Den svenska Försvarsmakten ominriktas frÄn ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar dÀr internationell förmÄga prioriteras. Kraven att delta i fredsfrÀmjande operationer ökar och militÀrt samarbete sker bl.a. inom EU och NATO. I Sverige förs diskussioner om vilka förband som skall delta i internationella operationer och EU:s insatsstyrka. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns förutsÀttningar för svenska amfibieförband att delta i internationella fredsfrÀmjande operationer i perspektivet 2010.

Syftet med studien Àr att genom en jÀmförande kvalitativ textanalys av politiskt strategiska dokument studera i första hand hur valda strategier uttrycker idéer avseende antiterror-strategier, och i föreliggande fall om, USA:s terrorismstrategier har pÄverkat EU:s och Sveriges utformning av sina respektive strategidokument avseende synen pÄ fenomenet terrorism. Syftet breddas för att om möjligt visa pÄ om Sverige kan ses som nÀrmare USA Àn EU i det institutionella antiterrorarbetet avseende de politiska uttrycken som anvÀnds kring terrorism och antiterrorstrategier. Teorier som ligger till grund för analysen kommer frÄn Giddens, Gramsci och Kagans tankar kring makt, hegemoni, pÄverkan och inflytande. Metoden för att genomföra analysen bygger delvis pÄ Faircloughs diskursanalys. Resultatet indikerar att USA intar en proaktiv hÄllning i sin antiterrorstrategi och blir pÄ detta sÀtt tongivande över sin egen sÄvÀl som över andras utformning av antiterrorstrategier.

Syftet med uppsatsen Àr öka förstÄelsen för hur en svensk upplever skillnader och likheter i det danska ledarskapet. Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ tio semistrukturerade intervjuer med svenskar som har gedigen erfarenhet av ledarskap i bÄde Sverige och Danmark. Resultatet visar att det finns skillnader och likheter i ledarskapet mellan Sverige och Danmark. Studien visar, att för att bli framgÄngsrik med att leda och arbeta i Danmark Àr det centralt att lÀra kÀnna och förstÄ den danska kulturen. För att underlÀtta förstÄelsen för skillnaderna och likheterna har vi utifrÄn studiens resultat sammanstÀllt en modell, tio teser nÀr du som svensk ska leda och arbeta i Danmark, som visar pÄ resultatets mest centrala resonemang..

Vanligtvis Àr det invandrare som stÄr i fokus för den aktuella debatten i media och i samhÀllet i övrigt. Det Àr nÀstan alltid majoritetsbefolkningens uppfattningar och stereotyper om invandrare som uppmÀrksammas och det Àr sÀllan att media vÀnder om det och undersöker hur invandrare upplever svenskarna och det svenska samhÀllet. Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr just att undersöka och beskriva de stereotyper som invandrare kan ha om Sverige och svenskarna. Vi ville Àven undersöka vilka faktorer det Àr som kan ligga bakom de stereotyper vi kommit fram till i vÄr studie och om dessa enbart Àr negativa eller om det Àven finns positiva förestÀllningar. Samtidigt försökte vi hitta skillnader och likheter med tidigare forskning i Àmnet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, dÀr tvÄ skolor besöktes. PÄ bÄda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa tvÄ skolor valdes ut pÄ grund av deras mÄngfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur Àn den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

I ett alltmer internationaliserat samhÀlle Àr företagens betydelse sÄsom globala aktörer viktig och företagen organiserar sig dÀrför i koncerner med bolag verksamma i flera lÀnder. Koncernen som helhet utgör dock inget skattesubjekt, men för att uppnÄ neutralitet mellan val av företagsform har lagstiftaren valt att under vissa förutsÀttningar tillÄta resultatutjÀmning mellan koncernens bolag. Koncernbidrag enligt 35 kap IL tillerkÀnns dock endast företag dÀr mottagaren av bidraget Àr skattskyldigt för sin verksamhet i Sverige. Sverige mÄste dock som medlemsland i EU efterleva EU-rÀttens fördragsstadgade krav pÄ fri rörlighet och etableringsfrihet. EU domstolen har i flera rÀttsfall underkÀnt medlemslÀndernas lagstiftning angÄende grÀnsöverskridande förlustutjÀmning sÄsom oförenlig med EU-rÀtten.

Jag vill med denna uppsats belysa frÄgan om man i Sverige bör införa en allmÀn skyldighet att hjÀlpa nödstÀllda. Syftet Àr att undersöka vilken betydelse en sÄdan sÄ kallad civilkuragelag skulle kunna fÄ för samhÀllsmoralen. Genom att anvÀnda mig av relevant samhÀllsvetenskaplig teori om bland annat medmÀnsklighet, moral, tillit, normer och socialt kapital vill jag sÀtta frÄgan i ett sociologiskt perspektiv. Jag har genomfört intervjuer med jurister och juridikstudenter för att fÄ deras perspektiv pÄ frÄgan. FrÄgan har jag sedan analyserat utifrÄn deras svar och utifrÄn de teorier och den tidigare forskning jag anvÀnt mig av.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀs- och skrivinlÀrning kan se ut hos barn med sprÄkstörning. För att samla data till vÄrt arbete har vi gjort litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre respondenter, vilket utgör ett litet urval. Av intervjuerna framgÄr att den sprÄkliga medvetenheten Àr viktig bÄde för barn med sprÄkstörning och barn med typisk sprÄkutveckling inför kommande lÀs- och skrivinlÀrning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att barn med sprÄkstörning behöver en tydlig undervisning för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt, genom att pedagogen talar tydligt, pekar, och anvÀnder sig av gester och bilder. Pedagogen kan tala i ?klartext?, förklara tydligt och sÀga ?landet Sverige? istÀllet för ?Sverige?.

