Syftet Àr att ge en introduktion till viktiga termer och uttryck inom bokstavsformgivningen samt att undersöka pÄ vilket sÀtt den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag.Utöver syftet har tvÄ frÄgestÀllningar stÀllts upp;Vilka termer och uttryck Àr av stor vikt inom bokstavsformgivningen?PÄ vilket sÀtt har den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag?För att söka svar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna görs en litteraturbaserad studie. Innan resultatet presenteras behandlas bokstavsformens utveckling, under de senaste 3000 Ären, kortfattat. Efter det följer resultatet som tar upp termer och uttryck inom bokstavsformgivningen som Àr av vikt att kÀnna till för att förstÄ indelningen i de svenska teckensnittsfamiljer som behandlas i uppsatsen. Sist undersöks ocksÄ pÄ vilket sÀtt fem bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet har influerats av den historiska bokstavsformgivningen.

Det kalla krigets slut har medfört förÀndringar i svensk sÀkerhetspolitik. Sedan mitten pÄ 1990-talet har en vidgning av begreppet sÀkerhet skett i politiken och dagens kris i Ukraina gör Àmnet högaktuellt. Med hjÀlp av Köpenhamnsskolans teori och det vidgade sÀkerhetsbegreppet besvarar uppsatsen frÄgan om hot mot Sverige och vÄr sÀkerhet pÄverkas av krig och konflikter. Uppsatsens bidrag till forskningen kring sÀkerhetspolitik kommer genom en fallstudie att utröna hur svenska politiker anvÀnder hÀndelser i vÄr omvÀrld för att förÀndra hotbilden mot Sverige och vÄr sÀkerhetspolitik. Detta görs genom en studie med kriget i Georgien 2008 som hÀndelse. En innehÄllsanalys av offentligt tryck före kriget jÀmförs med uttalanden under kriget och detta jÀmförs sedan med offentligt tryck som utkommit efter kriget i ett försök att hitta förÀndringar i de hot som aktörerna uttalar.Slutsatserna innefattar en relativt homogen bild av hot mot Sverige och svensk sÀkerhet vilket Àven gÀller ÄtgÀrder mot dessa hot.

Syfte. Syftet med detta arbete var att undersöka förekomsten och behandling av granulom vid gastrostomier hos barn och ungdomar under 18 Är i Sverige. Syftet var Àven att undersöka sjuksköterskors kunskaper om granulombehandling hos barn och ungdomar under 18 Är med gastrostomi i Sverige.Metod. Den forskningsdesign som valdes var av kvantitativ metod genom enkÀtundersökning. EnkÀterna skickades ut till sjuksköterskor som arbetar i Sverige och finns med i nÄgot av följande nÀtverk: NÀtverket för habiliteringssjuksköterskor, NÀtverket för habiliteringssjuksköterskor inom nutrition och/eller NÀtverket för nutritionssjuksköterskor.Resultat.

Problemformulering: Swapspreaden undersöks i flertalet studier, i bland annat USA, Japan och Australien. Dessa studier pÄvisar Ätskilliga förklaringar till swapspreaden, men de olika empiriska studierna, baserade pÄ olika marknader, finner inte samma förklaringar. Vi stÀller oss dÀrför frÄgan om samma förklaringsfaktorer finns till den svenska swapspreaden. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka huruvida de förklarings-faktorer som pÄvisats i tidigare, utlÀndska studier Àven förklarar swapspreaden i Sverige. Metod: VÄr studie Àr av kvantitativ karaktÀr med ett hypotetiskt-deduktivt angreppssÀtt.

Status Àr ett brett begrepp som kan definieras pÄ mÄnga olika sÀtt. Status stÀlls ofta i samband med yrke och mÄnga mÀnniskor har en uppfattning om vilken status olika yrkesgrupper har. Det finns motsÀgelsefulla resultat frÄn tidigare studier om hur sjukgymnaster upplever yrkets status. En studie visar pÄ att yrkets status Àr hög medan Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund menar att den behöver förbÀttras. Syftet med studien var att beskriva hur yrkesverksamma sjukgymnaster i Australien och Sverige upplever sjukgymnastyrkets status samt vad som kan förÀndras för att pÄverka yrkets status.

Debatten om eutanasi pÄgÄr stÀndigt, i Sverige och i resten av vÀrlden, ibland mer intensivt ibland mer lÄgmÀlt. Denna uppsats utreder hur juridiken i eutanasifrÄgan samspelar med verkligheten, i Sverige och övriga delar av vÀrlden. Syftet med uppsatsen Àr att utreda de frÄgor som uppkommer kring eutanasi och utifrÄn svaren pÄ dessa frÄgor göra en komparation av olika lÀnders reglering av omrÄdet. Eutanasidebatten och regleringen har sett och ser olika ut runt om i vÀrlden. I vissa lÀnder har en legalisering skett, medan andra lÀnder övervÀger en legalisering och Äter andra anser, pÄ grund av till exempel religiös uppfattning, att eutanasi bör vara straffbelagt.Uppsatsen behandlar enbart den del av rÀtten till liv som handlar om eutanasi och vÄrd i livets slutskede.

UtgÄngspunkt för uppsatsen var att besvara frÄgan vilken pÄverkan den europeiska sociala stadgan har pÄ svensk rÀtt. Eftersom den europeiska sociala stadgan Àr ett relativt okÀnt instrument Àgnas uppsatsens första del (kapitel 2) Ät att presentera dess framvÀxt, rapporteringssystemet och klagomÄlsprotokollet, samt det enda klagomÄl som hittills berört Sverige: Collective Complaint No 12/2002, Svenskt NÀringsliv v. Sweden. Det konstaterades dÄ att Sverige inte uppfyllde sitt Ätagande under stadgans femte artikel. I uppsatsens andra del (kapitel 3) presenteras resultatet som sammanstÀllts för att besvara frÄgestÀllningen.

