Föreliggande studie är byggd på en kvantitativ metod för att visa på hur inställningen till droger och droganvändandet samt drogkonsumtionen ser ut bland unga vuxna mellan 16-26 år i Norrbottens län. Då det inte utförts någon studie i Norrbottens län på detta ålderspann och annan tidigare forskning visar på att drogkonsumtionen är som störst mellan dessa åldrar var det därför intressant att studera detta. Syftet för studien var att studera dessa unga vuxnas inställningar till droger och användningen av droger samt att ge en bättre bild av hur drogkonsumtionen ser ut i detta ålderspann. För att kunna besvara syftet formulerades fyra frågeställningar; Hur ser cannabiskonsumtionen ut bland 16-26 åringarna i Norrbottens län? Hur ser de unga männen och kvinnornas inställningar till droger och användningen av droger ut? Går det att urskilja några skillnader mellan männen och kvinnorna? Går det genom att applicera Parkers normaliseringsteori påstå att det skett en normalisering av droger bland 16-26 åringarna?Datamaterialet som användes för att få fram bland annat attityder och drogkonsumtion kom från befintligt material som genom enkäter samlats in på gymnasieskolorna i Norrbottens län under hösten 2014, samt material som samlats in på Luleå Tekniska Universitets programstunder under våren 2014.

Studiens bakgrund beskriver att kommunikation är sjuksköterskans viktigaste redskap. Andra faktorer som har betydelse för det korta mötet är tid, miljö, makt, bekräftelse och närvaro. Travelbee menar att för att förstå vad omvårdnad är och bör vara, måste man förstå vad som sker mellan patient och sjuksköterska, hur denna interaktion kan upplevas och vilka konsekvenser detta kan få för patienten och hans tillstånd. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkade patientens upplevelse i det korta mötet med sjuksköterskan. Litteraturstudien baserades på 14 vetenskapliga artiklar vilka belyste patientens perspektiv.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig data kring äldre människors sexualitet samt vårdens bemötande och attityder.Bakgrund: Att vara äldre och patient och samtala med hälso- och sjukvårdpersonal om sexualitet kan upplevas svårt. Inte sällan uppfattas problemen ligga hos behandlaren. Patienter uttrycker en önskan om information om hur sjukdomar, behandlingar och medicinering påverkar sexualiteten. Då samtal kring sexualitet kan vara känsligt är det viktigt att närma sig ämnet med lyhördhet och respekt för personlig integritet. Att som sjukvårdspersonal vara mottaglig och öppen är därför viktigt i mötet med äldre patienter i samtal som rör sexualitet.

Bakgrund Ett CRM?system lagrar all information om sina kunder i en databas för att hjälpa företagen att hantera sina kundrelationer på ett bättre sätt. Företagen skall med assistans av ett CRM?system tillföra mervärde till sina kunder. Finns det en väl fungerande försörjningskedja ger det en bättre service och skapar i och med det ett högre kundvärde.Problemdiskussion Kunderna har idag stora valmöjligheter vilket skapar huvudbry för företagen.

 En hälsocoach kan arbeta på flera arenor i samhället. Exempel kan vara i företag, skolor, träningsinstitut. Dessa kan arbeta på olika sätt men oftast handlar deras arbete om att hjälpa människor med deras hälsoarbete. "Hälsovågen - Bölja och balans i vardagen" är ett projekt som syftar till att stärka friskvårdsinslaget på Karlstads universitet. Projektet startade våren 2005 och målet var att förbättra den fysiska och psykosociala hälsan hos de anställda och därigenom få ner sjuktalen.

I denna magisteruppsats undersöks med hjälp av en samtalsanalytisk metod hur testtagare och testledare orienterar sig mot problem i interaktionen vid samtalsdelen av Tisus. Det mest övergripande syftet är att undersöka hur testtagare och testledare förhåller sig till varandra i en samtalssituation där det huvudsakliga målet är att testtagarnas språkliga förmåga ska bedömas. Frågeställningarna syftar till att ta reda på hur testtagarna och testledaren orienterar sig mot problem i interaktionen, samt hur problemsekvenser skiljer sig åt beroende på om interaktionen äger rum mellan testtagare och testledare eller mellan flera testtagare. En vidare frågeställning syftar till att diskutera hur testtagare och testledare förhåller sig till samtalets ramar och mål vid problemsekvenser. Slutsatserna är att det tycks finnas skillnader i hur problem relevantgörs beroende på mellan vilka interaktionen äger rum.

