Syftet med den hÀr studien har varit att lÀra kÀnna skolsystemet i utvecklingslandet Tanzania för att kunna ge en bild av vilka möjligheter lÀrare dÀr har att stödja elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att bÀttre förstÄ under vilka premisser lÀrare i Tanzania arbetar har vissa jÀmförelser gjorts med svenska förhÄllanden. Genom att studera Tanzanias policydokument har jag fÄtt en bild av hur Tanzanias regering vill att den tanzaniska skolan ska se ut. FrÄgan Àr om den bilden stÀmmer överrens med den bild lÀrare i Tanzania ger. För att ta reda pÄ det Äkte jag till Tanzania dÀr jag genomförde intervjuer i grundskolor och pÄ ett universitet dÀr man utbildar specialpedagoger/speciallÀrare.

I vÄrt examensarbete har vi valt att studera nÀrmare hur nivÄgrupperad matematikundervisning kan organiseras. Vi har i en litteraturstudie undersökt hur olika författare tolkar differentieringsfrÄgan utifrÄn Lpo94. Denna studies empiriska del har vi gjort i grundskolans senare Är pÄ tvÄ skolor i norra Sverige. VÄr undersökning genomförde vi genom att intervjua verksamma matematiklÀrare pÄ skolorna. Genom intervjuerna har vi tagit reda pÄ hur lÀrarna har organiserat och ser pÄ nivÄgrupperad matematikundervisning.

Att utrikes födda kommer in pÄ arbetsmarknaden Àr mycket viktigt bÄde för den enskilda individenoch ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv. SysselsÀttning Àr dessutom av största vikt för vidare integration. Studien undersöker vad som kan förklara de stora regionala skillnaderna isysselsÀttningsgrad bland utrikes födda i Sverige genom tre hypoteser: hypotesen omhumankapitalets betydelse, hypotesen om betydelsen av negativa attityder till invandring och hypotesen om den regionala arbetsmarknadens betydelse. PÄ sÄ sÀtt bidrar studien bÄde med prövning av tidigare teori och prövning av nya orsaksförklaringar till de stora regionala skillnaderna i sysselsÀttningsgrad bland utrikes födda. Samtidigt lÀmnar studien ett bidrag till den bristfÀlliga forskningen kring regionala skillnader i utrikes föddas sysselsÀttningsgrad.

Internationella undersökningar visar att svenska elevers matematikkunskaper Àr sÀmre Àn finska elevers matematikkunskaper. Vidare visar sig en negativ trend i Sverige dÄ matematikkunskaperna har försÀmrats över Ären. Ett av de omrÄden som visat sig problematiskt Àr algebra. LÀromedel fungerar som ett viktigt stöd för lÀrare i syftet att planera och genomföra matematikundervisningen. DÀrmed fÄr valet av lÀromedel en betydande roll för vilken matematik som eleverna bemöter.

Det rĂ„der delade meningar om huruvida Sverige borde avveckla eller utveckla den kĂ€rnkraft som vi idag har. Syftet med uppsatsen Ă€r att se huruvida legitimiteten för kĂ€rnkraften har ökat eller minskat sedan 1980 Ă„rs folkomröstning. Är det de beslut som togs vid folkomröstningen 1980 som skall gĂ€lla, eller bör de styrande se till vad vĂ€ljarna vill ha i dagslĂ€get? Uppsatsen har baserats pĂ„ en litteraturstudie samt statistiskt material. De slutsatser som kan dras i frĂ„ga om den svenska kĂ€rnkraften Ă€r att frĂ„gan Ă€r nĂ„got komplicerad eftersom den styrande makten valde att se till folkets röst Ă„r 1980, men har i nulĂ€get inte kunnat verkstĂ€lla sina beslut.

SammanfattningSÄ lÀr jag ut hÀlsa Àr en uppsats pÄ avancerad nivÄ skriven vÄren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och Àr pÄ 15 högskolepoÀng.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare i Södra Australien och Sverige skapar en lÀrandemiljö i hÀlsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frÄgestÀllningarna:? Hur gör lÀrare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lÀrmiljö i hÀlsa?? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ hÀlsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lÀrares förhÄllningssÀtt i hÀlsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lÀrare och tre svenska lÀrare dÀr urvalet byggde pÄ ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsÀtt dÀr det insamlade materialet analyserades utifrÄn KASAM och tidigare forskning inom hÀlsa, hÀlsoarbete och hÀlsa i idrott och hÀlsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lÀrare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvÀgagÄngssÀtt i hur de undervisar i hÀlsa i Idrott och HÀlsa Àven fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. LÀrarena sÀger att de Äterkopplar till hÀlsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen Àr att Södra Australien Àr undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan Àr mer konkret och pÄ det sÀttet styr den mer vad lÀrarna lÀr ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och HÀlsa som Àr vÀldigt tolkningsbar. PÄ grund av detta var de australiensiska lÀrarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan fÄ förödande konsekvenser. Det Àr svÄrt att jÀmföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra vÀrldskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde rÀknat i förstörelse, död och lidande. Detta vÀcker frÄgan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmÀnhet, och vid internationella insatser dÀr det militÀra maktmedlet anvÀnds i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervÀrde med en övergripande strategi, en sÄ kallad fullstÀndig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikomrÄden med mÄlsÀttningen att nÄ ett bÀttre samordnat resultat.

Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlÀtta intrÀdet pÄ svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn pÄ hur de kan fÄ jobb i Sverige. Det Àr svÄrt för invandrade akademiker att fÄ arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt trÀning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt facksprÄk och ekonomiskt stöd för att studera svenska pÄ hög nivÄ. Resultatet överensstÀmmer med Svenskt NÀringslivs Äsikt att brist pÄ effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad vÀlutbildad arbetskraft.

Sveriges befolkningsstruktur bestÄr av cirka nio miljoner invÄnare, varav cirka 1.5 miljoner Àr mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund. Att mÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden flyttar till Sverige, Àr inte ett nytt fenomen, dÄ det har varit aktuell sedan 1500-talet. Trots detta betraktas mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund som ett folk för sig, dÀr de behandlas olika pÄ grund av deras ursprung. OrÀttvisan grundar sig i Sveriges strukturella och institutionella diskriminerande handlingar, dÀr mÀnniskor frÄntas möjligheten att verka i det svenska samhÀllet med samma villkor. Den etniska diskrimineringen pÄverkar Àven de utsattas vÀlmÄende och framtidsplaner.

Studiens syfte var att undersöka svenska studenters upplevelse av att studera i Los Angeles med fokus pÄ vad de ansÄg prioriterades inom högskoleundervisningen. Studien undersökte ocksÄ de fördelar och nackdelar studenterna ansÄg att utlandsstudier innebar samt av vilka skÀl de valde att studera i USA. I studien ingick 10 kvinnliga studenter frÄn Sverige som studerade eller hade studerat i Los Angeles. Alla intervjufrÄgor besvarades ur den intervjuguide som konstruerades för studien och de data som samlades in analyserades utifrÄn en bourdieuinspirerad ansats med fokus pÄ habitus. Resultatet visade att studenter som vÀljer att studera utomlands har liknande kulturell bakgrund.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstĂ„s som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framvĂ€xten av IT-samhĂ€llet. Syntheiströrelsen strĂ€var efter att Ă„terupprĂ€tta en kollektiv gemenskap de upplever gĂ„tt förlorad genom att sjĂ€lva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. BenĂ€mningen deriveras frĂ„n grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahĂ€sten: Religion pĂ„ nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & ÅkerbĂ€ck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstĂ„s utifrĂ„n teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av nĂ€raliggande material..

USA och Sverige Àr tvÄ lÀnder vars vÀlfÀrdsstater skiljer sig avsevÀrt. Sveriges Àr vÀldigt omfattande medan den amerikanska Àr jÀmförelsevis begrÀnsad. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad dessa skillnader beror pÄ. För att ta reda pÄ vad skillnaderna beror pÄ anvÀnds tre olika modeller. Den första heter klass- och vÀljarmobilisering och gÄr ut pÄ att förekomsten av starka fackföreningar och socialistpartier ger omfattande vÀlfÀrdsstater.

Kustgranen Àr ett snabbvÀxande trÀdslag som hÀrstammar frÄn nordvÀstra Nordamerika. IEuropa odlades den första gÄngen i England och har sedan dess introducerats i fleraeuropeiska lÀnder. I Danmark Àr kustgranen inte sÄ ovanlig och odlas dÀr frÀmst lÀngskusterna. I Sverige Àr kustgranen dÀremot vÀldigt ovanlig och odling har endast skett pÄ ettfÄtal lokaler i södra Sverige. Intresset fÄr sÀgas vara mycket lÄgt för detta trÀdslag i Sverigetrots att det bevisligen kan producera vÀldigt bra hÀr.

Under senare hÀlften av 1990-talet har narkotikamissbruket i Sverige ökat. I denna uppsats undersöks huruvida detta har pÄverkat den övriga brottsligheten genom en analys av data frÄnen panel bestÄende av samtliga svenska lÀn 1995 ? 2004. En Fixed-Effects- modell som kontrollerar för lÀns- och tidsspecifika effekter har anpassats till datamaterialet. MÄttet pÄ narkotikakonsumtion Àr baserat pÄ den Ärliga enkÀtstudie som genomförs bland 18- Äriga mÀn som mönstrar till vÀrnpliktstjÀnst i Sverige.

Lyxmarknaden i vÀrlden har ökat, detta trotts den ekonomiska oron. VÄrt intressefÄngades dÄ vi observerat varumÀrken i Sverige vilka har en prestige kÀnsla men vioch massan Àndock har rÄd att köpa produkterna. Silverstein och Fiske (2003)definierar fenomenet som Masstige. Masstige Àr en sammansÀttning av orden prestigeoch massa, alltsÄ prestige som massan kan ha rÄd med. Syftet med undersökningen Àratt undersöka om masstigevarumÀrken i Sverige anvÀnder sig av klassiskamarknadsföringsstrategier som finns för lyxigavarumÀrken.