Uppsatsens har till syfte att genom en litteraturstudie utreda den debatt som föregÄtt de olika stegen av avskaffandet av revisionsplikt för smÄ aktiebolag i Storbritannien. Vidare Àr syftet att undersöka olika intressenters stÄndpunkt inför ett avskaffande i Sverige för att möjliggöra en jÀmförelse av debatt och effekter mellan Storbritannien och Sverige. TillvÀgagÄngssÀttet Àr deduktivt dÄ utgÄngspunkten Àr existerande teorier inom revision och revisionsplikt samt gÀllande lagstiftning pÄ omrÄdet. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av intervjuer med tre revisionsbyrÄer: Ernst & Young, SET och BDO samt med tre intressenter, Handelsbanken, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Debatten och effekterna av ett avskaffande har analyserats med hjÀlp av empirin och valda teorier.

Äventyrspedagogik Ă€r relativt nytt i Sverige, mĂ„nga vet kanske inte vad det Ă€r Ă€n, men det har sakta men sĂ€kert vuxit sig större genom de 15 Ă„r de funnits i Sverige. Det var dĂ€rför angelĂ€get att bidra med nĂ„got nytt till omrĂ„det som Ă€nnu inte exploaterats tillrĂ€ckligt. Syftet Ă€r att se om Ă€ventyrspedagogik stĂ€rker kamratrelationer och samarbetsförmĂ„ga och genom att intervjua lĂ€rare och skicka ut enkĂ€ter till elever hoppas vi kunna finna svaret. Resultatet vi fick visade en positiv syn pĂ„ Ă€ventyrspedagogik bĂ„de frĂ„n elevernas och lĂ€rarnas sida, men hade Ă€ven sina problemomrĂ„den, sĂ„ som brist pĂ„ resurser..

Studien analyserar försvarsbeslutspropositioner mellan Ären 1995 och 2009 och beskriver svensk militÀr alliansfrihet ur ett sÀkerhetsgemenskapsperspektiv. Textanalysen visar att propositionerna innehÄller sÀkerhetsgemskapsteorins byggstenar: idealism, sÀkerhet genom samverkan, realism, konstruktivism, utvecklande av gemenskaper, och en breddad sÀkerhetsagenda. Tyngdpunkten ligger pÄ gemenskaper, dÀrefter samverkan och realism. Resultatet innebÀr att Sveriges militÀra allianfrihet kan förstÄs som att Sverige strÀvar efter sÀkerhetsgemenskaper som sÀkerhetspolitisk idé och metod för att öka och bevara Sveriges sÀkerhet. .

SammanfattningDagens globala samhÀlle innebÀr att mÄnga företag vÀljer att satsa pÄ marknader i andra lÀnder. Ett problem som kan uppstÄ Àr att kommunikationen missförstÄs av mottagarna och det dÀrigenom blir en kostsam och misslyckad marknadssatsning. För att motverka problemet har vi undersökt vilka kulturella skillnader som finns mellan vÀst- och östvÀrlden och hur de pÄverkar uppfattningen av visuell kommunikation i form av logotyper. Arbetet syftade Àven till att öka förstÄelsen för vilka likheter och skillnader som pÄverkar hur visuella element sÄ som fÀrg, typsnitt, form och symbol uppfattas samt hur de kan betraktas som globala.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur visuell kommunikation, i form av logotyper, uppfattas i vÀst- och östvÀrlden. I syftet ingick Àven att ta reda pÄ vilka kulturella skillnader som pÄverkar vad vi uppfattar samt att undersöka hur de visuella elementen kan anvÀndas för att fÄ logotyper att uppfattas som globala i bÄde Sverige och Kina.

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

Sammanfattning I denna uppsats presenteras en kvalitativ studie som syftar till att undersöka invandrarungdomars identitetskonstruktion och hur ungdomar som vÀxer upp med inflytande av tvÄ kulturer sjÀlv beskriver kÀnslan av tillhörighet i förhÄllande till sitt tidigare hemland respektive Sverige. Problemformuleringen syftar till att besvara frÄgor om hur ungdomarna ser pÄ sin identitet och hur det formas i kulturmötet? Vidare undersöker vi var ungdomarna har sin tillhörighet och vad det beror pÄ? Vi genomförde fem intervjuer med invandrarungdomar i Äldrarna 22-26 Är. Gemensamt för dessa intervjupersoner Àr att de alla kom till Sverige i en tidig Älder. Resultaten frÄn vÄr studie visar att samtliga intervjupersoner har utvecklat en tillhörighetskÀnsla till bÄde Sverige och till sitt ursprungsland.