I resultaten från en enkätundersökning, utförd av SACO år 2006, framkom att många av de anställda på Migrationsverket var missnöjda med verkets ledning. Migrationsverket har även fått en stor del negativ kritik i media under de senaste åren. Detta har väckt ett intresse för vilka faktorer som kan påverka anställdas förtroende för ledningen inom organisationer och vilken betydelse detta förtroende egentligen har. Syftet med studien var att göra en översikt över, samt en analys av, befintliga förklaringsmodeller för vad som kan ligga till grund för en arbetsgrupps inställning till ledningen inom en organisation. Syftet var vidare att sammanställa och analysera befintliga förklaringsmodeller över vilken betydelse arbetsgruppens inställning till ledningen kan ha för de anställda samt organisationen.

I resultaten från en enkätundersökning, utförd av SACO år 2006, framkom att många av de anställda på Migrationsverket var missnöjda med verkets ledning. Migrationsverket har även fått en stor del negativ kritik i media under de senaste åren. Detta har väckt ett intresse för vilka faktorer som kan påverka anställdas förtroende för ledningen inom organisationer och vilken betydelse detta förtroende egentligen har. Syftet med studien var att göra en översikt över, samt en analys av, befintliga förklaringsmodeller för vad som kan ligga till grund för en arbetsgrupps inställning till ledningen inom en organisation. Syftet var vidare att sammanställa och analysera befintliga förklaringsmodeller över vilken betydelse arbetsgruppens inställning till ledningen kan ha för de anställda samt organisationen.

Syfte: En vanlig och traditionell uppfattning bland företagsledare i små företag är att små företag i princip fungerar som stora företag, men i mindre skala. Dock har Welsh och White, som skrivit artikeln ?A small business is not a little big business?, en annan uppfattning och menar att detta är en felaktig bild av små företag vars storlek skapar speciella förhållanden. Syftet med denna uppsats är att belysa förutsättningarna för marknadsföring i små företag.Metod: Det vetenskapliga förhållningssättet i denna uppsats är av hermeneutisk karaktär.Eftersom vi studerat marknadsföring på universitets- och högskolenivå har vi redan med oss en hel del kunskap och åsikter i ämnet. Vi kommer även att påverkas under resans gång av det material vi samlar in.

Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning.

Denna uppsats behandlar ämnet entreprenörskap, svårigheter med att starta eget ochvilken hjälp Drivhuset i Karlstad har bidragit med vid nyföretagande. Uppdraget gavs avDrivhuset, en entreprenörskapsorganisation som inriktar sitt arbete mot studenter.Syftet med uppsatsen var att skapa en bild av vilka problem som kan förekomma viduppstart av ett företag och på vilket sätt Drivhuset kan hjälpa till i dessa situationer. Vihar även undersökt universitetets eventuella inverkan på entreprenörerna.Arbetets inriktning har delats upp på dels en kvalitativ och en kvantitativ analys, där viskall stå för den kvalitativa delen medan den kvantitativa analysen görs av en annanuppsatsgrupp på universitetet. Datainsamling har skett i form av intervjuer, där vi har haftkontakt med fyra företag som startat sin verksamhet med hjälp av Drivhuset. Intervjuernahar varit relativt öppna och genomförts med hjälp av en delvis strukturerad intervjuguide.De data vi samlat in har vi analyserat i tre steg och sedan sammanställts i vårt resultat.I teoriavsnittet behandlar vi olika syner på vad som är entreprenörskap och dess roll isamhället samt redogör för Drivhuset och andra organisationer i närområdet som arbetarför att främja nyföretagandet.

Sahlgrenska Academy at University of GothenburgDepartment of Internal Medicine and Clinical Nutrition3AbstractTitle: How does isoflavones in combination with soy protein impact cholesterol levels in hypercholesterolemic postmenopausal women relative to milk protein?Author: Emma Edberg och Emma NilssonSupervisor: Lena HulthénExaminer: Anna WinkvistProgramme: Dietician stydy programme,180/240 hpType of paper: Examination paper, 15 hpDate: 2014-05-26Background: Hypercholesterolemia is a major risk factor for cardiovascular disease and the number one cause of death among women in Western countries. Declining levels of estrogen at menopause could be a contribution factor. Isoflavones is a vegetable substance, with structural and functional similarities to the human estrogen. This is a potential reason for possible cholesterol-lowering effects.

