Studien Att prata normalt ? En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget språkbruk, är en undersökande studie av ungdomars attityder till dialekter i allmänhet och sin egen dialekt boråsiskan i synnerhet. Syftet med studien är att utreda attityders påverkan på det egna språkbruket, samt om resultatet varierar anmärkningsvärt mellan den studieförberedande och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna.Undersökningen konkretiseras genom följande forskningsfrågor:*Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt från den vetenskapliga definitionen?*Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de själva talar den? Finns det någon svårighet i definitionen?*Finns det någon skillnad i mängden dialektala varianter när det gäller attityder, lokalintegration, utbildning och kön hos informanterna?Studien utgår från material hämtat från projektet Dialektutjämning i Västsverige och består av enkäter, intervjuer och analyser av mängden dialektala varianter.Tidigare forskning inom ämnet säger att manliga individer talar mer dialekt än kvinnliga, samt att individer som går på yrkesförberedande utbildningar talar mer dialekt än de på studieförberedande. Individer som inte är lokaltintegrerade tenderar även att vara mer mottagliga för språkliga förändringar.Till skillnad från tidigare kvantitativa undersökningar visar studien att den informant som har flest dialektala varianter är en pojke som går en studieförberedande utbildning och att den typiske dialekttalaren är av det kvinnliga könet samt går en studieförberedande utbildning.

Denna uppsats handlar om gotländska ungdomars bruk och attityd till dialekt. För att undersöka detta har sexton informanter medverkat i en studie där de har intervjuats och fått samtala två och två. Informanterna har delats upp beroende på kön, gymnasieprogram och skolort för att se hur deras språk korrelerar med dessa faktorer. Andra faktorer som är med i undersökningen är framtidsplaner, informanternas uppväxtort, deras föräldrars uppväxtort och situation (samtal vs intervju).De drag som undersöks är uttalet av den gamla ai-diftongen (säger man mair, meir eller mer?), uttalet av infinitiver och imperativer som i standardsvenskan slutar på -a (säger man sluta, slute eller slut?) och uttalet av objektspronomenen mig, dig och sig (säger man mej ?dej?sej, mi?di?si eller me?de?se?).

Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för Management Arbetets art: C-uppsats 10p Sociologi 41-60p Titel: Den virtuella världens baksida- en studie om barn och ungdomars utsatthet på Internet Författare: Linda Bengtsson och Carina Nilsson Handledare: Kerstin Arnesson Abstract Uppsatsen behandlar barn och ungdomars utsatthet på Internet. På många plan fungerar Internet som ett verktyg och hjälpmedel, som dessutom skapar möjligheter till bland annat informationssökande och kontaktskapande. Datorns intrång i samhället är dock inte endast av godo, utan det finns en baksida, som på många sätt drabbar barn och ungdomar. Syftet med studien är att belysa barn och ungdomars utsatthet i form av sexuell exploatering och exponering vid flanering och interaktion på Internet. Vilka former av sexuell exploatering och exponering förekommer och vilka blir konsekvenserna för de utsatta barnen och ungdomarna, är frågor som kommer att behandlas i arbetet.

Syftet med denna studie var att kartlägga synskadades erfarenheter av kollektivt resande samt att ta reda på om eventuella brister i reskedjan gav konsekvenser på deras aktivitetstrepertoar.Sju personer med synskador, boende i Skåne och som använde kollektivtrafiken minst två gånger i månaden intervjuades utifrån en egenskapad intervjuguide. Resultatet visade på ett antal faktorer i reskedjan som deltagarna upplevde vara svåra, till exempel att ta del av information om en resa, uppfatta vilken buss som kommer till hållplatsen, veta var man skulle gå av samt att byta färdmedel. Vidare visade resultatet av studien på att deltagarnas aktivitetsrepertoar påverkades på så sätt att de fick svårare att utföra vissa aktiviteter, då framför allt aktiviteter i aktivitetskategorin fritidsaktiviteter..

Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar är eller känner sig övervakade och kontrollerade. På grund av särskilda regler och normer begränsas ungdomarnas handlingsutrymme. Vilka är då dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen är ungdomar som är placerade på institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i särskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instängd institutionell sfär påverkar dessa ungdomar och deras liv på olika sätt.

Vårt uppsats undersöker hur en betalning kopplad till viral marknadsföring skulle påverka ungdomars attityd gentemot en sådan kampanj. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod iform av fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer. Den största fokusen ligger på fokusgrupperna..

Under senare år har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förändring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemställning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrån teorier om normalisering av lättare narkotika genom populärkultur och sociala förändringar i samhället. Studiens andra problemställning undersöker huruvida kulturell förändring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrån teorier om den kulturella förändring som ökad immigration har fört med sig där etnicitet har en påvisad effekt på framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av Stockholmsenkäten 2008 har studiens två problemställningar besvarats.

Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.

