Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ vad ungdomar uppmÀrksammar som offentlig konst och vad Àr det som gör att vissa konstverk fÄr mer uppmÀrksamhet.Jag har genomfört intervjuer med personer som befinner sig pÄ campus i VÀxjö eller runt VÀxjösjön som sedan analyseras. Den hÀr uppsatsen har frÀmst fokuserat pÄ ungdomar.För att ungdomar i min studie ska uppfatta nÄgot som offentlig sÄ mÄste den stÄ utomhus. Den ska finnas i en miljö dÀr man lÀtt kan se den, Àven pÄ lÄngt hÄll ska man kunna urskilja att dÀr stÄr ett konstverk. Verket mÄste vara stort. FÀrgen pÄ verket bör bryta mot miljön för att den ska vara mer utstickande.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Magisterkurs i specialpedagogik Höstterminen 2008 Borgfors, S. (2008). Att fÄ diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. (Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents ? a Critical Study.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola. Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, Àr resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fÄtt diagnos dyslexi först under sin gymnasietid.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos elever pÄ högstadiet samt hur denna förhÄller sig till elevernas socioekonomiska status och upplevelse av kontroll. 154 elever frÄn fyra olika kommunala skolor i Sverige besvarade ett formulÀr gÀllande deras hÀlsa, livskvalitet och kÀnsla av kontroll. Eleverna delades in i olika grupper, hög/lÄg-SES, beroende pÄ medelinkomsten i deras kommun. Resultatet visar pÄ en signifikant skillnad i elevernas HRQoL. Högre grad av kontroll visades vara förknippat med bÀttre hÀlsa.

Bakgrund: FrÄgor rörande narkotika har i dagens samhÀlle blivit större och problemet vÀxer i alla kommuner runt om i Sverige. Det förebyggande arbetet kring narkotika pÄgÄr och kommunerna hoppas pÄ att fÄ se ett tydligt resultat framöver med ett minskat narkotikabruk hos frÀmst ungdomar. SMD (SkÄnesamverkan mot droger) Àr en samverkansgrupp dÀr olika aktörer deltar i ett förebyggande syfte. SMD ses som en plattform för olika regionala nÀtverk som finns för folkhÀlsa, brottsförebyggande och drogförebyggande samordnare. För att samverkan mellan ANTD- och brottsförebyggande arbete ska öka har samtliga skÄnska kommuner skrivit pÄ en samverkansöverenskommelse med polisen.

Studien Àr ett försök att förstÄ sambanden mellan ungdomars fritidsaktiviteter och skolprestationer samt urskilja vilka aktiviteter som verkar gynnande samt missgynnande för skolarbetet. Materialet bestÄr av en enkÀtundersökning med elever och sex intervjuer med lÀrare pÄ en högstadieskola. Slutsatser som kan dras av materialet Àr att samband mellan fritidsaktivitet och skolprestation finns. LÀrarnas upplevelse att organiserad eller regelbunden aktivitet, fysisk som icke-fysisk har samband med skolprestation styrks till viss del av enkÀterna. De aktiviteter som var mer vanligt förekommande i gruppen med höga betyg var t ex lÀxor, disco, och klÀder/frisyrer/smink.

Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

Abstract Författare: Ola Schönström och Tomas Lundberg Titel: Tyck som lÀraren tycker, tÀnk som lÀraren tÀnker ? En kvalitativ studie om ungdomars engagemang, identitet och vÀrderingar i och utanför skolan Uppsats: LL1506, 41-60p Handledare: Rune Jönsson Malmö LÀrarhögskola, Individ och samhÀlle. VÄrterminen 2006 Hur ser gymnasieungdomarna pÄ skolans förmÄga att uppmana till engagemang? Vilken roll spelar deras identitet i dessa frÄgor? Hur vill de förÀndra sin undervisning för att den ska bli mer underhÄllande? Detta Àr en del av de frÄgor vi arbetar med i studien, vars syfte Àr att belysa gymnasieungdomars verklighet, identitet och engagemang och om detta tas tillvara i undervisningen pÄ gymnasieskolan. Genom att se pÄ processen hur identitet och vÀrderingar bildas försöker vi fÄ en förstÄelse hur man bÀttre skulle kunna anvÀnda sig av elevernas egna referensramar och erfarenheter för att göra undervisningen mer givande och verklighetsnÀra för ungdomarna. VÄr studie har utgÄtt ifrÄn teorier om identitet, vÀrderingar och normer frÄn bl.a.