Ro Rollytech AB är ett företag med visioner om ett nytt träningssystem för rullskidåkare, där åkaren ska kunna samla in data under träning/tävling och sedan få möjligheten att utvärdera denna efter passet. I ett samarbete mellan Luleå tekniska universitets avdelning för Industriell design och Institutionen för systemteknik fick Rollytech under våren 2006 chansen att påbörja arbetet med sin idé. Ett digitalt träningstillbehör skulle utvecklas utrustad med en touch screen för navigering och med teknik som skulle möjliggöra trådlös kommunikation mellan träningstillbehöret och en rullskida. Den rullskida som skulle användas var en ny del av Rollytechs sortiment: en skida i glasfiberkomposit som Rollytech samtidigt hade under utveckling i företagsorten Öjebyn. Arbetet med att ta fram tillbehörets skal skedde genom ett examensarbete av Alexandra Teterin och Erika Hedvall som avslutning på deras studier i Industriell design.

Ro Rollytech AB är ett företag med visioner om ett nytt träningssystem för rullskidåkare, där åkaren ska kunna samla in data under träning/tävling och sedan få möjligheten att utvärdera denna efter passet. I ett samarbete mellan Luleå tekniska universitets avdelning för Industriell design och Institutionen för systemteknik fick Rollytech under våren 2006 chansen att påbörja arbetet med sin idé. Ett digitalt träningstillbehör skulle utvecklas utrustad med en touch screen för navigering och med teknik som skulle möjliggöra trådlös kommunikation mellan träningstillbehöret och en rullskida. Den rullskida som skulle användas var en ny del av Rollytechs sortiment: en skida i glasfiberkomposit som Rollytech samtidigt hade under utveckling i företagsorten Öjebyn. Arbetet med att ta fram tillbehörets skal skedde genom ett examensarbete av Alexandra Teterin och Erika Hedvall som avslutning på deras studier i Industriell design.

Denna studie, Validering av reell kompetens vid tillträde till högskolan ? en undersökning av hur behörighetsbedömningar görs, syftar till:? att utifrån validerarnas erfarenheter och uppfattningar försöka beskriva, förstå, analysera samt utveckla kunskapen kring hur bedömning av behörighet enligt reell kompetens går till vid tillträde till högskoleutbildning i Sverige.Uppsatsens huvudsakliga frågeställningar, som bildar undersökningens kärna, är:? Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på; a) sin roll som bedömare; b) validanten/personen vars reella kompetens ska bedömas; c) högskolans policy/riktlinjer för bedömning av reell kompetens; d) risker och möjligheter med de nationella respektive lokala/högskolespecifika reell kompetens-bestämmelserna?? Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på frågan om vad det innebär att vara reellt kompetent?Undersökningen har metodmässigt genomförts som en kvalitativ fallstudie och data har samlats in via intervjuer och dokumentanalys från de två undersökta fallen Lärarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Teoretisk utgångspunkt tas i socialkonstruktivismen. Uppsatsens resultat visar bland annat att validerarna ser som sin främsta uppgift att avgöra om en person har reell kompetens eller inte, att dokumentanalys är den vanligast förekommande valideringsmetoden, att det personliga brevet/motsvarande och hur det formulerats spelar stor roll för bedömningens resultat, att validerarna känner internt stöd från respektive högskoleledning, att Sveriges universitets- och högskoleförbunds bedömningsrekommendationer används och lokalt utarbetade bedömningskriterier fungerar vägledande vid reell kompetens-beslut.Analysen och diskussionen fokuserar rättssäkerhets- och likvärdighetsaspekter kopplat till bedömning av behörighet enligt reell kompetens och problematiserar den funktion som outtalade bedömningskriterier tycks spela samt reser frågetecken kring vissa validerares inställning till personen vars reella kompetens bedöms i tillträdessituationen. Några slutsatser som konstateras i undersökningen är att:? Bedömning av behörighet enligt reell kompetens sker huvudsakligen antingen utifrån ett "tänk-och-lös-själv-individ-perspektiv" eller "hjälpandeperspektiv".? Kunskap om högskolan/tillträdessystemet kan påverka möjligheterna att bedömas som behörig enligt reell kompetens.? Teoretiska erfarenheter upplevs av validerarna vara lättare att bedöma i valideringsprocessen är praktiska erfarenheter.? Outtalade bedömningskriterier och utvecklad bedömningspraxis spelar in vid validering av individens reella kompetens.? Ämneskunskap avgör om en sökande ses som behörig enligt reell kompetens.? Den enskildes förutsättningar att tillgodogöra sig sökt högskoleutbildning är av stor vikt vid reell kompetens-behörighetsbedömningen.? Bedömarna upplever det generellt som lättare att avgöra en persons reella kompetens i relation till ämnen som historia och samhällskunskap än i relation till språk och naturvetenskapliga ämnen som matematik och fysik..