Syftet med denna studie var att undersöka hur homosexuella flyktingar frÄn Uganda upplever processen att söka asyl i Sverige. Studien har genomförts utifrÄn kvalitativa intervjuer med tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn frÄn Uganda som sökt asyl pÄ grund av hot mot sin sexuella lÀggning. Intervjuerna har analyserats utifrÄn ett intersektionellt perspektiv dÀr de olika teoretiska begrepp vi har anvÀnt oss av Àr kön, sexualitet och heteronormativitet, sociala normer, postkolonial teori samt kapital- och klassteori. Resultatet visar att informanterna hamnat i en svÄr situation dÄ de skulle bevisa för Migrationsverket att de var trovÀrdiga i sina berÀttelser. De upplevde att de i flera situationer kÀnde sig misstÀnkliggjorda och krÀnkta.

Litteraturstudien sammanfattar rapporter om sviktande behandlingsresultat efter behandling med avmaskningsmedel mot Parascaris equorum, hÀstens spolmask. De olika substanserna med indikation spolmask pÄ hÀst, som Àr godkÀnda för behandling i Sverige jÀmförs. Vidare belyses alternativa metoder för att hÄlla smittrycket av hÀstens spolmask nere. GÀllande avmasknings och beteshygiensrekommendationer i Sverige jÀmförs med hur detta genomförs ute i landet. Studien visar pÄ att kunskap om de faktorer som pÄverkar resistensutveckling och spolmaskens livscykel Àr av yttersta vikt för att det skall vara möjligt att förvalta den resurs som lÀkemedlen Àr pÄ bÀsta sÀtt.

Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för gÀllande rÀtt avseende strandskydd i Sverige. I uppsatsen identifieras ocksÄ ett antal problem med dagens regler. För att se vilka problem som uppstÄr vid tillÀmpningen av de nuvarande reglerna, samt för att se möjliga lösningar pÄ dessa problem har jag fört en givande dialog med ett antal utvalda lÀnsstyrelser och kommuner. I arbetet berörs ocksÄ NaturvÄrdverkets rapport "KartlÀggning m.m. av strandskyddsbestÀmmelserna", samt svaren frÄn ett flertal av NaturvÄrdsverkets remissinstanser.

Syftet med uppsatsen Ă€r att analysera hur ett antal makrovariabler pĂ„verkar pĂ„ och samverkar med priserna pĂ„ smĂ„hus. Även hur variablerna reagerar pĂ„ chocker sinsemellan studeras.Tidsserieanalysen bygger pĂ„ mĂ„nadsdata frĂ„n Ă„r 1996 fram till 2006, som innehĂ„ller alla försĂ€ljningar av smĂ„husfastigheter i hela Sverige. Det kvalitetsindex som anvĂ€nds för att analysera priserna Ă€r K/T- talet. För att studera skillnader, avseende samverkan och pĂ„verkan, regioner emellan görs en uppdelning av landet i regionerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Glesbygd samt hela Sverige. För att testa olika makrovariablers pĂ„verkan pĂ„ K/T- talen anvĂ€nds Grangers kausalitets test.

Rapporten har sitt ursprung frÄn en artikel i VÀsterbottens Kuriren 2005-08-31, dÀr stod att lÀsa, att sniffning blivit ett allt större problem pÄ skolor i UmeÄ. Den kommer att utröna vad som menas med ett större problem och vilka insatser som satts in för de elever som sniffat. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur skolan, fritidsgÄrden och socialtjÀnsten agerade, och vad sniffning Àr. En litteraturstudie gjordes för att undersöka om sniffning Àr vanligare bland ungdomar i UmeÄ Àn pÄ andra orter i Sverige. Undersökningen visar att sniffning Àr relativt ovanligt i Sverige och i UmeÄ.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur sexköpande svenska manliga turister som vistades i Thailand definierade och beskrev begreppet prostitution pÄ en generell nivÄ. Vi ville Àven ta reda pÄ hur mÀnnen sÄg pÄ prostitution i Thailand och om detta skiljde sig frÄn hur de beskrev fenomenet nÀr det skedde i Sverige. Dessutom var vi intresserade av att fÄ veta vilka motiv mÀnnen hade för att köpa sex i Thailand. För att fÄ svar sÄ att vÄrt syfte uppnÄddes anvÀnde vi oss av följande frÄgestÀllningar: Hur ser mÀnnen pÄ prostitution generellt? Skiljer sig deras syn pÄ fenomenet i Thailand och i Sverige? Vilka Àr motiven till att mÀnnen vÀljer att köpa sexuella tjÀnster i Thailand?För att finna svar pÄ vÄra frÄgor reste vi till Thailand.

Jag kommer med denna uppsats behandla den juridiska konflikten vid distansförsÀljning av alkohol i Sverige med koncentration pÄ det rÀttsfall vars utgÄng kan komma att förÀndra Sveriges alkoholpolitik Ànnu en gÄng. Sedan Sverige trÀdde in i EU har de kvoter pÄ den mÀngd alkohol som fÄr föras in vid sÄ kallad resandeinförsel höjts. Idag finns inga egentliga kvoter utan mÀngden bestÀms utifrÄn begreppet ?eget bruk?. PÄ grund av EG-rÀtten har Sveriges monopol pÄ partihandel av alkohol avkaffats men detaljhandeln genom Systembolaget har fÄtt bestÄ.