Undersökningen handlar om hur ungdomar anvÀnder staden. Jag ville undersöka hur ungdomar anvÀnder sig av det offentliga rummet nÀr det inte Àr fysisk aktivitet som Àr mÄlet. För att göra det har jag undersökt Sergels torg, en plats i centrala Stockholm, dÀr ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen Àr kopplad till anvÀndningen. Vad Àr det ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av ungdomars anvÀndning av torget och genom intervjuer dÀr ungdomar sjÀlva berÀttar om vad det Àr med torget som gör att de vill anvÀnda det. Observationerna och intervjuerna visar hur torget anvÀnds och vilka aktiviteter som Àger rum.

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

Uppsatsens huvudfrÄgor var att undersöka vilken attityd ungdomar har till anvÀndandet av de som benÀmns som fula ord samt varför de anvÀnder dem. Ett ord som kallas för fult innebÀr att de Àr ett tabubelagt ord. Det Àr ett ord som Àr kraftfullt, framkallar reaktioner vilket innebÀr att det inte bör sÀgas. De som personer som anvÀnder dessa ord mest Àr arbetarklassen och ungdomar, framförallt killarna. Dock har tjejerna börjat jÀmna ut skillnaderna genom att anvÀnda de ?fula orden? allt mer.Orsakerna till att de sÄ kallade fula orden anvÀnds Àr för det första för att uttrycka kÀnslor.

Requirements engineering is a widespread topic in the research field of informatics. However, there is little research regarding lack of requirements documentation and how it is perceived. The same applies for how requirements engineering in retrospect can be implemented. This is a debated issue on blogs and forums but it has not been reflected in the research area.Therefore, this study concerns research questions regarding how the developers, testers and requirements analyst experience the lack of requirements documentation and how requirements engineering in retrospect can be implemented.To answer these questions, data collection has been conducted through qualitative interviews with individuals affected by this problem in their everyday work.This study has provided an explanation of how the problem is perceived and what the consequences are, both direct and indirect. The impacts are divided into three categories and are presented as, emotional consequences, system implications and consequences regarding re source consumption.

I den hÀr intervjustudien ger fem ungdomar, 16-20 Är, sina beskrivningar av hur de upplevt att gÄ i familjebehandling inom socialtjÀnsten. Ungdomarna befinner sig i ett sammanhang dÀr de upplever hur oro i familjen tilltar och övergÄr i grÀl mellan familjemedlemmar. Alla ungdomar kopplar sin egen kÀnsla av osÀkerhet till inre subjektiva kÀnslomÀssiga erfarenhet som de delar med sin familj och familjebehandlare. Ungdomarna kÀnner sig delaktiga i behandlingen nÀr de fÄr möjlighet att sÀtta ord pÄ sin egen osÀkerhet utan att bli avbrutna eller hamna i grÀl. Fyra ungdomar framhÄller att familjebehandlarnas reflekterande förhÄllningssÀtt och samtalens upplÀgg, bidrar till en kÀnsla av trygghet.

I detta arbete har vi försökt att se till arbetsökande ungdomars och ungdomsarbetsföremedlares perspektiv i Halmstadskommun - Vi vill se pÄ hur arbetsförmedlarens yrkesroll pÄverkar mötet parterna emellan. För att göra detta har vi först och frÀmst undersökt arbetsförmedlarens respektive de ungas situationer var för sig dÄ de stÄr inför ett möte med varandra, för att sedan kunna se till vad som sker dÄ de möts. Vi har anvÀnt oss utav bÄde kvantitativ och kvalitativ metod i vÄr studie, dÄ de kÀndes som nödvÀndiga komplement till varandra i vÄr strÀvan efter att finna svar pÄ vÄr frÄgestÀllning.Resultaten av vÄrt arbete visar oss att arbetsförmedlarna och de arbetssökande till viss del upplever ett hinder i mötet mellan dem, bland annat genom det byrÄkratiska systemet. VÀgen till vÄrt resonemang kan ni följa genom uppsatsen..

During adolescence the teenager tries to become an independent individual, something that for many individuals can be experienced as"a hard time". In early childhood the individual was closely connected to the parents, but during adolescence friends and new contacts become more important. Studies in developmental psychology have most often adopted a parent-perspective, which is why a child-perspective is required. The aim of this study is therefore to measure the teenager's relationship with parents and friends and to look for possible correlations between these. As a means of measuring quality in the relationships, the IPPA, the Inventory of Parent and Peer Attachment, was used.