Det korta mötet ? ur ett patientperspektiv
Nurse patient relationTrustAutonomySatisfactionPerspectiveExpectationFactorAffectPatient perceptionsEnvironmentNurse patient communicationInformation to patientsPerioperative dialogue
Studiens bakgrund beskriver att kommunikation är sjuksköterskans viktigaste redskap. Andra faktorer som har betydelse för det korta mötet är tid, miljö, makt, bekräftelse och närvaro. Travelbee menar att för att förstå vad omvårdnad är och bör vara, måste man förstå vad som sker mellan patient och sjuksköterska, hur denna interaktion kan upplevas och vilka konsekvenser detta kan få för patienten och hans tillstånd. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkade patientens upplevelse i det korta mötet med sjuksköterskan. Litteraturstudien baserades på 14 vetenskapliga artiklar vilka belyste patientens perspektiv. Vi sökte på databaserna CINAHL och PubMed samt på Göteborgs Universitets bibliotek. Resultatet redovisade nio faktorer: att informera, att beröra, att respektera, att ha humor, att vara vänlig, att vara närvarande, att ha tid, miljö och makt. Många patienter tyckte att information var viktig. Informationen för patienten skulle vara tydlig och uppriktig. Beröring kunde skapa både positiv och negativ upplevelse hos patienten. Den positiva upplevelsen av beröring var att känna sig sedd som en individ. Den negativa upplevelsen kunde förmedla ogillande, irritation och respektlöshet. Patienterna kände sig respekterade när de fick bestämma själva hur de ville ha det. Positiva effekter i patientens upplevelse av interaktion med sjuksköterskan uppnåddes bl.a. genom att sjuksköterskan hade känsla för humor. Majoriteten av patienterna tyckte att en glad attityd, vänlighet och godhet var självklara egenskaper för sjuksköterskan. Att vara närvarande upplevdes av patienterna som grunden för en bra omvårdnad. Tidsbrist gjorde att sjuksköterskan inte kunde bli mottaglig för patientens behov. Tillräckligt lång tid för mötet mellan sjuksköterskan och patienten gjorde att patienten i interaktionen med henne kunde få mer uppmärksamhet. Den fysiska, yttre miljön beskrevs av patienterna som något utanför en person. Den inre miljön påverkades direkt av personer i omgivningen. Sjuksköterskan hade en maktposition i jämförelse med patienten. Patienterna upplevde att de hade brist på medicinsk kunskap och sjukhusrutiner. En känsla av maktlöshet skapades hos patienten då sjuksköterskan bestämde vad som var bäst för honom.