Vi anser att det finns för lite forskning om hur yngre barn Uppfattar mobbning, därför har syftet med denna uppsats varit att försöka ta reda på hur barn i förskolan kan Uppfatta mobbning, vet de vad fenomenet innebär? En intressant frågeställning som uppkommit under uppsatsens gång är om det finns mobbning i förskolan. I bakgrunden går det att läsa om hur mobbning kan tolkas i förskolan utifrån olika perspektiv. Kan barnen förstå hur deras handlande kan påverka andra barn? Är detta barns sätt att leka eller kan det klassas som mobbning? Andra viktiga aspekter som bakgrunden tar upp är barns tänkande och relationsarbete, samt pedagogernas roll i att skapa trygghet för barn på förskolan.

SyfteDet här arbetet fokuserar på ett antal studerande på ett musikestetiskt gymnasieprogram ochsyftar till fristående uppföljning av en separat enkätstudie vars resultat uppgetts visa på enoväntad otrygghetskänsla bland eleverna på skolan.Frågeställning- Hur definierar en grupp elever begreppet ?trygghet i skolan??- Anser de sig i nuläget omfattas av sådan trygghet?- Kan nödvändiga arbetssätt för inriktningen såsom prestation inför andra vid konserterm.m., påverka elevernas trygghetsupplevelse?Ett antal underliggande frågeställningar har utifrån ovanstående utgjort riktlinje ikonstruktionen av enkätfrågor. Samlade i ett antal kluster under lämpliga rubriker,återkommer dessa klusterfrågor i diskussionsdelen i avslutningen av rapporten.MetodJag har valt att använda mig av litteratur samt en anonym elevenkät med en kombination avkvantitativ och kvalitativ inriktning med efterföljande analys, som metod i min undersökning.De flesta av enkätfrågorna fick en hög grad av standardisering medan möjlighet till öppnasvar gavs i några fall.ResultatEleverna verkar idag i allmänhet Uppfatta sig såväl fysiskt som psykiskt trygga i skolan.Däremot menar ganska många att de upplevt otrygghet vid sporadiska tillfällen.Deras beskrivningar av begreppet ?trygghet i skolan?, ger intrycket av att huvudsakligen avsepsykisk trygghet och uttrycker ett antal grundbehov med betydelse för att kunna känna sådan.Dessa verkar förekomma i fyra olika kategorier:- Relationer med kompisar/lärare m.m.- Acceptans/Respekt från omgivningen- Självsäkerhet- Positiv känsla i allmänhetUtöver detta tycks studien, avseende nödvändiga arbetsmetoder, ha synliggjort skillnader ifråga om självupplevda prestationskrav i framförallt ett genusperspektiv. Här förefallerkvinnor i högre grad än män, Uppfatta sig som utsatta i den undersökta gruppen..

Arbetet belyser förskolepedagogernas förhållningssätt till matematik och deras sätt att Uppfatta bild som ett pedagogiskt hjälpmedel i arbetet med matematik på förskolan.Utgångspunkten för arbetet utgörs av Läroplanen för förskolan Lpfö 98 och den vetenskapliga litteraturen inom området. Den empiriska delen består av en undersökning som omfattar en enkät och intervjuer med förskolepedagoger samt intervjuer med förskolebarnen och förslag på några aktiviteter som exemplifierar tillämpningen av bild i arbete med matematik på förskolan. Undersökningen tyder på att bilden har en viktig roll i det pedagogiska arbetet på förskolan, men trots det används den relativt lite i samband med matematik..

Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa och affekter och att affektmedvetenhet och affektreglering har betydelse för upplevelsen av negativa affekter och psykiska symtom. Få som söker vård för psykisk ohälsa erbjuds psykoterapi och det är intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. Känsloskola är en något modifierad variant av Affektskola, som är en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite är känt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang. Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvårdspatienters deltagande i Känsloskola hade en positiv effekt på psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmåga (GAF-självskattning), direkt efter avslutad Känsloskola och sex månader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av Känsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmåga att Uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering. Metod: 37 psykiatriska öppenvårdspatienter inkluderades för deltagande i Känsloskola. Patienterna fyllde i självskattningsformulär SCL-90, TAS-20 och GAF-självskattning före, direkt efter och sex månader efter avslut.

Min strävan med detta arbete har varit att sätta mig in i hur barns tänkande i moralfrågor utvecklas och hur denna kunskap kan ha betydelse för den påverkan vi utsätter barnen för i skolan.För att ge mitt arbete en mer konkret karaktär, har jag valt inriktningen normer och normöverföring och arbetar efter följande huvudfråga:Hur kan barn i olika åldrar Uppfatta och hantera regler och normer och vilka erfarenheter måste barn göra för att de av inre övertygelse skall hålla sig till reglerna?.

Syftet med studien är att klargöra om nyckelhålsmärkningen har betydelse för konsumentens uppfattning och val av produkt, samt belysa förekomsten av källkritiskt tänkande kring nyckelhålsmärkningen. Som metod tillämpades intervjuer på 50 respondenter. Studien indikerar att nyckelhålsmärkningen har en inverkan på både val av produkt samt den generella uppfattningen om hur hälsosam en produkt är. Studien visar även på en slående avsaknad av källkritik då konsumenter utvärderar nyckelhålsprodukter..