MiljörÀttvisa kommer frÄn USA och har sina rötter i den amerikanska medborgarrÀttsrörelsen. Idag Äterfinns miljörÀttvisan som retorik bÄde hos forskare och politiker samt grÀsrotsrörelser. Detta Àr dock inget som Äterfinns i nÄgon större utstrÀckning i Sverige. Denna studie fokuserar pÄ debatten kring en gruvetablering i Kallak, Sverige, och vilken retorik olika aktörer anvÀnt sig av. InnehÄllsanalysen av tidningsartiklar visar pÄ att det bÄde finns likheter och skillnader i denna debatt jÀmfört med den globala retoriken kring miljörÀttvisa..

Genom tiderna och frÀmst under det senaste Ärhundradet har det uppstÄtt bank-, finans- ochfastighetskriser, ofta relaterade till varandra. I dagens globala vÀrld med sammanlÀnkade ekonomierÀr risken stor att en kris som uppstÄr i ett land fortplantar sig och drabbar andra lÀnder, dock sÄkan samma kris pÄverka olika lÀnder olika mycket. En intressant frÄgestÀllning Àr vilka faktorersom pÄverkar fastighetspriserna under dessa kriser, samt hur och vad som gör attpriserna ÄterhÀmtar sig efter en kris. Denna uppsats studerar fastighets- och finanskriser med fokuspÄ Sverige och Spanien.Sverige genomgick en stor kris pÄ 90-talet dÀr fastighetspriserna rasade. Under samma tidsperiodökade bestÄnd, samt priser av fastigheter i Spanien.

Syftet med uppsatsen Àr att se vilka diskurser vi kan lokalisera inom riktlinjer gÀllande, och forskning pÄ, omrÄdet sexualupplysning till ungdomar i Sverige och USA och att sedan analysera och jÀmföra de olika diskurser vi funnit. Vi ville Àven ta reda pÄ vilka konsekvenser de olika tankesÀtten skulle kunna ha i ungdomars vardag.Vi rör oss inom en kvalitativ och konstruktivistisk kontext, med diskursanalys som verktyg, nÀr vi lokaliserar de teman och tankesÀtt som framkommer i vÄrt material. Vi har undersökt amerikanskt material i form av forskningsrapporter om avhÄllsamhetsprogram och om policys som berör sexualundervisning samt en lagtext pÄ federal nivÄ som behandlar innehÄllet i avhÄllsamhetsprogram. Det svenska materialet bestÄr av grundskolans lÀroplan, rapporter och referensmaterial frÄn skolverket gÀllande sexualundervisning, samt en rapport frÄn FolkhÀlsoinstitutet.Som kompletterande underlag har vi intervjuat en representant för en rÄdgivningsbyrÄ för ungdomar i New York (Planned Parenthood NY) samt en representant för RFSU hÀr i Sverige, för att fÄ en bild av hur sexualrÄdgivningsorganisationer resonerar kring sexualupplysning till ungdomar.Vi fann tre olika diskurser i det amerikanska materialet; oskulden i fokus, heteronorm, moralism. I det svenska materialet fann vi tvÄ diskurser; likvÀrdig sexualundervisning till alla ungdomar samt allt Àr normalt.

