Den första delen i entreprenörskapsprocessen handlar om att Uppfatta och exploatera entreprenöriella möjligheter. Det är något som entreprenöriella individer kan utveckla. Frågan är om en akademisk utbildning kan påverka utvecklingen av en entreprenöriell individs förmåga att Uppfatta och exploatera möjligheter. Kommersialiserad forskning anses ofta spela rollen av stora nav i samhällsekonomin. Därför är det intressant att se om forskaren som entreprenör arbetar på samma sätt som icke akademiska entreprenörer gör.

Uppsatsens syfte är att undersöka medias påverkan på tio gymnasisters uppfattning om svininfluensan. De frågor som jag har valt att använda mig för att uppnå syftet är hur media kan påverka elevernas synsätt på svininfluensan och på vilka sätt kan eleverna Uppfatta svininfluensan. För att kunna förstå hur media påverkar sin publik och hur publiken Uppfattar en händelse har jag använt mig av teorin om sociala representationer. Media är en betydande faktor för skapandet av sociala representationer hos individen när det gäller hur en individ ska ta ställning till en händelse. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur tio gymnasieelever Uppfattar svininfluensan.

Prosodi utgörs bland annat av variationer i tonhöjd, så kallade tonglidningar. Dessa tonglidningar förmedlar såväl språkligt som emotionellt innehåll i talet. Förmågan att Uppfatta skillnader i tonhöjd kallas frekvensdiskriminering. Eftersom denna förmåga kan påverkas negativt av en sensorineural hörselskada är det tänkbart att hörselskadan även kan påverka perceptionen av prosodi. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan perception av tonglidningar och perception av prosodi samt om det finns en skillnad i dessa förmågor hos normalhörande respektive personer med en hörselnedsättning.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar nio elever och två lärare har av bedömning inom matematikundervisningen. Med fenomenografi som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har enskilda intervjuer med elever och lärare genomförts på två högstadieskolor i Halland. Resultatet presenteras i form av fyra beskrivningskategorier av sätt att Uppfatta bedömning:A) Bedömning för betygsättning och som urval för att komma in på gymnasietB) Bedömning för att förbättra betygetC) Bedömning för att utvecklas matematisktD) Bedömning som en känsla hos lärare och eleverKategorierna analyseras i förhållande till summativ och formativ bedömning. En slutsats är att kategori A är den vanligast förekommande bland de elva respondenterna. Vidare framkommer att de två lärarna Uppfattar bedömning på väldigt olika sätt.

Tidigare studier visar att delaktighet är en förutsättning för lärande. Det finns olika sätt att främja delaktighet men mest framträdande är inverkan av personal och individuell anpassning. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva olika sätt som personer som fått en stomi Uppfattar egen delaktighet under stomiträning på sjukhus. Syftet kunde besvaras med hjälp av intervjuer med öppna frågor och fenomenografisk analys av insamlat data. Elva personer som har fått stomi och stomitränat intervjuades.

Detta arbete undersöker huruvida vi kan Uppfatta lögn och nervositet hos en avskalad virtuell karaktär. Utifrån forskning om beteendevetenskap, kroppsspråk och icke-verbala signaler har lögnsignaler och nervositetstecken animerats hos en avskalad virtuell karaktär. Dessa animationer visades utan audiella ledtrådar, såsom tal, för urvalsgrupper och en kvantitativ undersökning genomfördes för att besvara arbetets frågeställning.Undersökningens resultat gav emellertid inget konkret svar på frågeställningen. För att respondenterna skulle Uppfatta lögnsignaler hos en avskalad virtuell karaktär krävdes att ett flertal aspekter togs i beaktning, exempelvis behövde lögnsignalerna vara tydliga och inte överskuggas av starkare känslor eller signaler. Nervositetstecken avlästes dock enkelt av respondenterna i undersökningen vilket kan betyda att en avskalad virtuell karaktär kan gestalta ett nervöst tillstånd utan audiella ledtrådar.Resultatet som undersökningen gav har ställts mot insamlad data och tidigare forskning för att diskutera undersökningens brister och lämpliga framtida justeringar för att åtgärda dessa.

Detta arbete undersöker huruvida vi kan Uppfatta lögn och nervositet hos en avskalad virtuell karaktär. Utifrån forskning om beteendevetenskap, kroppsspråk och icke-verbala signaler har lögnsignaler och nervositetstecken animerats hos en avskalad virtuell karaktär. Dessa animationer visades utan audiella ledtrådar, såsom tal, för urvalsgrupper och en kvantitativ undersökning genomfördes för att besvara arbetets frågeställning.Undersökningens resultat gav emellertid inget konkret svar på frågeställningen. För att respondenterna skulle Uppfatta lögnsignaler hos en avskalad virtuell karaktär krävdes att ett flertal aspekter togs i beaktning, exempelvis behövde lögnsignalerna vara tydliga och inte överskuggas av starkare känslor eller signaler. Nervositetstecken avlästes dock enkelt av respondenterna i undersökningen vilket kan betyda att en avskalad virtuell karaktär kan gestalta ett nervöst tillstånd utan audiella ledtrådar.Resultatet som undersökningen gav har ställts mot insamlad data och tidigare forskning för att diskutera undersökningens brister och lämpliga framtida justeringar för att åtgärda dessa.