Matturism och nÀrproducerade mÄltider har fÄtt allt mer uppmÀrksamhet inom turismnÀringen pÄ senare Är. I skrivande stund pÄgÄr ett projekt kallat Sverige ? det nya matlandet som Äsyftar att göra Sverige bÀst pÄ mat i Europa. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter som finns till att skapa nÀrproducerade mÄltider och hur dessa i sin tur kan bidra till besökarens helhetsupplevelse. Studien har genomförts med en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer Àgt rum med personer frÄn projektet Sverige ? det nya matlandet eller som pÄ annat sÀtt Àr involverade i matturism.

Förlusten av biologisk mÄngfald Àr ett stort miljöproblemen som Sverige stÄr inför idag. Detta pÄverkar framförallt de svenska skogarna dÀr mycket av den biologiska mÄngfalden i vÄrt land finns. En anledning till att den biologiska mÄngfalden minskar i skogarna sÀgs vara att ansvaret för denna Àr uppdelat pÄ mÄnga olika aktörer. PÄ grund av detta har jag genomfört en intervjuundersökning med 16 aktörer inom den svenska skogssektorn för att försöka fÄ svar pÄ hur de ser pÄ ansvar för biologisk mÄngfald. Aktörerna representerar olika delar av Sverige, olika branscher och olika intressen inom den svenska skogsnÀringen.

Den svenska koncernbidragsrÀtten har under de senaste Ären kommit att utvecklas till att i allt större utstrÀckning innefatta utlÀndska förhÄllanden. Den svenske lagstiftaren har dock visat sig motvillig till att ta steget mot att generellt godta resultatutjÀmning över grÀnserna. Efter avgörandet i Marks & Spencer uppkom frÄgan om Sverige ÀndÄ skulle tvingas till en sÄdan utvidgning. Detta kan jÀmföras med det nyligen avgjorda Oy AA som kan ses som ett tecken pÄ att det svenska koncernbidraget har en sÀker position. FrÄgan Àr dock mycket komplex och det Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart hur rÀttslÀget skall tolkas.

Som obegrÀnsat skattskyldiga i Sverige avses bland annat individer som har vÀsentlig anknytning till Sverige, under förutsÀttning att de tidigare haft bosÀttning hÀr i landet. Vid bedömning av vÀsentlig anknytning ska tio olika anknytningsfaktorer i 3:7 IL beaktas. Bostad inrÀttad för Äretruntbruk, familj samt vÀsentligt inflytande i svensk nÀringsverksamhet anses vÀga tyngre i bedömningen Àn de resterande anknytningsfaktorerna. Bostad inrÀttad för Äretruntbruk inkluderar tvÄ olika bostadstyper, nÀmligen permanentbostÀder och fritidsbostÀder. Innehav av permanentbostÀder medför regelmÀssigt till vÀsentlig anknytning medan innehav av fritidsbostÀder aldrig gör det.

Undersökningar som genomförs regelbundet i Sverige och andra lÀnder har visat pÄ att allt fÀrre ungdomar vill bli ingenjörer eller vetenskapsmÀn och stora anstrÀngningar görs internationellt för att förbÀttra situationen. Vi avsÄg att ta reda pÄ vad som görs Ät detta pÄ gymnasieskolor i Sverige (specifikt i Àmnet fysik), och vad man skulle kunna göra mera. EnkÀter skickades ut till elever och lÀrare pÄ nÄgra gymnasieskolor i sydvÀstra SkÄne, vilka följdes upp med intervjuer av tre lÀrare. Vi fann att pÄ de skolor dÀr man ansÄg att det var ett problem sÄ visste man inte vad man skulle göra. Elevernas förslag var att ha en mer varierad undervisning.

Vattendirektivet som trÀdde i kraft Är 2000, innebÀr ett helt nytt sÀtt att arbeta med vattenfrÄgorna i Sverige. Omfattande arbete pÄgÄr i Sverige för att ta fram underlag som de kommande vattenmyndigheterna kommer att behöva för att kunna arbeta enligt direktivets bestÀmmelser. En central del som mÄste utredas Àr hur lÄng den akvatiskt ekologiska ÄterhÀmtningstiden Àr nÀr restaureringar och efterbehandlingsÄtgÀrder genomförts. Fem svenska efterbehandlingsprojekt med avseende pÄ metallföroreningar har undersökts i en fallstudie. En översiktsstudie har genomförts pÄ hur fterbehandlingssituationen för metallföroreningar ser ut i Sverige genom att personer vid samtliga av landets lÀnsstyrelser har kontaktats.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrandeprocessen med fokus pÄ motivationsarbetet i grundskolans tidigare Är kan se ut men ocksÄ försöka ge en bild av hur pedagoger kan motivera elever till fortsatt lÀrande.Denna studie bygger pÄ en litteraturdel samt en kvalitativ studie i form av sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer fördelat pÄ sex elever och sex pedagoger.Resultatet av intervjuerna frÄn pedagogernas sida visar att relationen mellan pedagog och elev Àr en viktig del i att motivation ska uppstÄ och vÀxa fram.Resultatet av intervjuerna frÄn eleverna tyder pÄ att ett lÀrande som tar sin utgÄngspunkt i en undervisning som stimulerar flera sinnen gynnar motivationen..

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.