Morgon-tv Àr ett fenomen som dök upp i Sverige för första gÄngen 1992. Det Àr ett format som ramar in morgonens nyheter och barnprogram med debatter, intervjuer och featurematerial i soffmiljö. Det finns tvÄ huvudsakliga morgonprogram i Sverige, Nyhetsmorgon pÄ TV4 och Gomorron Sverige pÄ SVT. Syftet med den hÀr studien Àr att utforska tittarens tankar och funderingar kring morgon-tv i Sverige, det vill sÀga pÄ vilket sÀtt tittaren anvÀnder sig utav det och hur de bÄda morgonprogrammen uppfattas av tittarna. Grunden till studien Àr vÄra egna tankar kring varför vi har tvÄ snarlika morgon-tv program i Sverige och hur de profilerar sig gentemot varandra.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida globalisering kan sÀttas i sammanhang till existerande problem med barnsexturism samt att undersöka hur svenska researrangörer arbetar med att ta socialt ansvar i sina verksamheter för att förebygga och stoppa barnsexturism. Studien utgÄr frÄn tidigare forskning i Àmnet samt tvÄ teorier om globalisering och CSR, Corporate Social Responsibility Vi har i denna studie anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Vi har utfört tvÄ kortare intervjuer, en med ECPAT Sverige och en med Ving. Vi har Àven genomfört textanalyser pÄ noga utvalt material frÄn ECPAT Sverige, Apollo, Fritidsresor och Ving. Resultatet av studien visar pÄ att det kan finnas en relation mellan globaliseringen och problemen med barnsexturism.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida globalisering kan sÀttas i sammanhang till existerande problem med barnsexturism samt att undersöka hur svenska researrangörer arbetar med att ta socialt ansvar i sina verksamheter för att förebygga och stoppa barnsexturism. Studien utgÄr frÄn tidigare forskning i Àmnet samt tvÄ teorier om globalisering och CSR, Corporate Social Responsibility Vi har i denna studie anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Vi har utfört tvÄ kortare intervjuer, en med ECPAT Sverige och en med Ving. Vi har Àven genomfört textanalyser pÄ noga utvalt material frÄn ECPAT Sverige, Apollo, Fritidsresor och Ving. Resultatet av studien visar pÄ att det kan finnas en relation mellan globaliseringen och problemen med barnsexturism.

Turistbranschen vÀxer i takt med globaliseringen och har idag utvecklats till en av de mest lönsamma ekonomiska inkomstkÀllorna i vÀrlden. I dess kölvatten vÀxer ocksÄ den internationella barnsexhandeln. Denna uppsats fokuserar pÄ barnsexturism och förutsÀttningarna att stÀlla en förövare inför rÀtta i Sverige och Kambodja, ett sÀndar- respektive mottagarland.Sedan den extraterritoriella lagstiftningen infördes i Sverige 1962 har vi haft tre rÀttsfall pÄ omrÄdet. Den nya sexualbrottslagstiftningen frÄn 2005 har inte tillÀmpats i nÄgot av fallen. BevissvÄrigheter utgör det största hindret mot lagföring av barnsexturister.

Undersökningens syfte Àr att pröva om en mindre stat kan nyttja sig av vilseledning för att minska Äverkan frÄn en motstÄndare som nyttjar sig av Wardens systemteori. Undersökningen fokuserar frÀmst pÄ att vilseleda en motstÄndares mÄlinhÀmtning innan ett angrepp. Undersökningen ger förslag pÄ ett antal sÀtt att genomföra defensiv vilseledning, bÄde innan ett angrepp och under pÄbörjat angrepp. För att underlÀtta för undersökningen tas fiktiva mÄlval ut inom Sverige med stöd av Wardens litteratur och med stöd i viss annan litteratur. En mindre jÀmförelse mot befintliga sÄrbarhetsanalyser genomförs.

Undersökningen gÄr ut pÄ att intervjua lÀrare som har erfarenhet av att anvÀnda datorer som verktyg i matematikundervisning och titta pÄ hur de anvÀnds för att undervisa i statistik som Àr ett Àmne som lÀmnar sig till datorstödd undervisning. För att se hur mycket kursplanen pÄverkar Àmnet jÀmförs den svenska gymnasiekursen med en motsvarande kurs i England dÀr statistik har en större plats och dÀr Àmnet gÄr mycket djupare.Resultaten visar att det finns stora skillnader i Àmnet i de bÄda lÀnderna som begrÀnsar möjligheterna till datoranvÀndning pÄ olika sÀtt. De svenska kursplanerna riktar sig mer in pÄ statistiska undersökningar medan de engelska kursplanerna handlar mer om att förstÄ teorin. I Sverige hittar jag inget tecken pÄ att kursplanen begrÀnsar möjligheterna till datoranvÀndning utan anledningen till att det inte Àr mer utbrett beror pÄ yttre faktorer som brist pÄ resurser, planeringstid, lÀromedel och lÀrares kompetens. I England finns samma yttre faktorer som i Sverige men bedömningssÀttet och antal lektionstimmar gör att datoranvÀndning Àr mycket begrÀnsad..