Uppsatsen behandlar hur några elever i skolår 2 Uppfattar innebörden i likhetstecknet samt hur ett par lärare undervisar för att öka sina elevers förståelse för likhetstecknets betydelse. Litteraturen anger två olika sätt att Uppfatta likhetstecknet. Det ena betecknas som statiskt(”är lika med”) och det andra som dynamiskt (”blir”). Jag har använt mig av de två olika sätten att Uppfatta likhetstecknet som mall för att sortera elevernas förståelse. De allra flesta av eleverna i undersökningen i skolår 2 Uppfattar inte likhetstecknets båda betydelser.

Allt eftersom utvecklingen går framåt inom applikationer och system så förändras också sättet på vilket vi interagerar med systemet på. Hittills har navigering och användning av applikationer och system mestadels skett med händerna och då genom mus och tangentbord. På senare tid så har navigering via touch-skärmar och rösten blivit allt mer vanligt. Då man ska styra en applikation med hjälp av rösten är det viktigt att vem som helst kan styra applikationen, oavsett vilken dialekt man har. För att kunna se hur korrekt ett röstigenkännings-API (Application Programming Interface) Uppfattar svenska dialekter så initierades denna studie med dokumentstudier om dialekters kännetecken och ljudkombinationer.

SyfteFöreliggande studie kan ses som ett bidrag till förståelsen av elevhälsoteamsmötet som en social praktik, där olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstå hur ett elevhälsoteam använder kommunikation och samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet preciserades med följande frågeställningar:1. Hur uttrycks tankar om elevhälsans uppdrag?2. Vad kan vi Uppfatta när det gäller verbal aspekt av samspel i elevhälsoteamet? 3. Vad kan vi Uppfatta när det gäller handlingsaspekt av samspel i elevhälsoteamet?4. Vad kan vi Uppfatta när det gäller relationell aspekt av samspel i elevhälsoteamet?TeoriStudien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, där begrepp som kommunikation och samspel är centrala. I ett sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/världen som bestående av sociala praktiker eller diskurser.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hållbar utveckling tolkas av lärare och elever i gymnasieskolan. De frågeställningar som används är Vilka miljöpolitiska diskurser går att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hållbar utveckling? samt Finns det någon dissonans mellan lärare och elevers sätt att tala om och Uppfatta begreppet hållbar utveckling? För att svara på frågeställningarna har den kritiska diskursanalysen använts som metod och begreppet hållbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hållbar utveckling är vagt definierat och innehåller inga tillvägagångssätt som behövs för en hållbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och därför är det fruktbart att se begreppet som en diskurs.

Bensinpriset i Sverige har den senaste tiden stigit kraftigt och åsikterna går isär om huruvida detta ska Uppfattas som positivt eller negativt för samhället.Denna studie kartlägger de samhällsekonomiska effekterna av ett högre bensinpris och studerar skillnaden i resultat mellan en oljeprisbaserad bensinprisökning och en bensinprisökning som grundar sig på en högre bensinskatt.I en cost-benefit kalkyl har effekter av ett högre bensinpris identifierats och värderats. Resultatet visar att en oljeprisbaserad bensinprishöjning är att Uppfatta som negativ för samhället. Även en skattebaserad bensinprishöjning är dock negativ för samhället. En oljeprisbaserad bensinprishöjning åsamkar emellertid samhället en betydligt större nettoförlust än en skattebaserad bensinprishöjning.En marginalkostnadsberäkning har utförts som ett alternativt beräkningssätt av det samhällsekonomiska resultatet av de två olika bensinprishöjningarna. Marginalkostnadsberäkningen uppskattar den samhälleliga marginalkostnaden av en liter bensin till cirka 9,31 kr och att marginalkostnaden ligger under prisnivån bekräftar slutsatsen att ett högre bensinpris är negativt för samhället, då det, vid en bensinskattehöjning, leder till en situation där bensinpriset hamnar längre från det pris som är optimalt för samhället.

Huvudsyftet med vårt arbete är att ta reda på hur elevers förståelse för multiplikation kan stärkas av lämpliga aktiviteter. I vår undersökning har vi använt oss av prov, enkäter, observationer och intervjuer i årskurs fyra. Det visar sig, av de resultat vi har fått fram att aktiviteterna, som vi har genomfört har hjälpt eleverna att utveckla sin kreativitet, uttrycka olika tankesätt och även olika möjligheter att Uppfatta och granska uppgifter..

Nordling, S. & Sersam, H. (2012). Gymnasielärares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhälle (Views on Internet in the Classroom by Secondary School Teachers in a Digital Media Society). Lärarutbildning 90 hp, distans, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att få en bild av hur lärare idag kan Uppfatta och resonera kring den allt mer påtagliga närvaron av internet i klassrummen.

Denna studie avser att ta reda på och skapa en bild av hur verksamma gymnasielärare i svenska kan tillämpa ett demokratimål. Frågeställningen blir således: Hur kan svensklärare Uppfatta, tolka och tillämpa, att eleven "genom olika texter och medier blir förtrogen med grundläggande demokratiska [...] värden men också medveten om destruktiva krafter att reagera emot"?.