Syftet med studien var att undersöka och förstå villkoren för ungdomars identitetsskapande på behandlingshem. I denna kvalitativa studie har fem personer intervjuats ur personalstyrkan på ett behandlingshem med två avdelningar. Frågor ställdes gällande intervjupersonernas uppfattningar om de möjligheter och begränsningar som fanns för ungdomar att skapa en positiv identitet på behandlingshemmet. Den teoretiska referensram som användes i tolkningen av resultatet var Goffmans och Beckers tankar om identiteten som en produkt av interaktion samt även Wrangsjös tolkning av ungdomsutveckling.Resultatet visade att möjligheterna som nämndes kunde delas in i tre teman: trygghet, positiv bekräftelse och social färdighetsträning. Samtidigt kunde trygghet och bekräftelse vara begränsningar i ungdomarnas identitetsskapande.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är ett stort problem runt om i världen. Olika program för att hjälpa dessa individer finns både inom skolan och på vårdcentraler. Skolsköterskan har en naturlig ingång till dessa problem då den yrkeskategorin träffar alla elever som går på en skola för längd- och tillväxtkontroller. För att bli bättre rustad inför dessa möten är det viktigt att få inblick i hur barnen och ungdomarna själva upplever sin övervikt.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att systematiskt analysera och sammanställa litteratur för att belysa barn och ungdomars upplevelser av att leva med övervikt eller fetma.Metod: Sju artiklar valdes ut genom sökningar i olika databaser. Samtliga artiklar byggde på intervjustudier med barn och ungdomar i åldrarna 8-20 år.

Studiens syfte var att kartlägga ungdomars upplevelser av sin institutionsplacering samt sätta detta i relation till socialpsykologiska begrepp som stämpling och självbild. Undersökningen bygger på halvstrukturerade intervjuer med fyra ungdomar placerade på institution. Resultaten analyserades i relation till socialpsykologiska begrepp som stämpling och självbild, utifrån symbolisk interaktionism och stämplingsteorin samt om disciplinering utifrån social responsivitet. I studien har framkommit att ungdomarna ofta har en problematisk relation till sina föräldrar. Ungdomarna har en klar uppfattning om hur människor i deras sociala nätverk skulle beskriva dem och det verkar som att de är vana vid att se sig själva utifrån andras ögon.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelse av trygghet respektive otrygghet i det offentliga rummet i Skärholmen, samt vilka strategier de har för att öka trygghetskänslan. Studien intar ett genusperspektiv och bygger på forskning och teorier om trygghet, otrygghet, genus och offentliga rum. Genom ett bekvämlighetsurval kontaktades sex respondenter och semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes. Resultatet visar att ungdomarna generellt är trygga i det offentliga rummet i Skärholmen, särskilt på välbekanta platser, på platser där de känner många människor, samt på dagtid. De mest framträdande faktorerna som ligger till grund för upplevelsen av trygghet är kunskap och erfarenheter, kontroll och samhörighet.

Den fysiska närmiljön är viktig för alla människor men särskilt viktig för barns utveckling. Barn utgör ungefär 20 % av vår befolkning och är en heterogen grupp med olika behov och förutsättningar. Barn har bland annat enligt FN:s barnkonvention och Plan- och bygglagen rätt att delta i den fysiska planeringen. Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit begränsad. Först på 1960-talet fick barndomen ett egenvärde, som stärktes ytterligare när FN:s barnkonvention antogs år 1990.

I detta arbete har vi undersökt hur lärare på musikskolan använder sig avgehörsbaserad undervisning som metod under sina lektioner och om detta påverkar elevernas lust och motivation att fortsätta sina musikstudier. Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra lärare anställda på en musikskola i Norrland och två anställda i Stockholm. Resultatet visade att samtliga Lärare var positivt inställda till gehörsbaserad undervisning men att det var få som använde sig av det i praktiken. Detta berodde enligt informanterna på bristen av metodisk kunskap och undervisningsmaterial. På frågan om hur gehörsbaserad undervisning påverkar eleverna fick vi dock inte fram några tydliga resultat.

ABSTRACTSyftet med denna studie var att undersöka och jämföra dygnsvårdsplacerade ungdomars syn på och tal om familj och föräldraskap utifrån tre olika familjeperspektiv; den biologiska familjen, familjehemmet och egen framtida familjebildning. Också att undersöka vad de tycker är viktigt gällande föräldraskap och vilka föräldrapraktiker de beskriver utifrån de olika familjeperspektiven. Det empiriska materialet har utgjorts av livshistorieintervjuer med dygnsvårdsplacerade ungdomar som initialt genomfördes inom ett forskningsprojekt kallat YiPPEE, och som syftade till att studera faktorer som kan underlätta för ungdomar i samhällsvård att fortsätta till högre utbildning efter grundskolan. Eftersom intervjuerna har haft ett annat syfte från början är ungdomarnas tal om familj och föräldraskap väldigt varierande, men studien har ändå kunnat påvisa skillnader i vilka föräldrapraktiker ungdomarna använder sig när de talar om föräldraskap utifrån de olika familjeperspektiven. Vad gäller egen framtida familjebildning visade sig struktur och stabilitet, d.v.s.