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur barn Uppfattar matematik i bilderböcker. Vi har läst bilderböcker med synlig och mindre synlig matematik för barn i åldern fem till sex år. Därefter har vi intervjuat barnen enskilt. Frågorna har fokuserats på taluppfattning samt begrepps­uppfattning. Det var lättare för barnen att Uppfatta ett litet tal och en grupp där sista siffran anger mängden än ett tal mitt i räkneramsan.

Med utgångspunkt från att det finns en antydan till en berättelse i datorspelet Final Fantasy IX argumenterar denna uppsats för att spelet innehar en narrativ struktur. Diskussionen förs genom att undersöka om vi kan Uppfatta spelet som en text; om det är möjligt att applicera Gérard Genettes teorier om berättelsers hastighet samt om det är möjligt att urskilja en dubbel kronologi i spelet. Som teoretisk bakgrund används datorspelsforskning, textteori, narratologi samt termer hämtade från ny medieforskning, vars ändamål är att undersöka om vi kan utläsa en berättelse i Final Fantasy IX..

I detta arbete fokuseras förhållandet mellan barn och kartor. Litteraturstudien behandlar vad en mental karta är, hur den formas och vilken funktion denna har. Här belyses också kartans roll i undervisningen. Möjligheter och svårigheter i arbetet med kartan lyfts fram. Vidare redovisas resultatet från studier gjorda i år fem och sju där elever på fri hand ritat kartor över olika områden.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur några lärare upplever vikten avmodersmålsundervisning. Jag ville även undersöka hur personalen på skolan arbetar för attfrämja lärandet hos elever med ett annat modersmål än svenska i år 1 och år 3.För att ta reda på detta har jag valt att använda mig av intervjuer och för att komplettera dessahar jag även valt att göra observationer. Min undersökning blev kvalitativ eftersom jag ville tareda på hur intervjupersonerna Uppfattar att de stöttar elever med ett annat modersmål änsvenska.Genom denna studie har jag fått reda på att man på den undersökta skolan använder sig avnågonting som kallas för studieverkstad. Studieverkstadens syfte är att med hjälp av elevernasmodersmål och det svenska språket få barnen att enklare Uppfatta det som sägs och görs i detordinarie klassrummet..

Syftet med arbetet är att undersöka hur barn i åldrarna tre till sex år Uppfattar de geometriska formerna i sin närmiljö, utan att någon vuxen påvisar formerna. I undersökningen ingår även att se vilka former barnen känner till och hur de benämner formerna. Metoderna som använts i undersökningen är intervjuer och observationer. Huvudresultatet var att barnen såg olika geometriska former i sin förskolemiljö. Hur barnen benämnde formerna varierar mellan matematisk benämning och vardagsbenämning och även egen påhittad benämning.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare säger sig Uppfatta fritidspedagogens yrkesroll i skolan. Ett skriftligt frågeformulär skickades ut via e-post till fem olika pedagoger i skolår 1- 3. Formuläret bestod av öppna frågor. Urval av respondenter till studien gjordes från fem olika skolor i samma stad. Respondenterna hade olika lång arbetserfarenhet.

Med det påtagligt massmediala samhällets intrång i barn och ungas omvärld, blir det således också allt viktigare för skolan att förse eleverna med ett ytterligare kunnande. Ett kunnande, som vi menar, innebär en vidare förståelse av sig själv och sin omgivning och förmågan att reflektera över vad som egentligen finns omkring en själv som människa. Utifrån egna erfarenheter av estetik och lärande har vi sammanställt ett undervisningsverktyg. Verktyget är utformat som en, vad vi valt att kalla, låtbok med tänkvärda och pedagogiska texter och med kluriga och stundtals poetiska illustrationer. Med detta gestaltande examensarbete vill vi beröra vardagliga ämnen med en tänkvärdhet som kan fungera som underlag för värdegrundsfrågor, ökad textförståelse och iakttagelseförmåga för barn i skolår 1-3.

Vårt sätt att se på och Uppfatta naturen har stor betydelse för hur vi kommer att värdera och använda den. Vilken naturuppfattning vi utvecklar beror på kulturella och samhälleliga ideal som återspeglas och formas genom media. En av de medieformer som bidrar till detta är reklamfilm. I den här studien utförde vi en semiotisk filmanalys där vi med hjälp av natursyner och ekofeminism synliggjorde och diskuterade hur naturen gestaltas i fem reklamfilmer. Vad som framkom var de tecken och symboler som fanns i reklamfilmerna, vilka ledde oss vidare mot natursyn och ekofeminism.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur några lärare upplever vikten avmodersmålsundervisning. Jag ville även undersöka hur personalen på skolan arbetar för attfrämja lärandet hos elever med ett annat modersmål än svenska i år 1 och år 3.För att ta reda på detta har jag valt att använda mig av intervjuer och för att komplettera dessahar jag även valt att göra observationer. Min undersökning blev kvalitativ eftersom jag ville tareda på hur intervjupersonerna Uppfattar att de stöttar elever med ett annat modersmål änsvenska.Genom denna studie har jag fått reda på att man på den undersökta skolan använder sig avnågonting som kallas för studieverkstad. Studieverkstadens syfte är att med hjälp av elevernasmodersmål och det svenska språket få barnen att enklare Uppfatta det som sägs och görs i detordinarie klassrummet..