olika frÄgestÀllningarna som vi utgÄtt frÄn Àr:?Vilka olika aktiviteter vÀljer pojkar och flickor i den fria leken??Anser barnen att det finns olikheter i pojkars och flickors fria lek??Vad Àr flickors och pojkars uppfattningar om plats att leka pÄ och socialt samspel dem emellan?Undersökningsmetoden som anvÀnts i denna uppsats var kvalitativ och de olika metoder som anvÀndes var intervjuer med barnen, strukturerade observationer med observationsschema med lekkategorier och ostrukturerade observationer. VÄrt resultat av denna studie visar att barnen till största delen valde att leka könsblandat under sin fria lek i förskoleklassen. Olika slags rollekar dominerade vid den gemensamma leken dÀr pojkarna ofta fick en underordnad roll. I de lekar som var könsbundna anvÀndes olika slags leksaker av pojkarna respektive flickorna.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek pÄ förskolan. Vi vill Àven fÄ en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. VÄr undersökning baseras pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÀr sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn pÄ barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsÀtt pÄ lek. Vi belyser Àven forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhÄller och Àr medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

SammanfattningVi har undersökt ett antal grundskollÀrares syn pÄ anvÀndningen av digitala lÀromedel och lÀroverktyg i undervisningen. VÄrt syfte med undersökningen Àr att synliggöra lÀrarnas uppfattningar om digitala lÀrresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi anvÀnt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv instÀllning till den digitala resursundervisningen. De anser att det Àr ett konkret och perfekt verktyg för att nÄ sÄ mÄnga elever som möjligt i undervisning.

Syftet med studien Àr att undersöka förskoleklasslÀrares uppfattningar av förebyggande arbete, nÀr det gÀller att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. FrÄgestÀllningarna handlar om vad förebyggande arbete Àr, utifrÄn vilken kunskap arbetet bedrivs och vilka hinder och möjligheter lÀrarna ser. Andra frÄgor rör identifiering av riskbarn och dess konsekvenser samt hur tester och testresultat anvÀnds i verksamheten.Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande sker i interaktion via sprÄket, samt olika synsÀtt pÄ elevers svÄrigheter; kategoriskt- respektive relationellt perspektiv samt dilemmaperspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, vilka har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet visar att lÀrarnas uppfattningar av förebyggande arbete Àr varierande, sÄvÀl vad gÀller innehÄll som metod och organisering. LÀrarna visar sig ocksÄ ha olika djup kunskap inom lÀs- och skrivomrÄdet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ svar pÄ frÄgor inom fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger stÀlls inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera pÄ uppfattningar om fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och rektorers synsÀtt pÄ hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi fÄ en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. UtifrÄn teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekrÀftat att förvirringen finns i form av tolkningssvÄrigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsÀttningar som finns för den..

Bakgrund:Fysisk inaktivitet orsakar ohÀlsa och sjukdom i dagens samhÀlle. I Sverige introducerades, Är 2001, fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) som en metod för att öka den fysiska aktiviteten bland befolkningen. Att undersöka hur distriktssköterskan uppfattar FaR Àr vÀrdefullt eftersom det Àr en metod som distriktssköterskan kan anvÀnda i det hÀlsofrÀmjande arbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattningar om fysisk aktivitet pÄ recept (FaR). Metod: Semistrukturerade intervjuer med 18 distriktssköterskor genomfördes.

Den hÀr studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. VÄr huvudfrÄga Àr: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv Är vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar pÄ att utevistelser kan frÀmja lÀrande, dÀr fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts pÄ tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola.

BAKGRUND:Samlingen har funnits i förskolan sedan 1880-talet och Àr influerad av Fröbels pedagogik.InnehÄllet i samlingen varierar, alltifrÄn sÄnger och lekar till diskussioner om etik och moral. Isamlingen kan barnen fÄ trÀna sin sociala kompetens samt sin koncentration.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka vad ett antal barn och pedagoger anser om samlingarna i förskolan.Vi vill ocksÄ undersöka barnens och pedagogernas uppfattningar om lÀrandet i samlingen,samt om barnen uppfattar att de har nÄgot inflytande över samlingens innehÄll.METOD:Vid insamlandet av vÄrt empiriska underlag valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer,vilket vi anser var det bÀsta sÀttet för att uppnÄ vÄrt syfte med uppsatsen. Vi intervjuade bÄdebarn och pedagoger pÄ grund av att vi ville kunna jÀmföra deras uppfattningar. VÄr teoretiskautgÄngspunkt har vi lagt i utvecklingspedagogiken som lyfter fram pedagogens roll i barnenslÀrande.RESULTAT:VÄrt resultat visar att barnen tar upp konkreta aktiviteter nÀr de berÀttar om samlingen. Det ÀrÀven dessa aktiviteter som de anser Àr det roligaste pÄ samlingen.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka lÀrares uppfattningar av pÄ vilket sÀtt rörelse har nÄgon pÄverkan pÄ lÀrandet i matematik. VÄrt empiriska material har vi fÄtt fram genom kvalitativa intervjuer med sju lÀrare, som arbetar pÄ tre olika skolor, om deras uppfattningar. Alla intervjuer spelades in pÄ band och blev dÀrefter transkriberade. Transkriberingarna har sedan legat till grund för vÄr analys och vÄrt resultat. MÄnga av vÄra intervjudeltagare menar att rörelsen Àr viktig för att elevernas motorik ska utvecklas.

Denna undersökning syftar till att förstÄ anstÀlldas och mellanchefers uppfattningar om införandet av ett nytt system för kompetensutveckling i Habiliteringen i Handikapp-förvaltningen VÀstra Götalandsregionen. Vi har stÀllt oss följande tvÄ frÄgor: Vilka uppfattningar finns och vad för slags reaktioner har uppkommit bland anstÀllda och mellanchefer vid förÀndringsarbetet? Vilka följder kan dessa reaktioner ha fÄtt för förÀndringsarbetet? För att kunna besvara dessa frÄgor har vi gjort fyra individuella intervjuer med mellanchefer och fyra gruppintervjuer med anstÀllda, dÀr sammanlagt 14 anstÀllda deltog. Resultatet av undersökningen visar att anstÀllda och mellanchefer har svagt intresse för det nya kompetensutvecklingssystemet nÀr det gÀller bÄde dess anvÀndning och dess vidareutveckling. Det svaga intresset tror vi bland annat beror pÄ att anstÀllda och mellanchefer, pÄ grund av bristande information om systemet, har endast ringa kunskap om dess innebörd och heller inte förstÄr dess syfte.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur buller pÄverkar sjukhusmiljön med hÀnseende pÄ vÄrdpersonal och patienter. Studiens avsikt omfattar Àven en undersökning av vÄrdpersonalens och patienters eventuella olika uppfattningar angÄende buller. Effekterna av buller och dess omfattning inom vÄrdavdelningsmiljön har ocksÄ undersökts. Resultatet av studien visar pÄ att bullermiljön pÄ sjukhus överskrider de riktlinjer för buller som WHO fastslagit. Vidare visar studien pÄ indikationer pÄ att brittiska sjuksköterskors kunskap angÄende fenomenet buller Àr bristfÀllig.